Petra Östergren: »Jag vill ge sexsäljarna en röst«

Text: Anna Dahlberg

På en hemsida där man kan köpa sexuella tjänster hittar jag ett diskussionsforum med återkommande hyllningar till Petra Östergren. Några klick från de nakna kropparna lovordas hennes artiklar och en före detta prostituerad skriver att hon funderar på att bygga ett altare över Petra Östergren »med ljus och allt«.

Föremålet för berömmet lyser upp när hon hör det och säger att det värmer i hjärtat. Här finns kärnan i hennes arbete, det hon brinner allra starkast för.

– Att försöka ge sexsäljarna en röst är det som har drivit mig under de här åren. Jag har sett hur de lider av att bli nedtystade och jag är så glad att de äntligen får komma till tals.

Det är i hennes nya bok »Porr, horor och feminister« de kommer till tals. Titeln slår de flesta skandallöpsedlar och ämnet är minerad mark – en kritisk granskning av porr- och prostitutionsmotståndet i Sverige från 70-talet och framåt.

– I vår kultur finns tankemönster som gör att vi inte kan analysera sex som andra fenomen. Vi bedömer porr och prostitution utifrån de värsta avarterna eftersom vi utgår från att sex är en farlig, negativ kraft. Sex väcker också personliga minnen och det grumlar vår intellektuella förmåga.

Petra Östergren skärskådar de argument mot porr och prostitution som främst lanserats av vänsterrörelsen och som under 90-talet kom in i den högsta politiska maktsfären med dåvarande jämställdhetsministern Margareta Winberg. Regeringens ståndpunkt blev då att all porr och prostitution borde betraktas som mäns våld mot kvinnor. Petra Östergren menar att den analysen grundar sig i en traditionell sexualmoral – trots att den lanseras som en del av en jämställdhetssträvan.

– Jag vill att vi ska föra ett mer nyanserat, kunskapsbaserat samtal om de här frågorna. Jag saknar också solidariteten. Kvinnorörelsen i Sverige har, till skillnad från i de flesta andra länder, tagit avstånd från kvinnor som säljer sex.

Lunchrusningen på Organic Green, den vegetariska restaurang som Petra Östergren har valt, är över. Först nu hörs den svaga bakgrundsmusiken, som tagen från en cd för meditation. Vi kommer återigen in på sexsäljarna och den sexköpslag som numera reglerar deras liv. Petra Östergren menar att de blev fullständigt överkörda när lagen klubbades igenom och att den nya ordningen drabbat sexsäljarna hårt.

– Men politikerna är stolta. Jag tror att det hänger ihop med att vi i Sverige så gärna vill vara ett moraliskt föredöme, det är en del av vår nationella identitet.

Hon pratar lugnt med en tydlig norrländsk dialekt men det hon säger är för många väldigt provocerande. I en notis om den nya boken spår en skribent att svensk feministisk debatt går in i en ny epok när boken går ut i butikerna. Om det blir så är Petra Östergren redo att ta debatten – trots att hon blivit ordentligt tilltygad tidigare. Då, för tio år sedan, gick hon över en natt från att vara respekterad och efterfrågad i feministiska kretsar till att vara paria, fullständigt utfryst.

– Jag tror faktiskt att jag blev lite folkskygg ett tag. Det värsta var inte alla personangrepp i sig utan att de som attackerade mig och vände mig ryggen då var mina vänner och medarbetare.

Den här gången räknar hon med att bli missförstådd men hon hoppas på att inte bli det allt för mycket . Och hon är bättre på att hantera kritik i dag.

– Med åren lär man sig att skilja på sak och person och dessutom kommer inte kritikerna att vara mina vänner nu. Om det blir jobbigt kan jag ju tänka på det där altaret, säger hon och ler.

Att hon ger sig in i hetluften igen skvallrar om en viss styrka. Själv säger hon att okuvlighet kommer med ett »annorlunda­skap«. Redan i barndomens Kiruna gick hon sin egen väg, ett arv från en högt älskad mormor som på tornedalskt manér alltid varit självständig och obstinat.
Vi lämnar den inre kraften och börjar i stället prata om den fysiska. I början av 90-talet startade Petra Östergren en kung-fu klubb i Stockholm, hon var en av dem som lanserade feministiskt självförsvar i Sverige och 1993 kom hon ut med boken »Slå tillbaka!«. Det händer att hon undervisar i feministiskt självförsvar fortfarande i dag även om hon är lite ringrostig. Vi konstaterar att siktar man bara in sig på de sårbara punkterna, ögon, hals, skrev och knän, kan man komma långt.

Men all styrka till trots kan det vara skönt att slippa befinna sig i försvarsposition, ständigt utsatt för attack. De senaste sex åren har Petra Östergren tillbringat mycket tid i Australien och njutit av att vara på en plats där hon inte betraktas som kontroversiell.

– Ingen skulle lyfta på ögonbrynen åt min bok i Australien, där är mina åsikter comme il faut. Och på ett ställe som San Francisco skulle jag väl vara konservativ.

Blir hon inte sugen på att lämna Sverige då, att slippa vara annorlunda?

– Nej det här är mitt land och mitt språk. Det här kanske låter självförmätet men jag tror också att jag har en uppgift här, att föra fram de här nedtystade kvinnornas berättelser och försöka förbättra det feministiska samtalet.