Svårbegriplig börsyra i USA
Kursrekord på Wall Street trots tullar och budgetoro.
New York–börsen har nu stigit med närmare 25 procent till en ny rekordnivå, efter det stora ras som följde på Donald Trumps så kallade ”liberation day” den 2 april. Det är dock inte helt lätt att se vad som har drivit investerarnas snabbt förändrade syn på utsikterna för börsbolagens under de senaste månaderna. Den enklaste och mest generella, och tämligen innehållslösa, förklaringen är att investerare åter ser amerikanska aktier som ett av de bästa alternativen att placera i i stället för att ha pengarna på banken eller i räntebärande tillgångar. Visst har alla orostiders favoritplacering guld haft en bättre utveckling sett till hela 2025 – upp 27 procent – men guldet nådde en platå i slutet av april, när börserna började rusa.
Samtidigt har också dollarn försvagats – den är ner 16 procent sedan årsskiftet – mot både euron schweizerfrancen liksom den svenska kronan så för utländska investerare för utländska investerare är fortfarande värdena på amerikanska indexplaceringar ner i år.
Det finns fler förklaringar till stämningsförändringen under våren och starten på sommaren. Trumpadministrationens annonserade ”deals” med Storbritannien, Kina och senast Vietnam har lett till klart mer moderata tariffer än de nivåer som först annonserades.
Dessa eftergifter fick Financial Times amerikanska börskommentator Robert Armstrong att mynta det numera virala begreppet TACO, ”Trump Always Chicken Out”, vilket betyder att den amerikanske presidenten alltid drar öronen åt sig och backar när han märker att finansmarknaden ogillar något av hans utspel. Effekten blir en så kallad ”TACO–trade” där placerare helt enkelt köper amerikanska aktier ”billigt” efter ett Trump–utlöst ras.
På dagens aktiemarknad förstärks också alla kursrörelser av de stora indexfonderna. När börsen sjunker tar spararna ut pengar vilket tvingar fonderna att sälja fler aktier vilket i sin tur spär på kursrasen. Och tvärtom när börsen stiger. Det är också mycket riktigt de indextunga it–jättarna som har stått för en stor del av omsvängningen. Microsoft har stigit 68 procent från botten i början av april, chiptillverkaren Nvidia har stigit 60 procent och Facebook– och Instagramägaren Meta är upp 48 procent.
Även elbilstillverkaren Tesla är upp med drygt 40 procent. Detta trots att försäljning har tagit stryk av huvudägaren Elon Musks kontroversiella inhopp i Trumps rationaliseringsmyndighet DOGE, liksom en allt skarpare konkurrens om det tekniska ledarskapet inom elbilsbranschen från kinesiska bolag som BYD och Xiaomi.
Sett från årsskiftet har emellertid utvecklingen för techgiganterna varit mera splittrad. Meta, Microsoft och Nvidia har gått starkt, medan Tesla, Apple och Googles ägare Alphabet är ner medan den nygifte Jim Bezos Amazon har stått och stampat. Den stora vattendelaren mellan de sju aktierna är hur långt framme de ligger när det kommer till att kommersialisera den snabba AI–utvecklingen. Nvidia bedöms ligga väl till, medan Apple har halkat efter.
Tesla är en liten annan historia. Vinstutvecklingen har vänt nedåt med den fallande bilförsäljningen och företagets börsvärde ligger ändå kvar på 173 gånger nästa års vinst (P/E–talet) vilket vittnar om att förväntningarna alltjämt är högt ställda. Detta i synnerhet som Tesla har fått lite av en peststämpel hos sin traditionellt största målgrupp, klimatmedveten liberal och urban medelklass. P/e–talen för de övriga jättarna som ligger mellan 20 för Alphabet och drygt 50 för Nvidia är mera normala sett till bolagens fortsatt goda vinsttillväxt..
Även världens övriga större börser har sett en större omvärdering efter det globala raset i våras. Japans storbolagsindex är upp över 30 procent, Shanghai–börsen är upp 24 procent och Stockholm och Frankfurt har båda stigit 18 procent. Från årsskiftet ligger såväl Stockholm som Japan nära plus minus noll. Det är endast Frankfurt som sticker ut med en uppgång på 19 procent.
Försommarens starka börsutveckling är lite förvånande och kanske också oroande för börserna tycks ha sopat undan de orosmoln som hopade sig i april och som knappast kan sägas att ha skingrats. Storbolagen i USA värderas nu närmare 70 procent högre än det historiska genomsnittet, enligt Case Shiller–index.
Det är också alltjämt höljt i dunkel hu stora de amerikanska tullarna i slutändan blir, i synnerhet för de som inte har förhandlats fram till det annonserade stoppdatumet som infaller på onsdag denna vecka.
Oron för den amerikanska statens stora skuldsättning, och därmed dollarns position som finansiellt ankare och reservvaluta för hela världen, har inte heller precis minskat av att Donald Trumps budget ”The Big Beautiful Bill” har röstats igenom. Samtidigt är de amerikanska räntorna nu på en mer normal nivå än de nollräntor som gödslat de senaste decenniernas stigande tillgångspriser.
Inflationsutvecklingen är fortfarande högst osäker. Den globala ekonomiska tillväxten har tappat fart. Till det kan läggas att de geopolitiska spänningarna är fortsatt stora med Mellanöstern och Ukraina som de hetaste områdena för närvarande. Det råder alltså ingen brist på potentiella framtida chocker för de uppskruvade aktiekurserna.
***
Läs även: Trumps tullar, tisdag
Läs även: Kan stablecoins ersätta kontanter?
New York–börsen har nu stigit med närmare 25 procent till en ny rekordnivå, efter det stora ras som följde på Donald Trumps så kallade ”liberation day” den 2 april. Det är dock inte helt lätt att se vad som har drivit investerarnas snabbt förändrade syn på utsikterna för börsbolagens under de senaste månaderna. Den enklaste och mest generella, och tämligen innehållslösa, förklaringen är att investerare åter ser amerikanska aktier som ett av de bästa alternativen att placera i i stället för att ha pengarna på banken eller i räntebärande tillgångar. Visst har alla orostiders favoritplacering guld haft en bättre utveckling sett till hela 2025 – upp 27 procent – men guldet nådde en platå i slutet av april, när börserna började rusa.
Samtidigt har också dollarn försvagats – den är ner 16 procent sedan årsskiftet – mot både euron schweizerfrancen liksom den svenska kronan så för utländska investerare för utländska investerare är fortfarande värdena på amerikanska indexplaceringar ner i år.
Det finns fler förklaringar till stämningsförändringen under våren och starten på sommaren. Trumpadministrationens annonserade ”deals” med Storbritannien, Kina och senast Vietnam har lett till klart mer moderata tariffer än de nivåer som först annonserades.
Dessa eftergifter fick Financial Times amerikanska börskommentator Robert Armstrong att mynta det numera virala begreppet TACO, ”Trump Always Chicken Out”, vilket betyder att den amerikanske presidenten alltid drar öronen åt sig och backar när han märker att finansmarknaden ogillar något av hans utspel. Effekten blir en så kallad ”TACO–trade” där placerare helt enkelt köper amerikanska aktier ”billigt” efter ett Trump–utlöst ras.
På dagens aktiemarknad förstärks också alla kursrörelser av de stora indexfonderna. När börsen sjunker tar spararna ut pengar vilket tvingar fonderna att sälja fler aktier vilket i sin tur spär på kursrasen. Och tvärtom när börsen stiger. Det är också mycket riktigt de indextunga it–jättarna som har stått för en stor del av omsvängningen. Microsoft har stigit 68 procent från botten i början av april, chiptillverkaren Nvidia har stigit 60 procent och Facebook– och Instagramägaren Meta är upp 48 procent.
Även elbilstillverkaren Tesla är upp med drygt 40 procent. Detta trots att försäljning har tagit stryk av huvudägaren Elon Musks kontroversiella inhopp i Trumps rationaliseringsmyndighet DOGE, liksom en allt skarpare konkurrens om det tekniska ledarskapet inom elbilsbranschen från kinesiska bolag som BYD och Xiaomi.
Sett från årsskiftet har emellertid utvecklingen för techgiganterna varit mera splittrad. Meta, Microsoft och Nvidia har gått starkt, medan Tesla, Apple och Googles ägare Alphabet är ner medan den nygifte Jim Bezos Amazon har stått och stampat. Den stora vattendelaren mellan de sju aktierna är hur långt framme de ligger när det kommer till att kommersialisera den snabba AI–utvecklingen. Nvidia bedöms ligga väl till, medan Apple har halkat efter.
Tesla är en liten annan historia. Vinstutvecklingen har vänt nedåt med den fallande bilförsäljningen och företagets börsvärde ligger ändå kvar på 173 gånger nästa års vinst (P/E–talet) vilket vittnar om att förväntningarna alltjämt är högt ställda. Detta i synnerhet som Tesla har fått lite av en peststämpel hos sin traditionellt största målgrupp, klimatmedveten liberal och urban medelklass. P/e–talen för de övriga jättarna som ligger mellan 20 för Alphabet och drygt 50 för Nvidia är mera normala sett till bolagens fortsatt goda vinsttillväxt..
Även världens övriga större börser har sett en större omvärdering efter det globala raset i våras. Japans storbolagsindex är upp över 30 procent, Shanghai–börsen är upp 24 procent och Stockholm och Frankfurt har båda stigit 18 procent. Från årsskiftet ligger såväl Stockholm som Japan nära plus minus noll. Det är endast Frankfurt som sticker ut med en uppgång på 19 procent.
Försommarens starka börsutveckling är lite förvånande och kanske också oroande för börserna tycks ha sopat undan de orosmoln som hopade sig i april och som knappast kan sägas att ha skingrats. Storbolagen i USA värderas nu närmare 70 procent högre än det historiska genomsnittet, enligt Case Shiller–index.
Det är också alltjämt höljt i dunkel hu stora de amerikanska tullarna i slutändan blir, i synnerhet för de som inte har förhandlats fram till det annonserade stoppdatumet som infaller på onsdag denna vecka.
Oron för den amerikanska statens stora skuldsättning, och därmed dollarns position som finansiellt ankare och reservvaluta för hela världen, har inte heller precis minskat av att Donald Trumps budget ”The Big Beautiful Bill” har röstats igenom. Samtidigt är de amerikanska räntorna nu på en mer normal nivå än de nollräntor som gödslat de senaste decenniernas stigande tillgångspriser.
Inflationsutvecklingen är fortfarande högst osäker. Den globala ekonomiska tillväxten har tappat fart. Till det kan läggas att de geopolitiska spänningarna är fortsatt stora med Mellanöstern och Ukraina som de hetaste områdena för närvarande. Det råder alltså ingen brist på potentiella framtida chocker för de uppskruvade aktiekurserna.
***
Läs även: Trumps tullar, tisdag
Läs även: Kan stablecoins ersätta kontanter?
