Den amerikanska fyllepresidenten Grant
Ulysses S Grant följdes av rykten som sade att hans administration hade färgats av finansiell korruption och av hans dyblöta alkoholism.
President Joe Biden kommer, allt enligt ryktet, att besöka Helsingfors om några veckor. Han kan inte ha ett helt enkelt liv. I medierna visas klipp på en vacklande, fallande och bensvag president. Och i Washington D.C. sprids rykten om presidenten i enlighet med den urgamla Potomacprincip som säger att man bara ska sparka på den som redan ligger ner.
Detta är en argumenterande text. Alla åsikter är skribentens egna.
Biden är varken den förste eller den siste i raden av amerikanska ryktesobjekt. I juli 1878 kom Ulysses S Grant till Helsingfors via Stockholm. Han följdes av rykten som sade att hans administration hade färgats av finansiell korruption och av presidentens dyblöta alkoholism. Och av mycket annat. Somt var sant, delvis eller helt, annat inte. Av många amerikaner betraktades Grant som en hjälte. Av andra som en förrädare. Han kallades också för en liten man på en stor häst.
Ulysses S Grant reste ändå genom Sverige och Finland som ett slags hjälte. Förstås, höll jag på att tillägga. Grant hade varit general i nordstaternas armé under det amerikanska inbördeskriget. Han hade lett unionen mot konfederationen, de blå mot de grå, nord mot syd. I slaget vid Cold Harbor i juni 1864 besegrades han av general Robert E. Lee. Vid Appomattox i april 1865 var rollerna de omvända.
Grant var president i USA mellan åren 1869 och 1877. Strax därpå gav han sig ut på en lång resa i Europa och genom Egypten och Indien. Han reste tillsammans med sin hustru Julia. I slutet av juli 1878 kom de med ångfartyget "Finland" från Stockholm till Åbo. Från Åbo fortsatte de till Helsingfors och därifrån vidare till S:t Petersburg.
I Hufvudstadsbladet utannonserades Grant som den "verldsberömde besegraren af den amerikanske rebellionen". I den övriga pressen beskrevs han som en flärdlös och lugn personlighet. Det som då förtegs var att Grant bakom sig på resan hade några spektakulära fylleslag i samband med officiella middagar.
Under timmarna i Helsingfors besökte Grant universitetet och universitetsbiblioteket, Nikolajkyrkan och Djurgården. Han reste runt i vagn tillsammans med den amerikanske vicekonsuln Campbell. Rundfarten avslutades med en brunch i Brunnshuset.
Där hölls ett tal till Grant av den unge USA-entusiasten Felix Heikel. Han hade några år tidigare publicerat en bok med nitton brev från USA. Han hade också skakat hand med Grant under en rundvandring i Vita huset i början av decenniet.
I talet noterade Heikel att Grant hade bidragit till frigörandet av 4 miljoner slavar och till återuppbyggnaden av det krigsförstörda landet. Han talade också om det stora frihetsverk som utförs i USA och som "sträcker sina verkningar äfven till civilisationens yttersta gränsmarker, en flägt af frihet sprider sig ifrån den aflägsna vestern åt öster, så långt bildade menniskor hafva sin hemvist".
Efter återkomsten till USA drabbades Grant snart av cancer. Han avled 1885. Han förlorade alla sina livsbesparingar i ett slags Ponzischema år 1884. Under den sista tiden i livet skrev han därför febrilt på sina memoarer. Skulder skulle betalas, den kvarlevande familjen försörjas.
Memoarerna publicerades postumt. De sålde i enorma mängder. De hyllas i dag som stora klassiker i genren livsbetraktelser.
Det är Ulysses S Grant som ännu i dag pryder den amerikanska femtiodollarsedeln. Det har gjorts försök att ersätta honom med Ronald Reagan. Men sånt låter sig inte enkelt göras. Inbördeskrigets skuggor är långa medan murfallets skuggor ännu är korta. Det kan komma andra dagar.
***
Läs även: Kan du de viktigaste finska orden på S?
