Evolutionen gör jobbet bättre

Det fanns gott om tomflaskor i Finland 1939. När Sovjetunionen anföll och vinterkriget var ett faktum uppfann därför de påhittiga finnarna en praktisk brandbomb som de, för att mopsa sig, namngav efter den ryske utrikesministern Vjatjeslav Molotov. Ni vet.

Vad ni möjligen vet mindre om är att evolutionen utformade ungefär samma vapenteknologiska lösning redan i urtiden, ty knappast något är nytt under solen. En skalbagge. Vi kommer dit. Först bara en generell iakttagelse rörande naturfenomen som idégivare i alla möjliga sammanhang, inte minst militära.

Just nu, när de sista trollsländorna flyger utanför mitt fönster i skärgården, behöver man inte vara aerodynamiknörd för att förstå lockelsen i att använda naturen som startpunkt för det innovativa tänkandet. Redan Leonardo da Vinci gjorde ingående observationer av traktens fåglar när han grubblade över hur man bygger en flygmaskin.

Sedan dess har mycket hänt, men evolutionens dådkraft är ännu oöverträffad. Om ukrainarna uppkallar sina drönare efter Sergej Lavrov känner jag inte till, men jag utgår ifrån att konstruktörerna anlitar biologer, särskilt entomologer, för att finslipa det lättare flygvapnets effektivitet. Den som bäst lyckas efterlikna de sociala insekternas kollektiva beteende kan vinna drönarkriget. 

En myrstack eller ett bisamhälle fungerar som en superorganism, vars tallösa invånare agerar som vore de celler i en individ, eller en hjärna rent av. Sedan Gregor Mendels upptäckt av ärftlighetens lagar vet vi hur delarna förhåller sig till helheten, och varför. Relationen går att förstå rent matematiskt. På senare år har forskarna även börjat rulla upp de algoritmer som styr informationsflödena inom så kallad svärmintelligens.

Alla som har trampat i ett jordgetingbo känner till företeelsen. Sociala insekter, eller för den delen fiskstim och fågelflockar, har en fullkomligt fantastisk förmåga at koordinera sitt beteende, allt i syfte att maximera genernas överlevnad. Vapensmedernas heliga graal är sålunda att förstå svärmens inre kommunikation. Biokemisk, akustisk eller visuell informationsdelning kan sedan i princip transponeras till elektroniska signaler, orkestrerade med hjälp av AI.

En drönarsvärm – tänk trollsländor – som genom intern kommunikation beter sig som en autonom superorganism är inte att leka med. Batterierna är ännu inte tillräckligt små, men faktum är att försöken på området, med något större drönare, är synnerligen lovande. Eller fasansfulla. Det sägs ibland att insekterna en vacker dag ska ta över världen, men det är fel; det gjorde de redan för längesen. Allt vi kan göra är att härma dem. 

Låt mig här inflika att aktiespekulanternas flockbeteende på AI-marknaden inte uppvisar motsvarande svärmintelligens. Tvärtom. Den som i dag köper in sig i de högt värderade AI-bolagen torde snarast begå en dumhet. Nog för att branschen har framtiden för sig, men särskilt förhoppningarna som knyts till stora språkmodeller är överskattade. Så länge dessa modeller tränas på litterärt och vetenskapligt avancerade verk är alltsammans gott och väl (om vi som skriver får betalt) men hur snabba datorerna än blir kan den djupaste fallgropen ändå inte undvikas. 

Genetik även här. Internet är ju som en djungel. Miljontals texter finns att mata de läraktiga språkmodellerna med, men eftersom en snabbt ökande andel av dessa ordmassor är skapade av andra AI-robotar uppstår strax rundgång i systemet. I farans riktning ligger att webben till sist blir som en byhåla bortom allt i Västerbottens inland. Och inavel är lika trist i den AI-genererade verkligheten som i den biologiska. Seså, sälj aktierna. En sufflé är fluffig i ugnen, annars inte.

Med det sagt kan vi återgå till finnarnas molotovcocktail och den famösa bombarderbaggen (Brachinus crepitans), ett kräk som gör skäl för sitt namn. Inuti denna oansenliga jordlöpare finns två körtlar, varav den ena innehåller väteperoxid, medan den andra är fylld av hydrokinon. Blir skalbaggen angripen sprutar den ut bägge dessa vätskor som, vilket alla kemister vet, exploderar när de blandas. Poff. Hett blir det också, runt 100 grader.

Det biologiska har länge har varit en trögspelad bortaplan för prästerskapet, men just bombarderbaggen anförs ibland som belägg för att det måste finnas en skapare. Intelligent design, som amerikanerna säger. Vilket är nonsens. Varken bombarderbaggar eller finnar uppfanns av något högre väsen. Evolution bara, genom variation och naturligt urval, låt vara att processen i finnarnas fall är kulturell, åtminstone delvis.

***

Läs även: När tre ord räckte för en datering

Läs även: De gängkriminellas heraldik