
Akta dig för att bli som Jan Myrdals hund
Mina råd i ett samhälle som har skavt bort alla dina medfödda instinkter.
Bild: TT
Detta är en argumenterande text. Alla åsikter är skribentens egna.
Jag tänker ofta på Jan Myrdals hund. Så här: Myrdal hade en komplicerad relation till föräldrarna men älskade hunden. Jag tror att den hette Florry. Myrdals stora kärlek hindrade honom dock inte från att utföra ett experiment: så fort han visslade betingades hunden att resa sig ur korgen och ställa sig i ett hörn.
När hunden just hade valpat och låg och diade sina små, visslade Myrdal. Trots valparnas protester reste sig lydiga Florry genast och gick. Hur mycket valparna än gnydde återvände hon inte till dem förrän husse hade givit henne tillåtelse. ”Så mycket för den modersinstinkten”, skrev Myrdal kargt.
Att Socialstyrelsen nu funderar på att ändra riktlinjerna för samsovning med barn får mig igen att tänka på Myrdals hund. Socialstyrelsens syfte är gott, råden att nyfödda fram till tre månaders ålder ska sova i egen säng i föräldrarnas rum är till för att minska plötslig spädbarnsdöd (Sudden Infant Death Syndrome, SIDS).
Varje år dör femton till tjugo barn i SIDS. Till synes friska slutar de att andas. Det är en nattsvart mardröm för föräldrarna. Men förr var det långt värre. De gamla råden att barn skulle sova på mage skördade många pyttesmå offer.
Både barn och vuxna andas lättare på rygg. Det händer ibland att vuxna dör i ogynnsamt kroppsläge, eller positionell asfyxi, som det också kallas. Klart då att en nyfödd på mage, ännu ovan vid att andas själv, lätt kan hamna med huvudet i kudden och återgå till att ”andas” som när den genom navelsträngen var förbunden med mamma. När råden ändrades till att små barn skulle sova på rygg sjönk död i SIDS drastiskt.
Men att separeras fysiskt från sin nyfödda unge går emot varje instinkt.
När barn i 1970-talets Colombia föddes för tidigt fanns för få kuvöser och de prematura barnen dog. Någon kom då på att använda föräldrarna som levande kuvös. De fick bära sina små ynkliga bebisar hud mot hud dygnet runt, och mirakel skedde. Den här kängurumetoden visade sig till och med vara bättre än kuvöser och dyra maskiner.
I en studie från 2016 jämfördes data från prematura som fått känguruvård med barn som legat i kuvös. Kängurubarnen hade överlevt i högre grad men också fått bättre förutsättningar i framtiden. De hade lägre frånvaro i skolan och bättre social förmåga. Dessutom hade de större hjärnor, högre lön och föräldrar som höll ihop.
Jag hårdrar, men att bära sitt lilla barn dygnet runt den första tiden är också bra för äktenskapet. Att Socialstyrelsen nu ser över råden är indirekt kopplat till detta. Föräldrar som har försökt följa riktlinjerna har dukat under, fysiskt och mentalt. Som hunden Florry har de bara velat ligga intill sin lilla hjälplösa avkomma men hört Socialstyrelsens myrdalska vissling inom sig.
Nu ska riktlinjerna möjligen ändras. Men hur många föräldraskap och äktenskap har de nuvarande rönen hunnit krossa? Föräldrar som under gråt och tandagnisslan – sin och bebisarnas – har tvingat sina nyfödda att sova ensamma.
Den som inte lägger band på sina instinkter förstår att barn ska samsova med sina föräldrar. Ju längre desto bättre. Vi är organismer som frodas av kroppskontakt och förtvinar utan. Ibland möter man människor som ”måste sova själv”. Säkert är de stackare vars föräldrar har idkat sina kallsinniga idéer om att barnet behöver integritet, och de själva egentid.
Människor är som elefanter, alltså gravida i ett år, där nio månader sker inne i kroppen och tre utanpå. Först därefter är barnet redo att ta sig an världen.
Vem lyssnar egentligen på vad Socialstyrelsen har att säga? Alla råd är till för att fundera på eller förkasta. Men vi lever i ett samhälle som sällan premierar sunt förnuft och eget tänkande.
En någorlunda frisk människa vet vad som är bra för barnet, och för sig själv. Alla myndigheter, partier, läkare och psykiatriker borde arbeta för att människor ska våga lita mer på sina instinkter, och inte tvärtom. I stället har vi konstruerat ett samhälle där man gör allt för att människor ska döva sina signaler och bli alltmer desorienterade, vare sig det är med hjälp av alkohol, nikotin, mediciner, droger, dieter eller riktlinjer.
Här är mina råd till föräldrar med bortskavda instinkter: rök inte när du är gravid, helamma om du kan, bär ditt barn dygnet runt, lägg inte kuddar och täcken på det, låt det sova på rygg intill dig. Var inte fet, var nykter, höj din medvetandegrad i stället för att sänka den.
Var en känguru och aldrig Jan Myrdals hund.
***
Läs även: Bra att svenska barn bär blöja länge
Läs även: När föds den siste svensken?