”Varför längtar jag ner till min man-cave?”

Text:

Toppbild: Unsplash / Montage

Toppbild: Unsplash / Montage

Jag är man och jag skriver detta med en klump av skuld i halsen. Jag har barn jag älskar, ett jobb som är bra, en fantastisk fru.

Men var jag än är, hur trevligt vi än har det, vill jag alltid hellre vara i källaren. Jag började med träarbete för några år sedan och min man-cave pockar alltid. Jag inser att jag borde göra mer hemma i stället. Happy wife, happy life, brukar man säga, men jag antar att det inte fungerar åt andra hållet? För hade jag fått vara helt happy hade jag tillbringat all min tid under gjord, med en skölp och en träbit. /Fredrik 

Anna Björklund svarar:

Så här verkar inte så få familjer fungera. Jag har ibland försökt se ett mönster i alla makar och fäder som smiter ut till källaren eller korpturnerningen, för att inte tala om allt jagande, golfande, båtande, min egen man firade sitt tredje barn med att starta ett tredje band. Det ligger nära till hands att tro att det handlar om att de, ni, är själviska. Att era fruar, som inte ständigt står med en fot i hallen, helt enkelt är mer självuppoffrande, att de för husfridens skull blivit dörrmattor åt det manliga egot.  

Jag är inte säker på att det stämmer, för männen som alltid vill bort från familjen verkar inte vara de med sämst relationer. Jag tror det beror på att män som känner att de behöver förverkliga sig själva utanför familjen känner sig en aning överflödiga där. Mannen med en man-cave är delägare i firma Familjen, men inte operativt verksam på samma sätt som sin fru. Han kan, eller vill, inte konkurrera, utan hittar andra ytor än de gemensamma. Kan detta stämma även för er? 

Samtida feminister har skrivit mycket och argt om att vara ”familjens projektledare”, och det händer säkert att vissa hamnar i denna roll utan att vilja det. Men trots att rollen är krävande ska man inte glömma att det är en maktposition. Den som gör mest bestämmer mest, är det hon som fattar besluten är hemmet automatiskt lite mer hennes.  

Detta kan vara en alltför förlåtande inställning. Kanske är du bara introvert och självupptagen, tränad att lyssna på dina egna behov mer än andras av en mansfrämjande samhällsordning, så som vissa skulle säga. Eller så är man två om att skapa en äktenskaplig dynamik.

Har du också en fråga till Anna Björklund? Skicka den till [email protected]

***

Text:

Toppbild: Unsplash / Montage