
Det är inte lätt att vara människa
Det är dåligt för miljön att kissa i havet, enligt en expert. Det känns som att varje liten handling avgör vår plats i himlen – eller helvetet.
Bild: Canva
Jag läser på Sveriges Televisions hemsida att det är dåligt för miljön att kissa i havet. Om många gör det på samma ställe blir det inte så bra. Det är, enligt en expert, bättre att kissa på land. Så, är man ute på en båttur, föreslår hon, att man ska kissa i en hink. Sensmoralen är att vuxna människor borde tänka sig för och dessutom föregå med gott exempel för sina barn.
Det påminner mig om komediserien "The Good Place" som handlar om livet efter döden. Hela systemet för var vi människor hamnar bygger i serien på ett avancerat poängsystem som beräknar den sammantagna effekten av varje människas handlingar.
Om slutsumman är positiv kommer man till himlen (The Good Place), men är den negativ torteras man i The Bad Place. Efterhand framgår det i serien, att ingen människa faktiskt kommit till The Good Place på över 500 år.
Först misstänker man att demonerna från The Bad Place har fifflat med siffrorna. Det visar sig dock omöjligt. Lika omöjligt som att i ett alltmer komplext samhälle faktiskt generera positiva siffror. Detta eftersom varje god handling man gjort i livet, kommer vara behäftad med än mer negativa siffror.
Även om man köper en vara som man har läst ska vara ”etiskt producerad”, ”miljöcertifierat” eller vad det nu rör sig om, så kommer något led på vägen ta ut all den positiva effekten. Om man, till exempel, vill ringa en vän och gratulera på födelsedagen så gör man det med en mobiltelefon och ansvarar då för hur den blev tillverkad i varje led. Och den produktionen är ingen särskilt positiv historia…
Sverige har länge varit expert på denna typ av moralisk revision. Med käcka utrop uppmanas vi att köpa miljövänliga, ekologiska och rättvisemärkta varor. Bara för att sen få höra av nån jobbig expert som påstår att ekologiskt odlade varor inte alls är bättre för miljön.
Eller i alla fall inte för klimatet. Eller att det som är bra för miljön lokalt kan visa sig leda till ett sämre utfall globalt. Och så kommer nån annan som hävdar att rättvisemärkningen är korrumperad eller något liknande.
Det är inte lätt att vara människa. Vi har vant oss vid att sortera alla våra sopor, även våra matrester. Vi dricker med sugrör av papp som ramlar sönder av vätskan och vår saliv. Men ändå räcker det liksom inte till. Det finns så många ”vuxna” saker som måste göras rätt av alla hela tiden.
Och det är väl faktiskt närmast lika omöjligt som i komediserien. Inte ens Jesus tycks ha gjort allting rätt. I alla fall inte om man bara ser på hans handlingar med våra icke gudomliga ögon. Det är för mig lite mystiskt att han, enligt Markusevangeliet, förbannade ett fikonträd för att det – utanför fruktsäsong – inte bar frukt. Men, som man säger, outgrundliga äro Herrens vägar.
Det är enklare att förstå de moraliska räknenissarna. Världen vore väldigt enkel om alla, alltid bara gjorde allting rätt. Inte konstigt att det finns så många som vill påpeka detta för alla andra. Inte sällan är det samma människor som målat sin egen båt med blyfärg.
Det är, som sagt, inte lätt att vara människa. Det är allt svårare att tänka på allt. Hur man än gör har man ändan där bak. Och för framsidan bör man alltså ha med sig en kisshink, när man ger sig ut på sjön. Jag misstänker att detta framöver kan komma att vara avgörande för om man, efter sin levnad, verkligen kommer till The Good Place eller inte.
Eller så är eftervärlden mer förlåtande än så. Kanske är himmelriket mer i linje med vad mannen som förbannade ett fikonträd en gång sa:
"Den av er som är utan synd, kasta första stenen."
***
Läs även: Vi lever i en ständigt pågående dokusåpa
Jag läser på Sveriges Televisions hemsida att det är dåligt för miljön att kissa i havet. Om många gör det på samma ställe blir det inte så bra. Det är, enligt en expert, bättre att kissa på land. Så, är man ute på en båttur, föreslår hon, att man ska kissa i en hink. Sensmoralen är att vuxna människor borde tänka sig för och dessutom föregå med gott exempel för sina barn.
Det påminner mig om komediserien ”The Good Place” som handlar om livet efter döden. Hela systemet för var vi människor hamnar bygger i serien på ett avancerat poängsystem som beräknar den sammantagna effekten av varje människas handlingar.
Om slutsumman är positiv kommer man till himlen (The Good Place), men är den negativ torteras man i The Bad Place. Efterhand framgår det i serien, att ingen människa faktiskt kommit till The Good Place på över 500 år.
Först misstänker man att demonerna från The Bad Place har fifflat med siffrorna. Det visar sig dock omöjligt. Lika omöjligt som att i ett alltmer komplext samhälle faktiskt generera positiva siffror. Detta eftersom varje god handling man gjort i livet, kommer vara behäftad med än mer negativa siffror.
Även om man köper en vara som man har läst ska vara ”etiskt producerad”, ”miljöcertifierat” eller vad det nu rör sig om, så kommer något led på vägen ta ut all den positiva effekten. Om man, till exempel, vill ringa en vän och gratulera på födelsedagen så gör man det med en mobiltelefon och ansvarar då för hur den blev tillverkad i varje led. Och den produktionen är ingen särskilt positiv historia…
Sverige har länge varit expert på denna typ av moralisk revision. Med käcka utrop uppmanas vi att köpa miljövänliga, ekologiska och rättvisemärkta varor. Bara för att sen få höra av nån jobbig expert som påstår att ekologiskt odlade varor inte alls är bättre för miljön.
Eller i alla fall inte för klimatet. Eller att det som är bra för miljön lokalt kan visa sig leda till ett sämre utfall globalt. Och så kommer nån annan som hävdar att rättvisemärkningen är korrumperad eller något liknande.
Det är inte lätt att vara människa. Vi har vant oss vid att sortera alla våra sopor, även våra matrester. Vi dricker med sugrör av papp som ramlar sönder av vätskan och vår saliv. Men ändå räcker det liksom inte till. Det finns så många ”vuxna” saker som måste göras rätt av alla hela tiden.
Och det är väl faktiskt närmast lika omöjligt som i komediserien. Inte ens Jesus tycks ha gjort allting rätt. I alla fall inte om man bara ser på hans handlingar med våra icke gudomliga ögon. Det är för mig lite mystiskt att han, enligt Markusevangeliet, förbannade ett fikonträd för att det – utanför fruktsäsong – inte bar frukt. Men, som man säger, outgrundliga äro Herrens vägar.
Det är enklare att förstå de moraliska räknenissarna. Världen vore väldigt enkel om alla, alltid bara gjorde allting rätt. Inte konstigt att det finns så många som vill påpeka detta för alla andra. Inte sällan är det samma människor som målat sin egen båt med blyfärg.
Det är, som sagt, inte lätt att vara människa. Det är allt svårare att tänka på allt. Hur man än gör har man ändan där bak. Och för framsidan bör man alltså ha med sig en kisshink, när man ger sig ut på sjön. Jag misstänker att detta framöver kan komma att vara avgörande för om man, efter sin levnad, verkligen kommer till The Good Place eller inte.
Eller så är eftervärlden mer förlåtande än så. Kanske är himmelriket mer i linje med vad mannen som förbannade ett fikonträd en gång sa:
”Den av er som är utan synd, kasta första stenen.”
***
Läs även: Vi lever i en ständigt pågående dokusåpa