Räkna på partipolitiska

Statens budget görs, precis som kommunernas, årsvis. Intäkter spaltas upp, liksom utgifter. Intresserade medborgare får lätt koll på prioriteringarna mellan olika områden; som att staten lägger 97 miljarder kronor på ersättningar till sjuka och funktionshindrade, 94 på allmänna statsbidrag till kommunerna. 82 miljarder går till barnfamiljerna och 47 till försvar och krisberedskap. Till exempel.

Men rikspolitiker och myndigheter gör sitt för att förvirra oss. För att deras nya förslag och prognoser ska låta mer storslagna eller alarmerande laborerar de allt oftare med andra tidsramar. Häromveckan var Migrationsverkets prognos för utgifter för det ökande flyktingmottagandet på tapeten. Det fattas 48 miljarder kronor, var budskapet. Eller 44 eller möjligen 33. Men många miljarder var det. Och visst, den som lyssnade och läste ordentligt uppmärksammade att det handlade om fem år. Inte ett, som borde vara grundenheten för att man ska kunna jämföra.

Förra måndagen var socialdemokraterna ute och lovade en seriös satsning på järnvägsunderhåll – 10 miljarder kronor. På partiets hemsida ges ett oprecist besked om att det ska ske under de »kommande åren«, vilket ju är alla år framför oss. På fråga preciserade Stefan Löfven att det handlar om tio år, vilket inte påpekades i Aktuellts korta inslag.

Miljöpartiet har kört hårt på 10 000 kronor mer i månaden till lärarna. Med tanke på att de nya förstelärartjänsterna har gett de utvalda 5 000 kronor på ett bräde är det inte underligt att folk föreställt sig ett snabbt jättelönelyft. Men den summa miljöpartiet tänkt sig att staten ska bidra med skulle bara räcka till 1 500 kronor, möjligen 2 000. Och ser man på, de där 10 000 kronorna ska det bli om åtta-tio år.

Sett i det tidsperspektivet blir vallöftet rent löjligt. En vanlig mellanstadielärare i borgerligt styrda Stockholms stad tjänade 31 800 kronor i månaden i fjol. Tio års lönehöjningar på samma nivå som är gängse för de flesta på arbetsmarknaden numera – 2,4 procent – höjer denne lärares lön med 8 500 kronor. Men lokalpolitikerna är ense om att lärarna ska få mer än andra, lyftet har redan inletts och ska fortsätta, enligt Sveriges Kommuner och Landsting. Det lär bli 10 000 kronor mer också för mellanstadieläraren i rödgröna Malmö (28 000 kronor i månaden) och Göteborg (28 400). Utan en enda statsbidragskrona.

Gustav Fridolins förrädiska löftesperiod framstod i all sin futtighet i SVT:s utfrågning i söndags. Må vi journalister ta lärdom och inte låta politiker blåsa upp sina satsningar genom att skoja med tiden. Som när regeringen i våras försökte hävda att den stärker försvaret med 5,5 miljarder årligen, när detta skulle inträffa först 2024.

Vallöftena blir i sig inte rimligare för att de är enkla att jämföra. Moderaterna i Stockholms stad är också ute och viftar med 10 000 kronor, de vill ta bort förskoleavgiften för femåringar nästa år – som mest 840 kronor i månaden. När Borg och Reinfeldt inte går vidare med jobbskatteavdragen vill stadshusmoderaterna bistå, åtminstone dem med små barn. Med tanke på förskollärarbristen hade det varit vettigare att erbjuda erfarna barnskötare som kan tänka sig att gå den utbildningen på halvtid goda villkor.

Man kan tro att Stockholmsmoddarnas föreslagna extra belöning till några av dem som uppfyller arbetslinjen är unik. Men inte. I de stora barngruppernas Göteborg betalar föräldrarna bara förskoleavgift elva månader om året, oavsett barnens ålder. Det är en lindring med max 1 260 kronor för en liten plutt och 840 för en större. Och detta alltså samtidigt som rikssossarna vill införa extra statsbidrag för att minska småbarnsgrupperna, som för övrigt är mindre i Stockholm.

Åter till lärarlönerna. I tisdags gav sig allianspartierna in med höjt bud i lönekriget. I skolorna med allra sämst resultat ska var tredje lärare vara förstelärare och tjäna upp till 40 000 kronor i månaden, deklarerade de bussiga partiledarna. Och visade därmed lika klen koll som miljöpartiet. I Stockholm var medianlönen för förstelärare 38 000 kronor i fjol, den bäst betalda tiondelen hade 41 450 kronor. Björklunds idé om att på detta vis rekrytera »de allra bästa« till problemområden får därför klassas som optimistisk.

Men han är inte ensam om att hoppas. Stefan Löfven lanserade samtidigt ett program för klimatinnovationer och uttalade: »Vår vision för skogen är att vi antar en utmaning om 25 000 nya jobb i skogsnäringen och industrin till 2020.« Fantastisk utväxling för den miljard som torde vara ett engångsanslag.

För övrigt funkar inte förbud mot frivilliga stridande i utlandet. 530 svenskar stred i inbördeskrigets Spanien ändå, 164 stupade. Stater som då förföljde sina överlevande stridande har givit dem upprättelse i efterhand.

Text: