Nya Karolinska backar 1,6 miljarder kronor – tvingas varsla 600 tjänster
Bild: Petronelle Halvorsen/TT
Redan när Fokus träffade sjukhusdirektör Björn Zoëga tidigare i höst talade han om att det fanns ”luft i systemet”, eftersom vård flyttats från sjukhuset och universitetssjukhusets nya uppdrag är smalare än förut.
Som om de 550 administrativa tjänster som varslades om uppsägning i våras inte var nog, kom beskedet på onsdagen; att 250 läkare och 350 undersköterskor tvingas lämna sina jobb. Ett stålbad som Zoëga beskriver som ofrånkomligt, trots att Region Stockholm under 2019 skjutit till 725 miljoner kronor för att lindra Karolinskas blödande ekonomi.
Helårsprognosen för sjukhuset visar ett underskott på 1,6 miljarder kronor. Men antalet tjänster minskar inte med fler än att sjukhuset enligt Björn Zoëga ”kan fortsätta ge vård av hög kvalitet” till patienterna.
"Karolinska universitetssjukhuset fortsätter att justera organisationen till den storlek som är ämnad för uppdraget att bedriva högspecialiserad vård", enligt ett pressmeddelande från sjukhuset.
LÄS OCKSÅ: Karolinskachefen Björn Zoëga: »Att bara omge sig med ja-sägare är otryggt«
För Yvonne Dellmark, ordförande för Karolinskas läkarförening, kom beskedet som en kalldusch.
Visst väntade hon sig något slags besparing med tanke på den ekonomiska situation som sjukhuset befinner sig i just nu.
– Men inte varsel av den storleken och inte just nu, säger Yvonne Dellmark till Fokus.
Än så länge vet man inte vilka avdelningar som kommer att beröras av varslet. Men redan i dag är läget ansträngt med läkarbrist på akutmottagningen, där man måste ta hjälp av hyrläkare. Oavsett vilka avdelningar som kommer att förlora personal, kommer varslet med säkerhet att drabba patienterna och hota patientsäkerheten, menar Yvonne Dellmark, som knappast delar Zoëgas bild av att det råder luft i systemet.
I fjol gick sjukhuset back med 822 miljoner kronor. Zoëga berättigar beslutet med att vård till ett värde av 950 miljoner flyttas från Karolinska, samtidigt som personalstyrkan ökat. Visst har man flyttat ut vård och smalnat av uppdraget, medger Yvonne Dellmark. Men även om man inte tagit in annat än de allvarligaste sjuka, så behövs personal på plats, konstaterar hon.
– Vi bedriver en annan typ av vård med patienter som är svårare sjuka. Det kräver också mer personal och tid, säger hon.
Yvonne Dellmark är orolig för att man kommer att tappa kompetens i vården på ett sätt som ger efterverkningar lång tid framöver.
Sjukhuset dras ju med ett stort underskott, hur skulle man ha sparat i stället?
– Man borde ha planerat vård på annat sätt långt tidigare. I dag har vi många olika vårdnivåer, där till exempel närakuter tar mycket resurser.
I en tidigare intervju med Fokus har Björn Zoëga sagt sig ha svårt för ja-sägare som accepterar alla hans idéer, hur galna de än är.
Kommer ni att säga nej nu?
– Absolut! Vi kommer att framföra dem vid de fortsatta förhandlingarna kring varslen. Det här kommer att få stora konsekvenser, säger Yvonne Dellmark.
