»Politiker borde prata mer om litteratur«

Text:

Bild: Ida Knudsen

Om man står vid Turning Torso i Malmö och sen åker så långt man kan bort från havet och högskolan och allt det nya moderna, då kommer man till Oxie där Katrin Stjernfeldt Jammeh bor. Det är en helt okreddig stadsdel med människor med blandad socioekonomisk bakgrund. Många Malmöbor har nog aldrig ens varit där. Det hade inte Katrin Stjernfeldt Jammeh heller, innan hon skaffade huset för några år sedan.

– Vi hade letat så länge och jag var så trött på budgivningar. Efter att vi hade köpt det åkte vi ut och och sa att vi kanske ska ta en promenad i området.

Det finns något symboliskt i att hon bor så långt bort ifrån det som präglade Ilmar Reepalus, hennes företrädare som kommunstyrelsens ordförande, tjugo år vid makten. Han byggde sin och Malmös framgång på Öresundsbro, högskola, näringsliv, upprustande av industristaden till kunskapsstaden. Men han fick kritik för att missa de ökande sociala skillnaderna och att kunskapsstaden också hade Sveriges sämsta skolresultat.

Kontrasten mellan Katrin Stjernfeldt Jammeh och mustaschprydde sjuttioåriga Ilmar Reepalu är stor vid första ögonkastet. Hon är trettionio men ser yngre ut, har svart armlös klänning, stora silverringar i öronen och en snedlugg som sveper ner i pannan när hon äter sina smörrebröd mellan några seminarier i Almedalen.

Men framför allt är den stor när man hör dem prata. Oavsett om det handlar om politik eller om henne själv som person, hamnar hon hela tiden i stadens sociala klyftor, det område hon tycker är mest akut att ta sig an.

Som när hon beskriver hur hon blev politiskt engagerad under statsvetenskapsstudierna i Lund:

– Det var nästan löjligt hur lika vi var, indelade i fack. Statsvetarna på ett sätt, juristerna på ett och ekonomerna på sitt. Det kändes så himla omodernt. Om jag ska peka ut något som jag tror var avgörande för att jag blev aktiv så var det snedrekryteringen till högskolan. Så länge vi inte har en utbildningspolitik som bryter det sociala arvet har vi fullt med potential som inte används.

Hon gick med i studentföreningen och började skriva för s-studenters tidning. Eftersom hon var aktiv i en förening i Lund och bodde i Malmö var det svårt att kandidera till några poster.

Det dröjde ganska många år innan hon fick sitt första politiska uppdrag, som ersättare i Oxie stadsdelsförvaltning. Från det ganska blygsamma uppdraget valdes hon till socialkommunalråd i Malmö, den näst tyngsta posten och ständig parhäst till kommunstyrelsens ordförande. Hon var känd inom partiet efter flera år som politisk sekreterare till tongivande politiker i kommunen och regionen.

Socialdemokrater i Malmö säger att hon kan gå hur långt som helst och tycker hon är en självklar framtida minister i en Löfven-regering.

Sedan kongressen i våras är hon suppleant i partistyrelsen, men annars har hon aldrig haft några uppdrag på riksnivå. Och vill inte ha några heller, säger hon.

– Jag tycker väldigt mycket om staden, jag ser väldigt mycket att göra och jag har ett uppdrag där jag kan jobba med precis de frågorna som jag tycker är viktiga, där jag kan koppla ihop Malmös alla delar och göra den till en bättre stad. Närheten till medborgarna och att det går rätt snabbt från politiskt beslut till resultat tycker jag är fantastiskt. Det låter som om det är ett tillrättalagt svar, men jag känner verkligen så.

Katrin Stjernfeldt Jammeh har jobbat utanför politiken också, men oftast med ett politiskt perspektiv. Hon drev en pr-firma i Malmö och var ledarskribent på numera nedlagda tidningen Arbetet. Fortfarande är böcker, skrivande och språk hennes stora intresse. Hon rättar sig ofta när hon pratar, tänker på ordet hon sagt och väljer ett annat i stället.

– När man som politiker jobbar med ord och uttryck är det viktigt att läsa mycket och att läsa olika saker, för att utvecklas både som person och begreppsmässigt. Jag hinner inte läsa riktigt mycket nu, men försöker ta mig tid. Just nu läser jag Göran Rosenbergs senaste och jag har precis läst en bok om Siri von Essen.

Hon tycker att alla borde läsa mer, men gillar inte förslagen om en klassikerlista för skolelever, som senast kom från kristdemokraterna och tidigare hörts från folkpartiet.

– Tanken är bra, att det finns verk som spelat stor roll och som man som ung ska ha rätt att känna till. Men ett problem med svensk skola är att man detaljstyr och tar bort makt från professionen. Jag inbillar mig att om du är svensklärare, utbildad i litteraturhistoria och i svenska språket, har du kompetensen som krävs för att lyfta fram verk för dina elever.

Det är viktigt för en politiker, säger hon, att veta när man ska ta ett steg tillbaka. Inte ta beslut bara för att visa handlingskraft, när de i sig kan vara kontraproduktiva.

– Vill man göra något för läsningen som politiker skulle man kunna välja att själv prata mer om verk och litteratur inom sitt politiska arbete, i stället för att detaljstyra i skolan.

 

Fakta | Smörrebröd i Öresundshuset

Bjuden på lunch:  Katrin Stjernfeldt Jammeh.

Aktuell: Som ny kommunstyrelseordförande i Malmö.

Åt och drack: Smörrebröd med sill, räksallad, kycklingsallad och anka, mineralvatten och kaffe.

Stod för notan:  Maggie Strömberg, som åt samma sak.

Var: I Öresundshuset i Almedalen.

Fotograferade: Ida Knudsen.