I seklets gryning hade Sverige en finansminister som kallade 40-talisterna för ”ett köttberg som vi 60-talister nu ska föda”. Drygt tjugo år senare är Pär Nuder själv på väg att bli en del av sin egen generations köttberg. Fast det kanske inte går så illa för Nuder och hans jämnåriga. Sverige ligger nämligen förhållandevis bra till när det gäller åtaganden till blivande pensionärer, enligt siffror från EU som refereras av The Economist. I alla medlemsländer ska allt färre yrkesaktiva försörja allt fler pensionärer. Men i de största ekonomierna – Frankrike, Italien, Spanien och Tyskland – är pensionssystemen nästan helt ofonderade: dagens arbetstagare finansierar alltså dagens pensioner med sina skatter. I Spanien uppgår pensionsåtagandena till 500 procent av BNP, nästan helt ofonderat. För Frankrike är siffran 400 procent och Tyskland över 300.

När befolkningarna nu åldras snabbt urholkas denna modell och i länder med låg pensionsålder är systemet extra känsligt. Frankrike beslöt därför 2023 att successivt höja pensionsåldern från 62 till 64, men det utlöste upprepade regeringskriser och en politisk strid som fortfarande rasar.

I fonderade system betalar de som jobbar i stället in pengar i fonder som investeras och byggs upp över tid. Framtida pensioner betalas med avkastningen på dessa fonder och inte via framtida skatter. Sverige allmänna pensionssystem är delvis fonderat genom den så kallade premiepensionen. Detta tillsammans med successivt höjd penionsålder (riktålder) gör systemet mer stabilt. Pär Nuder behöver alltså inte oroa sig för att ligga kommande generationer till last.

Få 6 månaders obegränsad läsning – för bara 79kr

Månadens erbjudande

Obegränsad tillgång till allt innehåll på fokus.se och i appen
Nyhetsbrev varje vecka
Avsluta när du vill