Låt kvinnor ha slöja om de vill
Att staten lägger sig i hur kvinnor klär sig, och på vilket sätt vuxna människor får ha sex och väljer att betala för det, är ovärdigt en demokrati.
Bild: TT
När jag för tretton år sedan gifte mig med en ortodox rabbin gjorde jag som jag brukar: jag gick ”all in” och lite på tvärs. Gifta judiska kvinnor ska enligt traditionen täcka sitt hår, så efter att ha tänkt på saken, och lyssnat på alla varningar — bland annat från maken själv — bestämde jag mig för att dölja mitt hår för gemene man. Jag gillade både looken och symboliken, att skilja det offentliga från det privata, och att sexualisera håret genom att låta det bli exklusivt för min man. Dessutom ska jag erkänna att det roade mig att klädvalet provocerade delar av omgivningen. I början var jag ganska ensam om min utstyrsel, idag drunknar min sjal i havet av mestadels unga muslimska kvinnor som rör sig i stadsbilden med täckt hår och modesta kläder.
Detta är en argumenterande text. Alla åsikter är skribentens egna.
Tro inte för en sekund att jag tycker att alla kvinnor ska skyla sig, tvärtom. Jag jublar när jag ser kvinnor i Iran i protest kasta slöjan. Aldrig kommer jag att glömma hur Mahsa Zhina Amini hösten 2022 mördades av moralpolisen i Teheran för att hon burit sin slöja på fel sätt. Hennes död fick Irans gator att koka. Upproret slogs till slut ner av mullorna, men missnöjet pyr och allt fler trotsar idag regimen och dess klädlagar. Men att kvinnor i Iran vill slippa slöjan betyder inte att jag måste göra detsamma.
Jag högaktar både madonnan och horan, och alla däremellan. Mina idoler på sociala medier är både avdankade glamourmodeller som engelska Katie Price, och porrstjärnor som vår egen Puma Swede — jag älskar hur de bjuder alla på allt! Men jag följer också unga moderiktiga ”hijabis”, även om många av dem rök ur flödet efter sjunde oktober 2023 på grund av Hamas-jubel.
Den 1 juli träder en ny lag in som gör det lättare att byta juridiskt kön. Nu räcker det med självidentifikation, ett besök hos nätdoktorn och bank-ID. Kanske är det bra att avdramatisera kön genom att bytet sker lättvindigt som skjortbyte, men jag misstänker att de flesta som nappar inte främst behöver ett nytt kön utan snarare ett fräscht personnummer. Vem vill inte ta sig en ny identitet ibland?
Samma dag som könstillhörighetslagen börjar gälla blir det också olagligt att köpa innehåll via OnlyFans, alltså köp av sexuell handling på distans. Hur ska det nu gå för Linda Skugges nya karriär? Allt oftare hör jag också röster som vill förbjuda slöjan. Förtryckande klädsel, brukar det kallas. Snart ska man alltså få välja kön men inte hur mycket eller lite kläder man vill ha på sig.
Hur mäter man förtryck? Hur ta reda på om någon verkligen vill visa könet eller dölja håret av egen fri vilja, eller blir tvingad?
”Jag vet knappt en enda hijabi som inte dricker alkohol”, konstaterar dottern som går på ett gymnasium där ungdomar med många nationaliteter och traditioner utöver den svenska samsas. Modest klädsel till trots lever de täckta tjejerna inte i enlighet med muslimska regler. Slöja i Sverige har främst blivit en identitetsmarkör, och mer än att det finns en tvingande patriarkal hederspappa som klär på sin dotter, så anar jag att hon själv väljer att skyla sig för att signalera att hon inte sjunger Små grodorna till midsommar. Men slöjan fungerar även som skenmanöver. Den får föräldrarna att slappna av, och visar för jämnåriga att bäraren håller på sig och tycker att sprit och droger är haram. Från den utgångspunkten kan hon sedan välja att göra precis vad hon vill utan att någon vet och ifrågasätter. Det är genialt.
Slöjförbud skulle bara leda till motståndhandling, särskilt bland ungdomar. Hur skulle en sådan lag efterlevas? Ska antimoralpolisen slita av slöjor och mössor? Räknas keps? Får man ha peruk? Tupé? Eller är allt killar gör fritt fram? Kanske kan tjejer runda ett eventuellt slöjförbud genom att byta till manligt personnummer.
Att staten lägger sig i hur kvinnor klär sig, och på vilket sätt vuxna människor får ha sex och väljer att betala för det, är ovärdigt en demokrati.
Jag slutar med en spaning: trots att inga utländska reportrar släpps in i Gaza översköljs vi dagligen av bilder. Många fokuserar på gråtande barn, men min blick fastar på alla slöjor. Hur sönderbombad och dammig omgivningen än är, och trots att kvinnorna i intervjuer berättar om månadslång brist på mat och vatten, så är deras sjalar konstfullt virade och oklanderligt rena. Googla en valfri svältkö. Sjalarna är fläckfria. Var förvaras de under hungersnöden? Har Hamas tvätterier i tunnlarna? Tillhandahåller de rena slöjor gratis? Det är ett mysterium.
***
Läs även: Skär i normerna, inte i människor
När jag för tretton år sedan gifte mig med en ortodox rabbin gjorde jag som jag brukar: jag gick ”all in” och lite på tvärs. Gifta judiska kvinnor ska enligt traditionen täcka sitt hår, så efter att ha tänkt på saken, och lyssnat på alla varningar — bland annat från maken själv — bestämde jag mig för att dölja mitt hår för gemene man. Jag gillade både looken och symboliken, att skilja det offentliga från det privata, och att sexualisera håret genom att låta det bli exklusivt för min man. Dessutom ska jag erkänna att det roade mig att klädvalet provocerade delar av omgivningen. I början var jag ganska ensam om min utstyrsel, idag drunknar min sjal i havet av mestadels unga muslimska kvinnor som rör sig i stadsbilden med täckt hår och modesta kläder.
Detta är en argumenterande text. Alla åsikter är skribentens egna.
Tro inte för en sekund att jag tycker att alla kvinnor ska skyla sig, tvärtom. Jag jublar när jag ser kvinnor i Iran i protest kasta slöjan. Aldrig kommer jag att glömma hur Mahsa Zhina Amini hösten 2022 mördades av moralpolisen i Teheran för att hon burit sin slöja på fel sätt. Hennes död fick Irans gator att koka. Upproret slogs till slut ner av mullorna, men missnöjet pyr och allt fler trotsar idag regimen och dess klädlagar. Men att kvinnor i Iran vill slippa slöjan betyder inte att jag måste göra detsamma.
Jag högaktar både madonnan och horan, och alla däremellan. Mina idoler på sociala medier är både avdankade glamourmodeller som engelska Katie Price, och porrstjärnor som vår egen Puma Swede — jag älskar hur de bjuder alla på allt! Men jag följer också unga moderiktiga ”hijabis”, även om många av dem rök ur flödet efter sjunde oktober 2023 på grund av Hamas-jubel.
Den 1 juli träder en ny lag in som gör det lättare att byta juridiskt kön. Nu räcker det med självidentifikation, ett besök hos nätdoktorn och bank-ID. Kanske är det bra att avdramatisera kön genom att bytet sker lättvindigt som skjortbyte, men jag misstänker att de flesta som nappar inte främst behöver ett nytt kön utan snarare ett fräscht personnummer. Vem vill inte ta sig en ny identitet ibland?
Samma dag som könstillhörighetslagen börjar gälla blir det också olagligt att köpa innehåll via OnlyFans, alltså köp av sexuell handling på distans. Hur ska det nu gå för Linda Skugges nya karriär? Allt oftare hör jag också röster som vill förbjuda slöjan. Förtryckande klädsel, brukar det kallas. Snart ska man alltså få välja kön men inte hur mycket eller lite kläder man vill ha på sig.
Hur mäter man förtryck? Hur ta reda på om någon verkligen vill visa könet eller dölja håret av egen fri vilja, eller blir tvingad?
”Jag vet knappt en enda hijabi som inte dricker alkohol”, konstaterar dottern som går på ett gymnasium där ungdomar med många nationaliteter och traditioner utöver den svenska samsas. Modest klädsel till trots lever de täckta tjejerna inte i enlighet med muslimska regler. Slöja i Sverige har främst blivit en identitetsmarkör, och mer än att det finns en tvingande patriarkal hederspappa som klär på sin dotter, så anar jag att hon själv väljer att skyla sig för att signalera att hon inte sjunger Små grodorna till midsommar. Men slöjan fungerar även som skenmanöver. Den får föräldrarna att slappna av, och visar för jämnåriga att bäraren håller på sig och tycker att sprit och droger är haram. Från den utgångspunkten kan hon sedan välja att göra precis vad hon vill utan att någon vet och ifrågasätter. Det är genialt.
Slöjförbud skulle bara leda till motståndhandling, särskilt bland ungdomar. Hur skulle en sådan lag efterlevas? Ska antimoralpolisen slita av slöjor och mössor? Räknas keps? Får man ha peruk? Tupé? Eller är allt killar gör fritt fram? Kanske kan tjejer runda ett eventuellt slöjförbud genom att byta till manligt personnummer.
Att staten lägger sig i hur kvinnor klär sig, och på vilket sätt vuxna människor får ha sex och väljer att betala för det, är ovärdigt en demokrati.
Jag slutar med en spaning: trots att inga utländska reportrar släpps in i Gaza översköljs vi dagligen av bilder. Många fokuserar på gråtande barn, men min blick fastar på alla slöjor. Hur sönderbombad och dammig omgivningen än är, och trots att kvinnorna i intervjuer berättar om månadslång brist på mat och vatten, så är deras sjalar konstfullt virade och oklanderligt rena. Googla en valfri svältkö. Sjalarna är fläckfria. Var förvaras de under hungersnöden? Har Hamas tvätterier i tunnlarna? Tillhandahåller de rena slöjor gratis? Det är ett mysterium.
***
Läs även: Skär i normerna, inte i människor
