Polisskolan – ett rent dagis?

Fusk, sänkta begåvningskrav, farligt beteende och allmän olämplighet. Senaste veckan har polisutbildningen hamnat i fokus. Fokus har talat med mannen som satte fart på debatten.

Text:

Bild: Privat / Lars Pehrson

Det har stormat rejält kring Johan Siverland, polislärare på Södertörns högskola, efter att han i sin debattartikel ”Vilka poliser vill vi ha?” i Polistidningen gått till hårt angrepp mot polisutbildningen. Men han har även mött mycket uppskattning.

Flera studenter har faktiskt kommit fram och tackat. En gjorde det på hela sin klass vägnar. Vissa av dem har sagt att jag har satt ord på deras egen frustration. De tycker att det är jobbigt med fuskare, precis som jag tycker, säger Johan Siverland.

Däremot har han inte fått ett enda samtal från någon överordnad på Polismyndigheten.

– Inte ett ljud från dem. Man kan ju annars tänka att de vill höra vad jag har att berätta. Men icke, säger han.

I artikeln är han mycket skarp mot vissa studenters beteende. Han beskriver ett omfattande fusk som sällan leder till några allvarliga påföljder. Dessutom återger han flera fall där studenterna uppvisar ett för rollen olämpligt agerande. Vissa måste äta psykofarmaka för att klara av vardagen, andra agerar impulsivt och farligt vid trängda situationer. Och de sänkta begåvningskraven, menar han, har fått till följd att polisutbildningen hyser individer som inte vet hur ett personnummer ser ut, eller ens klarar av att öppna en motorhuv. 

– Jag vill dock understryka att den stora majoriteten av studenterna håller god kvalitet och kommer att bli mycket lämpliga som poliser. Men det finns en alltför stor minoritet som glider igenom utbildningen trots att de uppvisar uppenbar olämplighet.

För Fokus berättar han om händelsen där en polisutbildare sköts av en student (med övningsvapen) under övning – en händelse, som om den hade inträffat i skarpt läge, hade renderat ett långt fängelsestraff. Incidenten ägde rum i höstas då Johan Siverland var ny i sin roll på skolan. 

– En lärare kom upp till fikarummet och såg ledsen ut och berättade att han hade blivit skjuten av en student under en examinationsövning. Han hade spelat en onykter person som hade vägrat att lämna från sig flaskan. 

Övning i konflikthantering. Foto: Lars Pehrson / SvD / TT

Siverland berättar att man visserligen ska kunna göra fel under övningar, för att därefter kunna utvärderas och få förklarat hur man kan göra annorlunda. Men detta var en examination och han menar att felet var så allvarligt att man måste inse att studenten inte kan bli en fungerande polis.

Detta är inte det enda spektakulära som inträffat under Siverlands hittills korta tid på Södertörns polisskola. Han berättar hur en student drabbades av ett allvarligt sammanbrott vid en praktisk examinationsuppgift.

– Studenten skulle göra ett ingripande med ett övningsvapen, laddat med färgampuller. Hon misslyckades med uppgiften och underkändes. Det ledde till att hon blev hysterisk och fick ett sammanbrott. Hon slängde sig på golvet, kastade sitt vapen ifrån sig och låg på golvet och skrek i en halvtimma.

Han berättar vidare att hon vägrade lämna lokalen och att de övriga studenterna fick byta examinationslokal.

– Hon var helt okontaktbar. Jag talade med ett par av lärarna efteråt som ventilerade sin frustration över det inträffade. De hade lämnat tjejen kvar i rummet med två klasskamrater och till slut hade hon lugnat ner sig.

Det visade sig, säger Johan Siverland, att studenten inte hade tagit sin ångestdämpande för dagen och att det hade angetts som skäl till sammanbrottet.

– Jag är den förste som förespråkar att människor med neurologiska diagnoser ska få individuella bedömningar och stöd, jag har själv en nära anhörig med ADHD. Men det måste finnas gränser för vilken roll man kan åta sig. Den som måste ta ångestdämpande medicin för att klara dagen kanske inte ska arbeta som polis. Nästa gång man glömmer ta medicinen så kanske man står där med ett skarpladdat vapen.

Johan Siverland är överraskad över hur mycket som är dysfunktionellt på utbildningen.

– Jag har hört skräckhistorier tidigare. Men det är först nu när jag upplever det personligen som jag kan ta tag i problemen och göra något åt dem.

Och det har han gjort. Tillsammans med en kollega har han nu börjat uppmärksamma frågan varför varningar om studenter inte följer med till anställande chefer inom polisen.

– Tidigare har varningar om fusk meddelats studenten och sedan har varningen arkiverats. Men något meddelande till anställande chef i lokalpolisområdena om att studenten har en varning har inte funnits tidigare. Jag tyckte det var konstigt, eftersom jag själv nagelfars ordentligt om jag skulle byta tjänst inom polisen.

Nu är rutinen ändrad. Om det inte stöter på några administrativa hinder så kommer nuvarande årskull vara den första där varningar om studenten blir presenterade för anställande chef inom myndigheten. 

Södertörns Högskola i Huddinge. Foto: Fredrik Sandberg / TT

Men utbildningen på Södertörn har funnits sedan 2015 och Johan Siverland är övertygad om att det finns en mängd verksamma poliser som inte borde vara just poliser. Han berättar om en tidigare händelse han fått berättad för sig av kollegor. 

– Det gick en student här som hade uppenbara problem med det svenska språket. Språksvårigheterna var så stora att lärarna uppmanade honom att sluta och inte gå vidare till aspiranttjänstgöring.

Studenten hörsammade inte varningen, utan gick vidare och påbörjade sin aspirantutbildning, som innebär arbete i skarpt läge på fältet.

– Aspiranten skulle vid ett tillfälle hålla ett målsägandeförhör med en kvinna som hade blivit utsatt för ett sexualbrott. I stället för att, som sig bör, fråga om det gjorde ont, frågade han: ”Var det skönt?”.

Aspiranten fick avsked på dagen.

Johan Siverland tycker att det är ett övergrepp mot den enskilde individen att låta denne först genomgå utbildning för att först i efterhand få klart för sig att han eller hon är olämplig. 

– Det är ett stort systemfel att detta kan hända. Hur han, med sina språksvårigheter, hade lyckats bli behörig för polisutbildningen är bara det en gåta. Men sedan en tid tillbaka så har man ju skippat språktestet på Polisutbildningen, så där kan man inte längre fånga upp den sortens problem, säger Siverland.

Han är inte förvånad över att hans debattartikel tagits emot med tystnad från polisledningen. 

– Tystnaden är väntad. Jag har arbetat länge nog inom polisen för att veta hur det fungerar.

Han ser det som ett resultat av hur Polismyndigheten återkommande hanterar kraven från riksdag och regering på ett dysfunktionellt sätt.

– Man har fått kravet på sig att anställa ett visst antal poliser inom ett visst antal år. När sådant händer har myndigheten en tendens att ta till vilka medel som helst för att nå målet. Att man nu utbildar så många poliser som möjligt ger upphov till felbeteenden.

Felbeteendet kommer sig av att alla vill visa sig duktiga och leverera rätt resultat inför sina chefer, menar han.

– Tidigare hade vi samma problematik i den så kallad ”pinnjakten” som följde på kraven från regeringen att vi skulle leverera fler ärenden till åklagare. Då sattes det i system att lägga grövre och mer svårutredda brott åt sidan för att i stället sätta dit människor för mindre förseelser, som olovliga körningar, ringa narkotikabrott eller brott mot knivlagen. De viktiga och grövre brotten lades på hög.

Vad gäller polisutbildningen har volymkraven fått till resultat att man slopar språktesterna, ser mellan fingrarna på varningstecken hos studenterna, samt gör begåvningstesterna lättare. 

– I dag räcker det med en trea i begåvningstestet för att komma in, något som till exempel inte räcker för att få göra militärtjänst. Dessutom justerades testet bara nyligen så att det skulle bli ännu enklare att uppnå en trea, säger Johan Siverland.

Vart vill du främst rikta din kritik?

– Jag har egentligen inte något behov av att rikta min kritik till någon särskild. Det viktigaste för mig är att synliggöra problemet så att riksdag, regering, departement och polisledningen blir varse om det. För bara på så vis går det att göra något åt det.

Fokus har försök att tala med justitieminister Morgan Johansson (S) och rikspolischef Anders Thornberg om bristerna kring nyanställningar inom polisen. Ännu har de inte återkommit. 

***