Mysteriet med kronan

Text: Martin Ådahl

Den svenska kronan har i snart tio år varit ett av de stora mysterierna i svensk ekonomi. Gång på gång har prognosmakare, valutaexperter och inte minst Riksbanken förutspått att kronan skulle stärkas de kommande åren. På papperet har Sverige nämligen allt det som bör ge en stärkt valuta; överskott i handeln (som gör att utlandet borde behöva köpa kronor), hög produktivitet, hög tillväxt och allt högre vinster i företagen.

Men kronan har inte stärkts. Den har rört sig lite upp och lite ned men aldrig kommit i närheten av där den låg före kronkrisen 1992.

Experterna har försökt hitta förklaringar. Först var det oron för statsfinanserna som pressade kronan, men efter budgetsaneringen i slutet av 1990-talet stärktes kronan inte så mycket som man trodde. Sedan var det några av våra största kapitalplacerare, försäkringsbolagen och AP-fonderna, som fick rätt att placera utomlands – och då flödade stora pengar ut för att köpa utländska värdepapper, vilket pressade ned kronan. Men även den effekten borde ha klingat av vid det här laget.

Nästa förklaring har varit att inflationen varit så låg i Sverige att Riksbanken kunnat sänka räntan långt under andra länder. Det har gjort det mer attraktivt att placera sina pengar på andra håll i världen.

Men nu har även denna sista förklaring fallit i takt med att Riksbanken börjat höja räntan igen.
Dessutom har nya argument tillkommit om varför kronan borde upp. Den borgerliga regeringen ska slopa förmögenhetsskatten, då borde kapital komma tillbaka till Sverige, och den ska sälja ut statliga företag, då borde kapital strömma in från utlandet. Kronan har stärkts en bit de senaste veckorna, men varför har det inte varit mer?

Valutastrateger som Anders Eklöf på Nordea menar att kronan kanske i själva verket avspeglar verkligheten bakom svensk ekonomi, att den är svagare än den verkar eftersom många som borde ha jobb inte har det.

Men fortfarande försöker man finna nya förklaringar till mysteriet mot kronan. Riksbanken har satt i gång ett stort kronprojekt med välrenommerade forskare.

En av studierna, av docent Richard Friberg och Fredrik Wilander på Handelshögskolan i Stockholm, försöker ta reda på hur det ser ut i verkligheten när svenska storföretag handlar med utlandet – hur använder de kronan?

För att ett överskott i handeln ska pressa upp kronan måste exportvarorna säljas i kronor, och intäkterna från försäljningen ganska snabbt växlas in från utländsk valuta till kronor. När Friberg och Wilander frågat företagen i en enkät visar det sig att det inte går till så längre. Många företag sätter priset i kundens valuta, som dollar eller euro, och företagen låter ofta pengarna stå kvar utomlands. Då pressar överskottet i handeln inte upp kronan lika mycket.
Det här är något som valutaexperter länge tyckt sig se, att svenska företag inte tar hem sina exportintäkter till kronor.

– Det ser ut som att handeln spelar mindre roll för kronan medan kapitalflöden spelar en större roll. Men kapitalflödena är svårare att mäta, säger Javiera Ragnartz, ledande kronexpert på Handelsbanken Kapitalförvaltning.

– Med globaliseringen tar storföretagen inte alltid hem pengarna utan låter dem vara kvar utomlands för att finansiera investeringar där, säger Robert Bergqvist, chefsanalytiker på SEB.
En annan av studierna åt Riksbanken pekar på Sveriges nej till EMU. Före folkomröstningen om EMU varnade en del euroanhängare för att Sverige vid ett nej skulle hamna utanför den stora europeiska aktiemarkanden i euro, och då skulle kapital gå dit i stället för till Sverige. Jacques Martin, professor vid Université Paris 1, visar att det faktiskt är vad som skett. Pengar som skulle gått till aktiemarknaden i Sverige har i stället gått till euroområdet, enligt hans beräkningar.

– Det kan vara en delförklaring till kronkursen. Det är en engångseffekt men den kan sträcka sig över många år, säger professor Martin.

Men trots de nya rönen tror många av Sveriges valutastrateger ändå envetet på en något starkare krona. Kanske inte så mycket mot euron, tror Robert Bergqvist på SEB, eftersom handeln med euroområdet nästan är i balans, men mot andra valutor.

– Men jag tror att vi alla, även Riksbanken, lärt oss att vara ödmjuka. Med de moderna kapitalmarknaderna kan man inte fånga alla förklaringar till kronan i en modell.