Nya höjder för vapenhyckleriet

Sverige exporterar i princip bara vapen till länder som inte behöver använda dem. Därför kan Ukraina inte räkna med svensk hjälp.

Text:

Bild: Karl Melander/TT

Rysslands invasion av Ukraina har satt fokus på hyckleriet kring den svenska vapenexporten. Oppositionen pressar på för att hjälpa Ukraina även med krigsmateriel, men när det kommer till vapenexport duckar regeringen med hänvisning till gällande lag och praxis.

Lagen om krigsmateriel från 1992 är sträng: ”Krigsmateriel får inte tillverkas här i landet utan tillstånd”, står det i tredje paragrafen.

Ändå saknas inte vapensmedjor i Sverige; närmare 300 aktörer har beviljats tillstånd att tillverka eller handla med krigsmateriel. Av dessa ägnar sig inte mindre än 71 åt att exportera vapen eller tjänster som faller under myndigheten Inspektionen för strategiska produkters tillsyn. Värdet på den känsliga utlandsförsäljningen uppgår till 16,3 miljarder kronor.

Enligt huvudregeln är det förbjudet att exportera vapen, men undantag kan medges om ”det finns säkerhets- eller försvarspolitiska skäl för det och det inte strider mot Sveriges utrikespolitik”. Och undantagen är snarare regel. Som tidigare neutral och numera alliansfri nation har det nämligen ofta funnits försvarspolitiska skäl att bevilja sådana. För att ha råd med en egen vapenindustri måste Sverige exportera för att dela de stora och växande kostnaderna på större volymer. Till exempel för att utveckla stridsflygplan.

Grunden i Lagen om krigsmateriel är att inte tillåta vapenexport till länder som riskerar att hamna i en väpnad konflikt eller som ägnar sig åt kränkningar av mänskliga rättigheter. Detta är också regeringens skäl till att säga nej till Ukraina, som onekligen befinner sig i väpnad konflikt med Ryssland sedan 2014.

I april 2018 skärptes lagen, sedan den parlamentariska Krigsmaterielexportutredningen, praktiskt nog förkortad till Kex, föreslagit att stater med ”grava brister i den demokratiska statusen” inte ska få köpa svenska vapen. Skärpningen har inte hindrat Sverige från att exportera krigsmateriel till Saudiarabien och Förenade Arabemiraten, två diktaturer som är involverade i kriget i Jemen, vilket åskådliggör att  tolkningsmöjligheterna är vida.

Ytterst är regeringen, genom justitieminister Morgan Johansson, ansvarig för lagen, men tillståndsgivningen har delegerats till Inspektionen för strategiska produkter (ISP).

Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna vill att regeringen som ett första steg ber Försvarsmakten inventera vilka ”defensiva vapen” som skulle kunna skickas till Ukraina. Liberalerna tänker sig i stället ekonomiskt stöd och Centerpartiet föreslår att Sverige ska låna ut krigsmateriel i stället för att sälja. FMV har tidigare hyrt ut eldledningsradar till Storbritannien och Australien till kriget i Afghanistan.

Tidigare har det ansetts lättare att ge undantag från exportförbudet om mottagarlandet är alliansfritt, vilket Ukraina är. Argumentet är att alliansfria länder bör hjälpa varandra, men det får då vägas mot det faktum att Ukraina befinner sig i konflikt. Hittills har regeringen klamrat sig fast vid regelverket, även om försvarsminister Peter Hultqvist svävat på målet om ISP:s möjligheter att göra undantag.

Vad skulle då hända om exempelvis Ryssland gav sig på Finland som ju också står utanför Nato? Skulle Sverige få sälja vapen till broderlandet i det läget? Nej, inte per automatik. Enligt gällande regler får vi i det läge inte sälja ett enda knallskott till finländarna. Men sannolikt skulle ändå ”säkerhetspolitiska skäl” väga tyngre än det generella exportförbudet. Sveriges försvar är idag djupare integrerat med Finlands än någonsin tidigare.

– Förr hämtade vi var sin pärm och kollade om vi kunde samarbeta. I dag planerar vi från samma pärm, säger en källa i försvarsmakten till Fokus.

Men mest troligt är väl att om Putin ger sig på Finland så blir även Sverige indraget i en väpnad konflikt. Och då lär det inte finnas några vapen över att exportera.

***

Läs även: I huvudet på Putin

Prenumerera på Fokus här – i brevlådan eller enbart digitalt