Assistansfusket begravs i ny utredning

Nyligen kom en gemensam rapport från flera myndigheter som visade hur assistansersättningen utnyttjas av kriminella nätverk. Försäkringskassan lyfte i sitt pressmeddelande fram att alla de stora assistansbolagen har åtminstone några anställda med kopplingar till organiserad brottslighet. Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) lovade snabbt att tillsätta en utredning för att åtgärda problemen. Uppdraget ska redovisas senast den 8 januari 2027, det vill säga efter nästa val.

Frågan är emellertid redan utredd. Problemen är nämligen inte nya – och inte heller särskilt okända varken för regeringen eller oppositionen. Redan 2018 överlämnade Stig Svenson en utredning till regeringen Löfven. Svensson, som varit utredare i 40 år på Skatteverket, hade fått i uppdrag att analysera marknaden för personlig assistans. I synnerhet sambandet mellan utvecklingen av antalet utbetalade timmar och den brottslighet som finns inom tjänsten.

– Jag blev besviken på att regeringen då inte lyssnade på något av det vi föreslog, säger han till Fokus i dag.

Förra veckans medierapportering om den färska myndighetsrapporten gav intrycket att de stora problemen med bedrägerier runt den personliga assistansen finns hos de stora leverantörerna. Men den som fördjupar sig i rapporten finner snart att problemen är av en annan karaktär.

Lejonparten av brottsligheten finns inom anhörigassistansen där familjemedlemmar till brukaren anlitas som assistenter. Och dessa bedrägerier är i stor utsträckning kopplade till invandring. Bland annat förekommer en omfattande ”brukarimport” där den funktionsnedsatta personen blir en handelsvara för kriminella nätverk i Sverige. Dessa ”importerar” systematiskt brukare med funktionsnedsättningar från andra länder, primärt genom anhöriginvandring. Därefter vårdas brukaren av familjemedlemmar medan de kriminella nätverken lägger beslag på en del av assistansersättningen från Försäkringskassan.

Samtidigt används arbetskraftsinvandring för att föra in personer under förevändning att de har arbete som personliga assistenter – men många av dessa jobbar inte alls eller tvingas lämna över sin lön, eller delar av den, till de kriminella nätverken. Rapporten beskriver också hur klannätverk har satt i system att skapa företag runt funktionsnedsatta släktingar.

I ett av de mer upprörande fallen av anhörigassistans som rapporten beskriver höll en familj den hjärndöda mamman vid liv i flera år efter att vården år 2018 hade rekommenderat att livsuppehållande behandling skulle avbrytas. Trots detta tog dottern – med hjälp av en sjuksköterska och en chef i ett välfärdsbolag – hem modern och fortsatte hålla liv i henne genom sondmatning. Familjen fick cirka 400 000 kronor i månaden från Försäkringskassan under åren som följde. När brukaren återfördes till sjukvården 2021 vägde hon 35 kilo och tilläts då somna in. Fallet brottsanmäldes men lades ner av åklagaren – trots att det fanns tydliga tecken på vanvård, fusk och kopplingar till nätverkskriminella.

Tidigare utredaren Stig Svensson, numera pensionär, är inte förvånad över innehållet i rapporten men däremot över att regeringen nu vill utreda samma saker som redan utretts.

– Redan då kunde vi konstatera omfattande organiserad brottslighet och människohandel kopplade till familjenätverk, säger han.

Begreppet Svensson använde den gången var ”social shopping” och han pekade ut just anhörigassistansen som särskilt utsatt för fusk och brottslighet.

– Ett bolag startas runt en assistansbehövande individ från hemlandet. Sedan anställer de ytterligare en person från hemlandet som assistent till brukaren. Denna assistent tar sedan med sig familjen och hela verksamheten expanderar på så sätt.

Stig Svensson anser att både den färska myndighetsrapporten och rapporteringen runt den lite orättvist förmedlar bilden att problemen med fusk och bedrägerier är värst i de stora assistanskoncernerna.

– Det framkommer ingenting i rapporten som pekar på att de större assistansbolagen styrs av de kriminella.

Däremot menar han att enskilda assistenter mycket väl kan ha kopplingar till kriminella eller rentav ha kriminell bakgrund själva. Men bolagen har mycket små möjligheter att komma till rätta med det.

– När det gäller de stora bolagen är det klart att där kan finnas både brukare och assistenter som är släkt med kriminella. Men bolagen kan inte skydda sig eftersom de inte får plocka ut uppgifter från belastningsregistret.

Han menar även att bolagen inte har så stor makt att bestämma vem som ska anställas. Det är i huvudsak brukaren eller dennas talesperson som gör det valet.

– Som assistansbolag så ska du inte bara lyssna till, utan du ska också lyda vad brukaren och brukarens talesperson säger om vilka man ska ha som assistenter. De stora bolagen hade enorma problem med detta. Brukarens talesperson kunde ofta kräva att assistenten ska vara en kusin från hemlandet. Ville bolaget behålla brukaren som kund var det bara att lyda.

Så hur kommer man tillrätta med problemen?

– Jag kom fram till att man kan få ner fusket med mer än hälften genom att begränsa anhörigassistansen. För där finns de stora problemen, vilket även domstolsavgöranden visar.

Vill du helt förbjuda anhörigassistans?

– Nej, inte helt och hållet. Men man kan begränsa det till en halv årsarbetskraft. Om brukaren är ett barn så ska det vara andra regler, men så fort man blir myndig bör det vara max en halv årsarbetskraft.

Dessutom krävs ökad insyn från myndigheterna.

– Försäkringskassan får inte lov att kontrollera bolagen. Med större insyn skulle de kunna se vart pengarna tar vägen. Sedan bör sekretesshindren rivas mellan Försäkringskassan och Inspektionen för vård och omsorg, säger Stig Svensson.

Försäkringskassans pressekreterare Cecilia Sobocki vill inte låta sig intervjuas av Fokus med anledning av rapporten utan svarar endast på frågor via mejl. Svaren är något kortade av utrymmesskäl.

Varför lyfter ni i kommunikationen runt rapporten fram kopplingar mellan stora assistansbolag och kriminalitet, snarare än det systematiska fusket via mindre bolag och anhörigassistans?
”Försäkringskassans fokus är de assistansberättigade och deras utsatthet – därav fokus på de bolag som har många brukare.”

Om huvudfokus är brukarnas utsatthet – varför lägger ni då inte fokus på de mindre bolagen som uppenbart har startats med kriminella förtecken samt anhörigassistansen och ”brukarimporten” där de största övergreppen verkar ske?

”Rapporten tittar på hur den organiserade brottsligheten utnyttjar assistansersättningen, oavsett bolagsstorlek. I pressmeddelandet om rapporten valde vi att vinkla på en annan form av utsatthet; att många brukare riskerar att möta organiserad brottslighet för att få den hjälp de behöver.”

Planerar ni att i framtiden förtydliga kriminalitetens roll?
”I kommande rapporter kommer vi att göra nya överväganden och vår ambition är att vara så tydliga som möjligt.”

***

Läs även: Rättsosäkra återkrav försätter skötsamma assistansbolag i konkurs

Läs även: LSS – från skydd av de svagaste till vinstdrivande affärer