”Böcker ska se snygga ut – jag älskar vackra böcker”

Tänk dig en ung flicka som 1929 cyklar omkring kring Storsjön i Jämtland, beväpnad med en revolver och allmänt mod och nyfikenhet. Tänk dig att Edda, som hon heter, är på jakt efter en omtalad och mytomspunnen gammal bok om svartkonster – och att hon under sitt sökande kommer i kontakt med såväl mordiska konkurrenter som häxor och vittror.

Där har du premissen till Per Faxnelds romandebut Tre varv motsols – en historisk roman med en viss ambivalent hållning till det övernaturliga i intrigen.

– Ett bärande tema i boken är spänningen mellan vad som är verkligt och vad som är overkligt. Edda längtar efter det övernaturliga, men måste som forskare ha en kylig distans, säger Per Faxneld.

Han är professor i religionshistoria vid Södertörns universitet. Per Faxnelds forskning har bland annat resulterat i böcker om satanistisk feminism, som han menar var en politisk strategi bland feminister under 1800-talet för att angripa kyrkan symboliskt när den stod som ett hinder för kvinnlig frigörelse. Han låg också bakom det lilla bokförlaget Malört, som gav ut klassiska böcker kring det ockulta och det fantastiska – bland annat Jacques Cazottes Den förälskade djävulen och Stanisław Przybyszewskis Dödsmässa.

Per Faxnelds hem är till stor del präglat av hans intresse för det ockulta och det övernaturliga. I bokhyllorna trängs klassiska skräckförfattare som H P Lovecraft, Sheridan Le Fanu och Algernon Blackwood med avhandlingar. På väggarna hänger masker som han fört med sig från sina många resor – en av dem påminner på ett skrämmande sätt om den klassiska japanska skräckfilmen Onibaba (Gropen) från 1964.

Överst i högen med dvd:er ligger David Cronenbergs filmatisering av Stephen Kings roman Död zon. En rad backar innehåller LP-skivor, bland annat mycket filmmusik. Längst fram i en av dem står en LP med Goblin, det band som gjort musiken till de flesta av italienske skräckregissören Dario Argentos filmer.

– Jag var nog bara åtta år när jag läste Bram Stokers ”Dracula” första gången. Den gjorde ett outplånligt intryck, och på den vägen är det. Sedan hittade jag till H P Lovecraft och M R James och andra författare. Framför allt har jag läst lite äldre skräck, så det har inte varit så mycket Stephen King, till exempel, eller andra nutidens skräckförfattare. Det är framför allt skräck från 1800-talet och det tidigare 1900-talet som jag har läst, och läser fortfarande.

– När det gäller Stephen King är det lite för tunn soppa för att jag ska åka med i 800 sidor. Men jag har läst en del av hans noveller, som jag kan uppskatta. Och det finns ju fantastiska filmer baserade på hans böcker, till exempel The Shining och Eldfödd.

Mycket av Per Faxnelds forsking är främst inriktad på esoterism och nya andliga rörelser.

– Det är ofta hemliga läror som har existerat vid sidan av etablissemanget. En slags förkastad kunskapstradition – det kan vara teosofi, antroposofi, ritualmagi, frimureri. Det har funnits mycket konspirationsteorier, som kring frimurarna som fått skulden för allt från franska revolutionen till mordet på Gustaf III.

För några år sedan publicerade han en samling med mycket korta noveller. Tre varv motsols är romandebuten.

– Det kommer nog ur att min mamma gick bort för tio år sedan. Hon var författare och skrev noveller, och undervisade också i kreativt skrivande. När hon dött redigerade jag en samlingsvolym med hennes noveller och jag kände att det här var något jag själv också skulle vilja göra, att kunna kasta loss från det här lite torra och precisa som man måste ha som forskare.

– Intresset föddes när jag redigerade en nyutgåva av Ella Odstedts bok från 1943 om varulvar i svensk folktradition. Huvudpersonen är inspirerad av henne. Hon cyklade omkring i Norrland vid samma tid, beväpnad med revolver. Först tänkte jag skriva om henne men sedan började min fantasi spinna iväg i olika riktningar.

Per Faxnelds släkt kommer från Jämtland. Han känner väl till de byar där handlingen i romanen utspelas. Några av karaktärerna i den har verklighetsbakgrund, bland annat den mytomspunne prästen Ola.

– Jag har fabulerat på ett sätt som jag hoppas inte gör någon arg. Men det är ju en stark tobak jag hittat på om den här Ola: jag hittar på att han var hustrumördare. Vi får väl se hur hans ättlingar reagerar på det. Förhoppningsvis kan de ta det bara som en god historia.

Per Faxneld talar om det övernaturliga, hur man logiskt sett inte vill tro på det, men hur det samtidigt kan finnas lite av det gamla klassiska ”det finns mer bortom himmel och jord…”.

– Jag tror de flesta människor känner det inför vissa fenomen. Den där spänningen finns hos oss, mellan skepsis och en känsla av att det är något mer än det. Det där är ju väldigt situationsbundet, och det är intressant, hur man uppfattar saker. Om jag sitter i ett upplyst vardagsrum i Vasastan eller är ute i skogen i Jämtland mitt i natten, då känns det väldigt olika.

Tre varv motsols publiceras också i en tjusig lyxutgåva med förgyllt snitt på sidorna.

– Böcker ska se snygga ut, jag älskar vackra böcker.

En fortsättning planeras. Det är tänkt att bli en trilogi om Edda, samtidigt som Faxneld skriver en bok om andlighet i japanska kampsporter.

– Nästa bok om Edda kommer att handla om varulvar. Det är ett underutnyttjat monster. Men det är svårt att gestalta framgångsrikt på film, det finns väldigt få bra varulvsfilmer. Neil Jordans Company of Wolves är väl den enda som är helt lyckad.

Nu i april åker Per Faxneld med sin dotter till Rom. En av utflyktspunkterna: att ta med henne till förut nämnde skräckregissören Dario Argentos butik, Profondo Rosso Store, som också är ett skräckmuseum.

***

Läs även: Hela Malmö hemsöks i ”Rök och speglar”

Läs även: Att flytta Doktor Glas till 2026 är ett misstag