Skåningen och kubanen

Om en sak är skåningarna överens: det skrivs inte tillräckligt mycket om dem. I Malmö, Helsingborg, Kristianstad, Trelleborg, Eslöv och Staffanstorp klagas det över riksmediernas ointresse för deras vackra landskap. Stockholmslagen prioriteras i Sportnytt och det stora jordskalvet 2008 fick inte ens plats i Rapport. Inte ens vädret som förmedlas från centralmakten är tillförlitligt nog, vilket är anledningen till danska DMI:s popularitet i södra Sverige.

Kanske har de en poäng. För hur ska man annars förklara det stora ointresset för turerna på tidningen Norra Skåne?

Det är en härva som verkar ha allt: kommunpampar som pressar en tidningsledning, en reporter som omplaceras och mejl som försvinner.

Ändå dröjde det länge innan någon i Stockholm brydde sig. Inte förrän »Medierna« i Sveriges Radio uppmärksammade saken blev det lite drag.

Och fortfarande har alla missat det viktigaste: att historien kanske är sammankopplad med när Norra Skåne förra gången hamnade i rampljuset.

I augusti 2007 publicerade tidningen en artikel med rubriken: »Extra! Extra! Uppgifter från Miami: Castro död!« Ansvarige utgivaren Mimmi Karlsson-Bernfalk försvarade då publiceringen med att de hade »obekräftade rykten från källor på University of Miami«.

Återigen är Karlsson-Bernfalk i hetluften – nu för att vara ansvarig för omplaceringen av reportern som misshagat politikerna. Och när de försvunna mejlen till sist dök upp visade det sig att reportern grävt i försäljningen av den kommunala fastigheten Norra Station.

När skedde försäljningen? Just det: 2007.

Fokus kan alltså avslöja (Extra! Extra!) att iscensättningen av Fidel Castros död – enligt obekräftade rykten från Snapphanekällor – endast var ett sätt att tysta ner en tvivelaktig affär.

Det är i alla fall lika sant som att Castro är död