Varför är de så rika?
Lönsam aktiehandel bland USA:s politiker vållar debatt.
En ny app skapad av en tech-entreprenör har satt i gång en debatt i USA om moralen i att landets folkvalda handlar med värdepapper. Diskussionen har visserligen pågått i några år men tog fart på allvar när det avslöjades att kongressledamöter från både Demokraterna och Republikanerna regelbundet har genomfört väl tajmade aktieaffärer inom heta industrisektorer. Det ska sägas att affärerna är lagliga enligt Stock Act från 2012 men nu ifrågasätts alltså om de även är moraliskt försvarbara. Lagens syfte var just att förhindra insiderhandel bland de folkvalda, men kritikerna menar att de innehåller kryphål och att det saknas effektiva mekanismer för tillsyn. Alla aktieaffärer måste redovisas men politikerna tillåts äga och aktivt handla med aktier, även inom sektorer de själva är med och reglerar och lagstiftar om.
Den nu uppblossade debatten utlöstes av den aningen mystiske hackern och entreprenören Chris Josephs från Los Angeles som förra året släppte appen Autopilot. Den gör det möjligt att följa olika offentliga personers aktiehandel och den virala funktionen ”Pelosi Tracker” avslöjade omfattningen och precisionen i de affärer som den förra talmannen Nancy Pelosis make, Paul Pelosi, har gjort. Bland annat handlar det om optionsaffärer i it-jättarna Nvidia och Alphabet som äger Google. Appen fick genomslag när tusentals amerikaner började investera miljontals dollar genom att kopiera kända politikers aktieaffärer. Det tvingade ut politikerna i rampljuset och en märkbart irriterad Nancy Pelosi hamnade på defensiven i en intervju med CNN. Hon menade att hon stöttat ett förbud mot aktiehandel för kongressens medlemmar men Fox News upprepade sedan president Trumps anklagelse om att Pelosi har berikat sig genom ”insiderinformation”. Även om många republikanska politiker också har varit aktuella i Autopilot så har Nancy Pelosi blivit en symbol i stormen. Den republikanske senatorn Josh Hawley försökte snabbt göra partipolitik av saken genom att föreslå en ”Pelosi Act” som skulle innebära ett förbud för aktiehandel för kongressledamöter och deras makar. Både progressiva demokrater, som Alexandria Ocasio-Cortez, och konservativa republikaner, som Matt Gaetz, har också ställt sig bakom lagförslag som begränsar eller förbjuder aktiehandel för folkvalda. Frågan har blivit en ovanlig punkt av enighet i en annars splittrad kongress.
Men det är inte bara kongressledamöternas aktiehandel som är under lupp. Ända sedan sitt tillträde i vintras har Donald Trumps privatekonomi varit föremål för het debatt. Forbes rapporterar att presidentens förmögenhet har ökat med drygt 6 miljarder dollar, över 55 miljarder kronor, genom fastighetsaffärer, medieprojekt och kontroversiella kryptosatsningar. Trump lanserade kryptovalutan $TRUMP och rapporterades hinna tjäna över 300 miljoner dollar i avgifter, innan den kollapsade. Hustrun Melania Trumps variant $MELANIA mötte samma öde. Dessa affärer granskas nu av tillsynsmyndigheterna och kritikerna menar att båda valutorna har varit konstruerade för att tjäna pengar på bekostnad av vanliga investerare. President Trump har också – till skillnad från tidigare presidenter – avstått från att placera sina privata tillgångar i en så kallad ”blind trust” där någon annan förvaltar tillgångarna utan presidentens medverkan. I stället har han handlat med värdepapper med kopplingar till industrier som påverkas av hans politik. Demokratiska politiker har krävt utredningar med hänvisning till möjliga intressekonflikter och brott mot den så kallade Emoluments-klausulen i konstitutionen, som syftar till att förhindra korruption och utländskt inflytande på federala tjänstemän.
Bortom rubrikerna anas konsekvenser av politikernas privata affärer, enligt politiska kommentatorer. Föreslagna reformer som Honest Act eller Trust in Congress Act kan förändra hur politikerna får agera. Blind trusts, obligatorisk avyttring och rapportering av alla affärer i realtid är några av förslagen. Inför valåret 2026 kan kongressledamöternas aktiehandel därmed bli en valfråga. Oavsett om reformerna klubbas igenom snabbt eller fastnar i utskotten, så har den digitala transparensen med all tydlighet visat att Wall Street och Capitol Hill inte är skilda världar.
***
En ny app skapad av en tech-entreprenör har satt i gång en debatt i USA om moralen i att landets folkvalda handlar med värdepapper. Diskussionen har visserligen pågått i några år men tog fart på allvar när det avslöjades att kongressledamöter från både Demokraterna och Republikanerna regelbundet har genomfört väl tajmade aktieaffärer inom heta industrisektorer. Det ska sägas att affärerna är lagliga enligt Stock Act från 2012 men nu ifrågasätts alltså om de även är moraliskt försvarbara. Lagens syfte var just att förhindra insiderhandel bland de folkvalda, men kritikerna menar att de innehåller kryphål och att det saknas effektiva mekanismer för tillsyn. Alla aktieaffärer måste redovisas men politikerna tillåts äga och aktivt handla med aktier, även inom sektorer de själva är med och reglerar och lagstiftar om.
Den nu uppblossade debatten utlöstes av den aningen mystiske hackern och entreprenören Chris Josephs från Los Angeles som förra året släppte appen Autopilot. Den gör det möjligt att följa olika offentliga personers aktiehandel och den virala funktionen ”Pelosi Tracker” avslöjade omfattningen och precisionen i de affärer som den förra talmannen Nancy Pelosis make, Paul Pelosi, har gjort. Bland annat handlar det om optionsaffärer i it-jättarna Nvidia och Alphabet som äger Google. Appen fick genomslag när tusentals amerikaner började investera miljontals dollar genom att kopiera kända politikers aktieaffärer. Det tvingade ut politikerna i rampljuset och en märkbart irriterad Nancy Pelosi hamnade på defensiven i en intervju med CNN. Hon menade att hon stöttat ett förbud mot aktiehandel för kongressens medlemmar men Fox News upprepade sedan president Trumps anklagelse om att Pelosi har berikat sig genom ”insiderinformation”. Även om många republikanska politiker också har varit aktuella i Autopilot så har Nancy Pelosi blivit en symbol i stormen. Den republikanske senatorn Josh Hawley försökte snabbt göra partipolitik av saken genom att föreslå en ”Pelosi Act” som skulle innebära ett förbud för aktiehandel för kongressledamöter och deras makar. Både progressiva demokrater, som Alexandria Ocasio-Cortez, och konservativa republikaner, som Matt Gaetz, har också ställt sig bakom lagförslag som begränsar eller förbjuder aktiehandel för folkvalda. Frågan har blivit en ovanlig punkt av enighet i en annars splittrad kongress.
Men det är inte bara kongressledamöternas aktiehandel som är under lupp. Ända sedan sitt tillträde i vintras har Donald Trumps privatekonomi varit föremål för het debatt. Forbes rapporterar att presidentens förmögenhet har ökat med drygt 6 miljarder dollar, över 55 miljarder kronor, genom fastighetsaffärer, medieprojekt och kontroversiella kryptosatsningar. Trump lanserade kryptovalutan $TRUMP och rapporterades hinna tjäna över 300 miljoner dollar i avgifter, innan den kollapsade. Hustrun Melania Trumps variant $MELANIA mötte samma öde. Dessa affärer granskas nu av tillsynsmyndigheterna och kritikerna menar att båda valutorna har varit konstruerade för att tjäna pengar på bekostnad av vanliga investerare. President Trump har också – till skillnad från tidigare presidenter – avstått från att placera sina privata tillgångar i en så kallad ”blind trust” där någon annan förvaltar tillgångarna utan presidentens medverkan. I stället har han handlat med värdepapper med kopplingar till industrier som påverkas av hans politik. Demokratiska politiker har krävt utredningar med hänvisning till möjliga intressekonflikter och brott mot den så kallade Emoluments-klausulen i konstitutionen, som syftar till att förhindra korruption och utländskt inflytande på federala tjänstemän.
Bortom rubrikerna anas konsekvenser av politikernas privata affärer, enligt politiska kommentatorer. Föreslagna reformer som Honest Act eller Trust in Congress Act kan förändra hur politikerna får agera. Blind trusts, obligatorisk avyttring och rapportering av alla affärer i realtid är några av förslagen. Inför valåret 2026 kan kongressledamöternas aktiehandel därmed bli en valfråga. Oavsett om reformerna klubbas igenom snabbt eller fastnar i utskotten, så har den digitala transparensen med all tydlighet visat att Wall Street och Capitol Hill inte är skilda världar.
***
