Varannan väljare tycker fortfarande SD är rasistiskt
Partipolitiskt har mycket förändrats för SD. Men andelen väljare som anser att partiet är rasistiskt är oförändrat.
För drygt tre år sedan frågade Fokus väljarna om de anser att Sverigedemokraterna är ett rasistiskt parti. 50 procent svarade ja, 40 procent nej och 10 procent vet ej.
Sedan dess har det varit riksdagsval, en regering med SD som samarbetsparti har vunnit makten och Liberalerna har bytt block. Men när Fokus/Novus ställer samma fråga igen har inget förändrats. Bokstavligen. I dag svarar 50 procent fortfarande ja, 40 procent nej och 10 procent vet ej på frågan om SD är ett rasistiskt parti.
Kanske har helt enkelt inte den partipolitiska kartan ritats om särskilt mycket, när det kommer till kritan. Tidösamarbetet innebar visserligen ett maktskifte, men inte nödvändigtvis ett skifte i hur Sverigedemokraternas ideologi uppfattas. Och föga överraskande är synen på SD:s ideologiska läggning starkt knuten till partisympatier. Bland oppositionspartiernas väljare menar hela 86 procent att det är ett rasistiskt parti. Bland Moderaternas, Liberalernas och Kristdemokraternas väljare instämmer bara var fjärde. Bland Sverigedemokraternas egna väljare finns en liten minoritet, 2 procent, som uppfattar partiet som rasistiskt men inte låter sig avskräckas av den saken.
Här är två saker värda att notera. För det första att definitionen av rasism kan skilja sig mycket beroende på vem man frågar. En del menar att rasism handlar om att dela in mänskligheten i termer av "raser" och anse att vissa av dessa är överlägsna. Andra utgår från en bredare definition, där till exempel tolerans för ojämlikhet i utfall på arbetsmarknaden eller användandet av ett politiskt inkorrekt språkbruk tolkas som rasism. Med andra ord: att så många fler vänsterväljare än högerväljare betraktar SD som ett rasistiskt parti kan innebära en klyfta i synen på Sverigedemokraterna – men det kan också innebära en klyfta i synen på vad som är rasism.
För det andra är obestämda väljare mindre benägna än genomsnittet att betrakta SD som rasistiskt; bara 38 procent av de som är osäkra om sina partisympatier svarar ja på frågan. Det kan ha betydelse inför valet 2026. Visserligen säger opinionssiffrorna mer än ett år före valet ingenting om hur utfallet blir, men om tidigare valrörelser är något att gå på kommer SD:s eventuella rasism att bli en kampanjfråga för andra partier. Att positionera sig som SD:s huvudmotståndare har på senare år blivit en populär strategi.
Efter valet 2022 började denna strategi dock ifrågasättas. I valrörelsens slutspurt hårdsatsade Socialdemokraterna på att framhålla SD som ett säkerhets- och utrikespolitiskt hot mot Sverige. Men i sin eftervalsanalys konstaterade S att man inte bör förlita sig alltför mycket på antipatier mot SD i längden – synen på partiet kan komma att ändras.
Nu verkar den inte ha gjort det när det kommer till rasism, att döma av Fokus mätning. Men oavsett lär synen på SD:s ideologi bli föremål för debatt av den enkla anledningen att väljarna vill veta vilken regeringskonstellation deras parti har tänkt ingå i eller stödja, och den frågan per automatik ger upphov till fördömanden av SD och i någon mån Vänsterpartiet.
När Fokus/Novus frågar väljarna om de tycker att deras parti borde samarbeta med SD för att få igenom en viktig sakfråga svarar 44 procent nej. Siffran stiger till 51 procent när det gäller att regera med SD. Vänsterpartiet är något mindre impopulärt hos andra partiers väljare; 34 procent vill inte att deras eget parti samarbetar med V ens i viktiga sakfrågor. Motsvarande siffror för MP och KD är 27 respektive 24 procent. Bara var femte väljare tycker att deras parti borde kunna samarbeta med vem som helst.
Partiföreträdarna kommer alltså att ha anledning att motivera sina ambitioner för regeringsbildning inför väljarna 2026. Det mesta pekar på en upprepning av tidigare års positioneringsspel.
***
Läs även: Svenskarna tror inte på AR15-förbud
För drygt tre år sedan frågade Fokus väljarna om de anser att Sverigedemokraterna är ett rasistiskt parti. 50 procent svarade ja, 40 procent nej och 10 procent vet ej.
Sedan dess har det varit riksdagsval, en regering med SD som samarbetsparti har vunnit makten och Liberalerna har bytt block. Men när Fokus/Novus ställer samma fråga igen har inget förändrats. Bokstavligen. I dag svarar 50 procent fortfarande ja, 40 procent nej och 10 procent vet ej på frågan om SD är ett rasistiskt parti.
Kanske har helt enkelt inte den partipolitiska kartan ritats om särskilt mycket, när det kommer till kritan. Tidösamarbetet innebar visserligen ett maktskifte, men inte nödvändigtvis ett skifte i hur Sverigedemokraternas ideologi uppfattas. Och föga överraskande är synen på SD:s ideologiska läggning starkt knuten till partisympatier. Bland oppositionspartiernas väljare menar hela 86 procent att det är ett rasistiskt parti. Bland Moderaternas, Liberalernas och Kristdemokraternas väljare instämmer bara var fjärde. Bland Sverigedemokraternas egna väljare finns en liten minoritet, 2 procent, som uppfattar partiet som rasistiskt men inte låter sig avskräckas av den saken.
Här är två saker värda att notera. För det första att definitionen av rasism kan skilja sig mycket beroende på vem man frågar. En del menar att rasism handlar om att dela in mänskligheten i termer av ”raser” och anse att vissa av dessa är överlägsna. Andra utgår från en bredare definition, där till exempel tolerans för ojämlikhet i utfall på arbetsmarknaden eller användandet av ett politiskt inkorrekt språkbruk tolkas som rasism. Med andra ord: att så många fler vänsterväljare än högerväljare betraktar SD som ett rasistiskt parti kan innebära en klyfta i synen på Sverigedemokraterna – men det kan också innebära en klyfta i synen på vad som är rasism.
För det andra är obestämda väljare mindre benägna än genomsnittet att betrakta SD som rasistiskt; bara 38 procent av de som är osäkra om sina partisympatier svarar ja på frågan. Det kan ha betydelse inför valet 2026. Visserligen säger opinionssiffrorna mer än ett år före valet ingenting om hur utfallet blir, men om tidigare valrörelser är något att gå på kommer SD:s eventuella rasism att bli en kampanjfråga för andra partier. Att positionera sig som SD:s huvudmotståndare har på senare år blivit en populär strategi.
Efter valet 2022 började denna strategi dock ifrågasättas. I valrörelsens slutspurt hårdsatsade Socialdemokraterna på att framhålla SD som ett säkerhets- och utrikespolitiskt hot mot Sverige. Men i sin eftervalsanalys konstaterade S att man inte bör förlita sig alltför mycket på antipatier mot SD i längden – synen på partiet kan komma att ändras.
Nu verkar den inte ha gjort det när det kommer till rasism, att döma av Fokus mätning. Men oavsett lär synen på SD:s ideologi bli föremål för debatt av den enkla anledningen att väljarna vill veta vilken regeringskonstellation deras parti har tänkt ingå i eller stödja, och den frågan per automatik ger upphov till fördömanden av SD och i någon mån Vänsterpartiet.
När Fokus/Novus frågar väljarna om de tycker att deras parti borde samarbeta med SD för att få igenom en viktig sakfråga svarar 44 procent nej. Siffran stiger till 51 procent när det gäller att regera med SD. Vänsterpartiet är något mindre impopulärt hos andra partiers väljare; 34 procent vill inte att deras eget parti samarbetar med V ens i viktiga sakfrågor. Motsvarande siffror för MP och KD är 27 respektive 24 procent. Bara var femte väljare tycker att deras parti borde kunna samarbeta med vem som helst.
Partiföreträdarna kommer alltså att ha anledning att motivera sina ambitioner för regeringsbildning inför väljarna 2026. Det mesta pekar på en upprepning av tidigare års positioneringsspel.
***
Läs även: Svenskarna tror inte på AR15-förbud
