Att ta med sin partner är att visa gott omdöme

Tänk att det är så svårt att ta det lugnt. Dagens Nyheter har nu senast hetsat upp sig över hur talmannen i riksdagen löser sitt uppdrag.

Först: Talmannen är det högsta ämbete man kan väljas till i Sverige.

Talmannen är riksdagens främste representant och uppdraget går ut på att leda riksdagens arbete, ansvara för förvaltningsfrågor och företräda riksdagen, alltså de folkvalda, vid representation av Sverige, inom- och utomlands.

Vi har haft talman av olika politisk färg, men under uppdraget är talmannen tjänstledig från riksdagsuppdraget och politiskt neutral. Ok, det kan vara svårt för den som inte följer svenskt statsskick att ta in, men det är så det är.

Det här brukar gå bra. Talmän av olika färg och med olika personligheter har avlöst varandra och visst, Andreas Norlén är en mysgubbe. Han är, eller spelar att han är, på bra humör. Han svarar på frågor utan att sura och läxa upp folk. Han påminner lite grann om Björn von Sydow, som också kunde le och ibland till och med lägga huvudet på sned. Skapa kontakt med folket, då.

Så länge talmannen tröskar runt i Sverige brukar det gå bra. Alla fattar att det ingår i jobbet att inviga utställningar, gärna om demokrati, intervjuas i lokalpress och hålla tal på skolor och universitet till exempel om hur statsskicket fungerar.  

Länsbesök för en talman verkar gå bra, det är när vi kommer utomlands som det blir kämpigare.

Varför ska talmannen gå på nyårskonsert i Wien?

Därför att han är inbjuden av den österrikiske talmannen.

Varför ska den svenske talmannen ta med sin fru?

Därför att den österrikiske talmannen gör det.

Varför gör den österrikiske talmannen det?

Därför att i många andra kulturkretsar än vår är normen att gifta par kommer tillsammans, inte bara på statsbesöksnivå utan också på arbetsplatspartyn och tillställningar på lägre nivå.

Vad beror det på att par förväntas dyka upp på tillställningar där bara den ena parten är anställd, eller inhyrd?

Det beror på att enligt många vitt spridda föreställningar är den enskilda individen på samma gång del av ett par eller en familj. Det anses då oartigt att bara bjuda den ena parten, därför att, hör och häpna, inte bara det du gör på jobbet och får lön för utan också det liv du valt att leva räknas som viktigt, och intressant.

Och jo, man får vara gay. Man får vara frånskild, man får vara ensamvarg. Det är inte konstigt. Det konstiga är att inte bjuda in den som står dig närmast. Ja, historiskt sett har folk försökt ta med sin älskarinna i stället för frun, men det har funkat så där.

Detta med att stå någon närmast, att ha familj och att visa det, väcker känslor av obehag hos ledande svenskar. Förlåt uttrycket, en del skulle kalla det eliten. Men vi kan också använda begreppet oldfluencers. Obs, ingen åldersangivelse utan en mental inställning.

Föregångarna influencers har inga som helst, kanske för lite, problem med att visa upp sitt privatliv. Men tänk om vi skulle hamna någonstans mitt emellan?

Då skulle vi vara på kontinenten, eller Europa som oldfluencers kan råka säga om ett tankemönster från världen före EU. 

Jag råkade skriva om svensk kulturkrets här ovan, men jag undrar om det inte är en självmotsägelse. För vad är det vi svenskar värdesätter, vad kallar vi kultur när det kommer till representation? Måltider? Mat? Observera att jag inte skrev middagar… 

Amanda Wollstad i Svensk Tidskrift har gjort en lysande beskrivning av hur det kan gå när svenskar ger sig ut och jobbar i världen: ”Kulturkrockarna blir inte sällan uppenbara när svenskar tar sig an ett första uppdrag i internationella sammanhang. Man tror att man ska kunna vara på den nya posteringen måndag till fredag – helst tisdag till torsdag – och åka hem till Sverige över helgen. Middag intar man på egen hand i övernattningslägenheten. Lunch vid skrivbordet. Och har man den inställningen skulle man i princip lika gärna kunna göra arbetet på distans från Stockholm.”

Man äter ihop för att lära känna varandra, så att det finns en förståelse och en god vilja den dag man måste sätta sig ner och lösa problem. Att ta med sin partner är att visa extra god vilja. Och gott omdöme.

***

Läs även: Töntarnas vaktparad

Läs även: Så jobbar Statens Havererade Kommission