Lawen Redar: ”Jag är beredd att göra vad fan som helst!”

Migrationen och integrationen står i centrum för Socialdemokraternas partikongress som avhålls i Göteborg nu i helgen. Och det är stramare hållning som partistyrelsen nu anbefaller.

– Vi går tillbaka till våra rötter med en tydligare materialistisk politik. Det vill säga, det är arbete, det är pliktkänsla, det är bostäder, det är sammanhållning, säger Lawen Redar, som har lett arbetet med att ta fram den nya politiken.

En stor del av ansvaret för de senaste decenniernas stora invandring och misslyckade integrationspolitik har hon tidigare sagt till Fokus (nr 34/24) hör hemma hos ”liberalt orienterade partier” som begick ”det stora och allvarliga misstaget att inte koppla migrationen till migrationskapaciteten”.

– Det är väl helt uppenbart att både Centerpartiet och Miljöpartiet har haft en helt annan syn på invandringspolitiken än vi, säger hon i dag.

Trots det är hon öppen för att åter samarbeta med MP.

– Jag blev väldigt glad över att höra Miljöpartiets språkrör i Ekots lördagsintervju säga att Sverige ska ha en stram migration, säger Redar och upprepar partiledaren Magdalena Anderssons ord om att S bara utesluter samarbete med Sverigedemokraterna.

– I övrigt vill vi samarbeta med partier som förstår Sveriges utmaningar – socialt, ekonomiskt och kulturellt. Men vi kommer aldrig gå tillbaka till en liberaliserad migrationspolitik.

Trots S avståndstagande från SD har partierna kommit att likna varandra mer och mer. Båda talar om stram invandring, språkkrav och vikten av en samhällsgemenskap baserad på svenska värderingar. Båda vänder sig också mot marknadsstyrning i välfärden, talar om trygghet, om att återta kontrollen – och båda vill framstå som det enda partiet som förstår vanligt folks oro.

– Vi säger nej till Sverigedemokraterna, och det handlar om att vi fortfarande bedömer dem som ett etnonationalistiskt parti som inte vill ha integration, inte vill ha sammanhållning och som fortsätter splittra befolkningen. Det enda svaret de egentligen ger nu det är ju att människor ska återvandra – och lycka till med den saken, säger Lawen Redar.

Ska S migrationspolitik vara stramare än Tidöpartiernas?

– Vi säger att vi ska ha en stram migration under överskådlig tid, där vi ska ligga på EU:s miniminivåer.

Men Sverige tar fortfarande emot omkring 100 000 invandrare årligen. Vilken invandring vill ni strama åt? Är det anhöriginvandringen?

– Vi är också ett land med internationella åtaganden. Men Sverige har en stor integrationsskuld som andra EU-länder behöver respektera. Vi måste få chansen att jobba ikapp.

Men finns det någon problematisk del av invandringen där ni vill se extra åtstramning?

– Invandringen genom äktenskap utgör en betydande del av anhöriginvandringen. Ofta rör det sig om unga kvinnor som kommer till Sverige genom giftermål med svenska medborgare, och som hamnar i språklig och social isolering. Här föreslår vi höjd åldersgräns från 21 till 24 år, i likhet med Danmark. Det är också ett tydligt besked för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck.

När Lawen Redar förra hösten presenterade sin rapport om integration väckte den stor uppmärksamhet. En formulering stack ut: ”Segregationen behöver brytas på en strukturell nivå vilket kräver att befolkningen blandas. Samhället kommer behöva genomföra insatser vi tidigare inte gjort, i en skala vi tidigare inte sett.” Det ledde till spekulationer om tvångsåtgärder och förflyttning av människor men idag vill Redar tona ned ordvalen.

– Det har aldrig varit en diskussion om tvångsförflyttning eller bussning för någon. Aldrig. Det är ju bara högerpopulistiskt dravel, säger hon.

Målet är i stället, menar hon, att vända utvecklingen i dagens utanförskapsområden så att fler faktiskt vill bo kvar – och på sikt även flytta dit. Vägen dit ska gå via ökad trygghet genom polisiära insatser, bättre kontroll över vilka som bor i området, åtgärder mot trångboddhet och en mer varierad bostadsstruktur. Det innebär bland annat att erbjuda flerfamiljsbostäder och införa inkomstkrav i delar av det nybyggda beståndet, för att skapa en socioekonomisk blandning.

Skarp kritik mot förslagen har kommit från borgerligt håll. I SVT:s Aktuellt drabbade nyligen Redar samman med Alice Teodorescu Måwe (KD) i en debatt. Den senare sa att Redars politik riskerar att ”göra hela Sverige till ett utsatt område”, genom att flytta utanförskapet snarare än att bryta det. Att tvångsförflytta människor från utsatta områden riskerar därmed att skapa otrygghet även i fungerande delar av samhället.

– Teodorescu Måwe har fel. Hon fattar ju inte politiken. Hon har ju bara köpt populistiska talking points. Jag förstår faktiskt inte vad hon menar. Vilken del av min politik handlar om att förvärra situationen i hela Sverige?

Om man blandar folk genom att politiskt styra flyttning – riskerar inte problemen att flytta med då?

– Men vad är det för människosyn? Betyder det att bara för att man flyttar från ett utsatt område till ett rikare område så är man ett problem?

Varför visar inte socialdemokratiska toppolitiker vägen och flyttar till utanförskapsområdena?

– Vad menar du? Anders Österberg är vice finansborgarråd i Stockholm stad – han bor i Akalla.

Jo, men du själv då?

– Jag bodde granne med Österberg i fem år. Men varför kommer du alltid tillbaka till frågan om mig? Varför intresserar det dig så himla mycket att ställa den frågan?

Du gör ju politik av att andra borde flytta in?

– Det handlar om att människor inte nödvändigtvis ska flytta ut bara för att man har fått jobb. När trygghet och sysselsättningsgraden ökar och när bostadsbeståndet blandas kan fler tänka sig bo kvar och i förlängningen flyttar fler in.

För Lawen Redar är svenska språket navet i hela integrationspolitiken. Hon beskriver ett omfattande paket med språkkrav i välfärden, skolan, vuxenutbildningen och för offentliganställda. Detta är ett av de mest konkreta förslagen i S nya politik.

– Svenska ska vara huvudspråk på förskolan, grundskolan. Vi ska ha språkkrav i välfärden, språkutvecklande insatser på arbetstid. Vi ska utöka språkinsatserna på den kommunala vuxenutbildningen.

Språkkraven gäller även för yrkesutbildningar och den svenska förskolan. Hon vill att personal med bristfällig svenska ska omfattas av riktad språkutbildning – inte för att avskedas, utan för att utvecklas.

För Lawen Redar är det självklart att svenskt medborgarskap ska förtjänas och inte bara erhållas genom en administrativ process. Det ska finnas en aktiv samhällsanknytning och även här är språket centralt.

– Vi ska ha språkkrav för medborgarskap. Ja.

Men språkkravet är inte det enda. Hon lyfter även krav på försörjning och anställningsbarhet:

– Man har en skyldighet att lära sig språket. Man har en skyldighet att genomföra arbetsmarknadsinsatser.

Möjligheten att dra tillbaka ett medborgarskap vid grov brottslighet blev aktuell den gångna veckan, då regeringen lanserade en snabbutredning om just detta. På presskonferensen betonade migrationsminister Johan Forssell att svenska medborgarskap bör kunna återkallas från gängkriminella med dubbla medborgarskap – personer som, enligt honom, ”sprider skräck på våra gator”. S har tidigare sagt nej till denna typ av åtgärd, vilket stoppade en blocköverskridande uppgörelse i grundlagskommittén. Här blir Lawen Redar försiktig.

– Självklart kommer det finnas kriterier som gör att du kan bli av med ditt medborgarskap. Vi anser att man ska kunna återkalla medborgarskap vid systemhotande brottslighet., säger hon men tillägger:

– I dessa frågor får jag hänvisa till Ida Karkiainen och Ardalan Shekarabi som suttit med i grundlagsutredningen.

Redar säger sig vara medveten om att vägen bort från dagens segregation inte är rak, men för henne handlar allt i grunden om ansvar – och om att visa att svensk politik fortfarande kan leverera positiv förändring.

– Jag tänker inte låta Sverige se ut så här i tio, tjugo år till. Jag är beredd att göra vad fan som helst för att vända den här utvecklingen.

***

Läs även: Lawen Redar: ”Det som hände i England kan hända här”

Läs även: Sakine Madon: Lycka till mot Lawen Redar, Mats Persson!