Anna Sofia Andersson recenserar boken på Aftonbladets kultursidor. Hon tycker den är spännande men anser att den faller helt eftersom jag inte har intervjuat Per Jodenius sedan tiden för tingsrättsförhandlingarna om dataintrånget.
Kort vill jag svara att en persons känslor inte endast kan nås genom intervjuer mellan journalist och en intervjuad. Som jag skriver i det sjusidiga avsnittet om källorna för boken:
”Helt avgörande för bokens skildring av dataintrången har polisens förundersökning varit. Förundersökningen innehåller förutom förhör också dataanalyser av mejl- sms- och chattrafik. Där finns också till exempel protokoll över beslagtagna föremål. Vidare har jag haft stor hjälp av bloggar i min kartläggning. Flera av de inblandade – bland andra Per Jodenius – har skrivit dagboksliknande bloggar under den period jag beskriver.”
Per Jodenius blogg tycks inte längre ligga upplagd, men den som vill ha utskrifter över innehållet i hans blogginlägg kan ringa mig. Där uttrycker Per själv sina känslor, precis som han gör i polisförhören och i andra delar av förundersökningen.
I källavsnittet i boken skriver jag också om hur jag har genomfört samtal och intervjuer och under vilka premisser. Jag förstår kritiken – att jag kunde ha varit tydligare – men jag tycker att jag har gjort en jämförelsevis ambitiös källredovisning. Jag skriver ingenstans att jag har intervjuat Per Jodenius för den här boken.
