Endast svensken svenska värderingar har
Alice Bah Kuhnke och Simona Mohamsson är överens om att det finns svenska värderingar. Men vilken är egentligen den moraliska supermaktens värdegrund?
EU-parlamentarikern Alice Bah Kuhnke (MP) tyckte det var en god idé att i strid med ungersk rätt gå i pridetåget i Budapest. Hon hävdade att hon på så vis stod upp för “svenska värderingar”. Likaså vill integrationsministern och Liberalernas partiledare Simona Mohamsson kartlägga “osvenska värderingar” bland invandrare.
Men vilka är egentligen den moraliska supermakten Sveriges värderingar? I internationella jämförelser är svenskarna synnerligen sekulära och moderna. När den nederländske antropologen Geert Hofstede jämförde den svenska kulturen med andra fann han att vi var det mest “kvinnliga” samhället på jorden, med en synnerligen stark betoning på gemenskap och omsorg om varandra.
Vi är dessutom självkritiska och hör i det avseendet till de minst nationalistiska länderna i världen. För ett par år sedan gjorde SOM-institutet en studie som visade att Sverigedemokraternas väljares värderingar skiljer sig tydligt från folkmajoritetens och att den invandrade befolkningen befinner sig närmare normen än nationalisterna.
Svenska seder har studerats på skilda vis genom åren. Bland dem som intresserat sig för frågan finner vi idéhistorikern Ronny Ambjörnsson, historikerna Lars Trägårdh och Henrik Berggren, rabbinen och folklivsskildraren Dan Korn, journalisten Susanna Popova, statsvetarna Bo Rothstein och Katarina Barrling och kyrkohistorikern Kjell O. Lejon. Inom litteraturen har inte minst Astrid Lindgren varit en modern skildrare av våra dygder i sina berättelser om Barnen i Bullerbyn, Emil i Lönneberga eller Vi på Saltkråkan.
När man läser dessa finner man några mönster som kan ligga till grund för en enkel antropologisk skiss över svenska värderingar, eller en slags dynamiska principer som format vårt samhälle över tid:
Frihet/självständighet – God dräng reder sig själv. Den självägande odalmannen är inte endast en folksaga, just i Sverige har en stark bondeklass (på 1700-talet omkring 80 procent av befolkningen) sedan medeltiden utövat politiskt inflytande. Det har varit grunden till en stark folklig representation, men också en relativ självständighet gentemot kyrkan, adeln och statsmakten. Ett tidigt uttryck för modern politisk frihet är den svenska tryckfrihetsförordningen från 1766, världens äldsta. I våra dagars välfärdssamhälle har detta fortsatt tagit sig uttryck i vår individualistiska strävan efter oberoende och som medborgare en egen relation till myndigheterna.
Jämlikhet – Med självständigheten följer jämlikheten. Utöver den politiska representationen från ståndsriksdagen till den allmänna rösträtten finns ett starkt demokratiskt inslag i det gamla bondesamhället. Vid tingsplatserna stiftades lagar, skiftades rättvisa och bestämdes skattesatser, och redan i de medeltida landskapslagarna var prästen och församlingsborna likvärdiga parter med egna rättigheter. Sedan utvecklas detta löpande till den rättsstat och likhet inför lagen som vi har i dag.
Solidaritet/gemenskap – Svenskarna slår sig gärna för bröstet för sin moderna välfärdsstat, men denna ömsesidiga omsorg om varandra har djupa rötter och redan under medeltiden utvecklades olika välfärdsinrättningar för sjukvård, fattigvård och äldreomsorg, främst genom kyrkans och församlingarnas försorg. I modern tid har solidariteten inte bara gällt andra svenskar, utan riket har blivit en generös bidragsgivare med u-landshjälp och har tagit emot hundratusentals människor på flykt.
Jämställdhet – När kyrkan etablerade sig i Sverige verkade den inte endast för frigivandet av trälar, genom äktenskapet stärkte den kvinnans ställning och maken blev nu skyldig att stå för henne och barnens försörjning. Kvinnans ställning stärks också avsevärt genom Birger Jarls hem- och kvinnofridslagar på 1200-talet som skyddade dem från överfall och kidnappning i hemmet och ute i samhället. För Martin Luther var kvinnan underordnad mannen, men han såg dem också som vänner inom äktenskapet med olika roller i hushåll och samhälle.
Svenska kvinnor har länge deltagit i arbetsgemenskapen ute på gårdarna, som egna företagare och från 1600-talet också (i mycket mindre omfattning) som tjänstemän. Redan på 1570-talet aviserade staten och kyrkan sin ambition att alla svenska flickor oavsett börd ska få lära sig att läsa, skriva och räkna. Även om kvinnor får rösträtt först 1921 finns en progressiv rörelse genom århundraden för en starkare och mer självständig ställning. Kvinnorörelsen har haft en stark tradition att luta sig mot.
Arbete och skötsamhet – I Sverige arbetar man och gör rätt för sig. Åtminstone sedan reformationen på 1520-talet har en luthersk syn och moral rörande arbete gällt i Sverige. Man har inte haft något övers för dagdriveri och även i uppbyggnaden av välfärdsstaten gäller principen att alla bidrar, den som inte för fram något till matbordet ska inte heller äta. Arbetet är en viktig komponent för att vara en aktiv del i arbetet och i förlängningen dela i det demokratiska samhällslivet.
Här gäller också normen för laglydnad, Sverige har haft som lägst dödlig brottslighet och starkast sammanhållning när samhället haft tydliga gemensamma normer och en politisk vision för ett gott samhälle, det vill säga under den gustavianska tiden och folkhemmet. Även om den svenska historien präglas av politiskt våld etableras det demokratiska systemet stegvis genom en parlamentarisk och konstitutionell process.
Bildning och kunskap – Redan på 1500-talet är kungamaktens och kyrkans mission att alla svenskar ska lära sig läsa, skriva och räkna. Katekesen och bibelstudiet leder till att analfabetismen är utrotad i Sverige på 1700-talet, men också att svenskarna bemyndigas att i demokratisk anda själva hålla koll på att prästen verkligen höll sig till bibelordet i predikstolen. Sedan följer en bildningsutveckling med sockenbibliotek (som senare blir kommunala folkbibliotek), folkrörelsernas folkbildning och allmän skolgång genom folkskolan. På så vis blir Sverige successivt ett kunskapssamhälle.
Vad är då typiska brott mot svenska värderingar”?
– Att genom tvång begränsa oskyldiga människor sliv eller att exploatera dem, genom exempelvis prostitution eller tvångsgiftermål, och att beröva dem deras möjlighet till utbildning och egen försörjning. Det är också i strid med svensk tradition att hindra människor från att yttra sin mening.
– Att diskriminera, förfördela eller premiera människor utifrån olika egenskaper eller gruppidentiteter som klass, kön, etnicitet, tro eller kulturell bakgrund. Kvotering och positiv särbehandling är inte svenskt.
– Att överge och lämna människor som behöver omsorg i sticket. I Sverige tar vi i god kristen anda hand om varandra genom sociala skyddsnät. Men det kräver också av oss att vi aktivt själva undviker att bli en belastning för andra och att vi bidrar till det gemensamma.
– Att diskriminera och särbehandla kvinnor, att separera dem från män i offentliga sammanhang och verksamheter, som badhus eller skolor. I Sverige är kvinnan och mannen jämlikar och vänner och lever tillsammans i alla sfärer av samhället.
– Dagdriveri, tiggeri och allmän sysslolöshet är osvenskt. I Sverige förvärvar man de färdigheter som krävs för ett yrkesliv, man ställer sig till arbetsmarknadens förfogande och förväntas i sitt anletes svett bygga samhället. Här utmanas i dag de gamla svenska normerna av hög arbetslöshet, automatisering och så kallad “social turism”.
– I Sverige ska alla kunna läsa, skriva och räkna. Kunskap och bildning är den dygd som har byggt det demokratiska samhället. Trots att Sverige hör till de länder som lägger mest allmänna medel på skolan presterar våra elever högst medelmåttigt, just de grundläggande kunskaperna i att läsa, skriva och räkna sviktar. Nu finns det plötsligt hundratusentals svenskar som är tekniska analfabeter.
Det blir tydligt att heders- och klanbaserade kulturer, liksom sådana som försöker hålla människor borta från lärdom och arbete, är direkt främmande för det svenska samhällets värderingar som de ser ut i dag. Också en växande del av befolkningen som inte arbetar eller saknar utbildning utmanar de seder som hållit landet samman i århundraden. Givetvis kan de normerna förändras över tid ifall invandrarna behåller seder som med tiden skriver om vår “värdegrund”.
Toppbild. EU-parlamentarikern Alice Bah Kuhnke och integrationsministern Simona Mohamsson slår läge vakt om "svenska värderingar". Foto: TT
***
EU-parlamentarikern Alice Bah Kuhnke (MP) tyckte det var en god idé att i strid med ungersk rätt gå i pridetåget i Budapest. Hon hävdade att hon på så vis stod upp för “svenska värderingar”. Likaså vill integrationsministern och Liberalernas partiledare Simona Mohamsson kartlägga “osvenska värderingar” bland invandrare.
Men vilka är egentligen den moraliska supermakten Sveriges värderingar? I internationella jämförelser är svenskarna synnerligen sekulära och moderna. När den nederländske antropologen Geert Hofstede jämförde den svenska kulturen med andra fann han att vi var det mest “kvinnliga” samhället på jorden, med en synnerligen stark betoning på gemenskap och omsorg om varandra.
Vi är dessutom självkritiska och hör i det avseendet till de minst nationalistiska länderna i världen. För ett par år sedan gjorde SOM-institutet en studie som visade att Sverigedemokraternas väljares värderingar skiljer sig tydligt från folkmajoritetens och att den invandrade befolkningen befinner sig närmare normen än nationalisterna.
Svenska seder har studerats på skilda vis genom åren. Bland dem som intresserat sig för frågan finner vi idéhistorikern Ronny Ambjörnsson, historikerna Lars Trägårdh och Henrik Berggren, rabbinen och folklivsskildraren Dan Korn, journalisten Susanna Popova, statsvetarna Bo Rothstein och Katarina Barrling och kyrkohistorikern Kjell O. Lejon. Inom litteraturen har inte minst Astrid Lindgren varit en modern skildrare av våra dygder i sina berättelser om Barnen i Bullerbyn, Emil i Lönneberga eller Vi på Saltkråkan.
När man läser dessa finner man några mönster som kan ligga till grund för en enkel antropologisk skiss över svenska värderingar, eller en slags dynamiska principer som format vårt samhälle över tid:
Frihet/självständighet – God dräng reder sig själv. Den självägande odalmannen är inte endast en folksaga, just i Sverige har en stark bondeklass (på 1700-talet omkring 80 procent av befolkningen) sedan medeltiden utövat politiskt inflytande. Det har varit grunden till en stark folklig representation, men också en relativ självständighet gentemot kyrkan, adeln och statsmakten. Ett tidigt uttryck för modern politisk frihet är den svenska tryckfrihetsförordningen från 1766, världens äldsta. I våra dagars välfärdssamhälle har detta fortsatt tagit sig uttryck i vår individualistiska strävan efter oberoende och som medborgare en egen relation till myndigheterna.
Jämlikhet – Med självständigheten följer jämlikheten. Utöver den politiska representationen från ståndsriksdagen till den allmänna rösträtten finns ett starkt demokratiskt inslag i det gamla bondesamhället. Vid tingsplatserna stiftades lagar, skiftades rättvisa och bestämdes skattesatser, och redan i de medeltida landskapslagarna var prästen och församlingsborna likvärdiga parter med egna rättigheter. Sedan utvecklas detta löpande till den rättsstat och likhet inför lagen som vi har i dag.
Solidaritet/gemenskap – Svenskarna slår sig gärna för bröstet för sin moderna välfärdsstat, men denna ömsesidiga omsorg om varandra har djupa rötter och redan under medeltiden utvecklades olika välfärdsinrättningar för sjukvård, fattigvård och äldreomsorg, främst genom kyrkans och församlingarnas försorg. I modern tid har solidariteten inte bara gällt andra svenskar, utan riket har blivit en generös bidragsgivare med u-landshjälp och har tagit emot hundratusentals människor på flykt.
Jämställdhet – När kyrkan etablerade sig i Sverige verkade den inte endast för frigivandet av trälar, genom äktenskapet stärkte den kvinnans ställning och maken blev nu skyldig att stå för henne och barnens försörjning. Kvinnans ställning stärks också avsevärt genom Birger Jarls hem- och kvinnofridslagar på 1200-talet som skyddade dem från överfall och kidnappning i hemmet och ute i samhället. För Martin Luther var kvinnan underordnad mannen, men han såg dem också som vänner inom äktenskapet med olika roller i hushåll och samhälle.
Svenska kvinnor har länge deltagit i arbetsgemenskapen ute på gårdarna, som egna företagare och från 1600-talet också (i mycket mindre omfattning) som tjänstemän. Redan på 1570-talet aviserade staten och kyrkan sin ambition att alla svenska flickor oavsett börd ska få lära sig att läsa, skriva och räkna. Även om kvinnor får rösträtt först 1921 finns en progressiv rörelse genom århundraden för en starkare och mer självständig ställning. Kvinnorörelsen har haft en stark tradition att luta sig mot.
Arbete och skötsamhet – I Sverige arbetar man och gör rätt för sig. Åtminstone sedan reformationen på 1520-talet har en luthersk syn och moral rörande arbete gällt i Sverige. Man har inte haft något övers för dagdriveri och även i uppbyggnaden av välfärdsstaten gäller principen att alla bidrar, den som inte för fram något till matbordet ska inte heller äta. Arbetet är en viktig komponent för att vara en aktiv del i arbetet och i förlängningen dela i det demokratiska samhällslivet.
Här gäller också normen för laglydnad, Sverige har haft som lägst dödlig brottslighet och starkast sammanhållning när samhället haft tydliga gemensamma normer och en politisk vision för ett gott samhälle, det vill säga under den gustavianska tiden och folkhemmet. Även om den svenska historien präglas av politiskt våld etableras det demokratiska systemet stegvis genom en parlamentarisk och konstitutionell process.
Bildning och kunskap – Redan på 1500-talet är kungamaktens och kyrkans mission att alla svenskar ska lära sig läsa, skriva och räkna. Katekesen och bibelstudiet leder till att analfabetismen är utrotad i Sverige på 1700-talet, men också att svenskarna bemyndigas att i demokratisk anda själva hålla koll på att prästen verkligen höll sig till bibelordet i predikstolen. Sedan följer en bildningsutveckling med sockenbibliotek (som senare blir kommunala folkbibliotek), folkrörelsernas folkbildning och allmän skolgång genom folkskolan. På så vis blir Sverige successivt ett kunskapssamhälle.
Vad är då typiska brott mot svenska värderingar”?
– Att genom tvång begränsa oskyldiga människor sliv eller att exploatera dem, genom exempelvis prostitution eller tvångsgiftermål, och att beröva dem deras möjlighet till utbildning och egen försörjning. Det är också i strid med svensk tradition att hindra människor från att yttra sin mening.
– Att diskriminera, förfördela eller premiera människor utifrån olika egenskaper eller gruppidentiteter som klass, kön, etnicitet, tro eller kulturell bakgrund. Kvotering och positiv särbehandling är inte svenskt.
– Att överge och lämna människor som behöver omsorg i sticket. I Sverige tar vi i god kristen anda hand om varandra genom sociala skyddsnät. Men det kräver också av oss att vi aktivt själva undviker att bli en belastning för andra och att vi bidrar till det gemensamma.
– Att diskriminera och särbehandla kvinnor, att separera dem från män i offentliga sammanhang och verksamheter, som badhus eller skolor. I Sverige är kvinnan och mannen jämlikar och vänner och lever tillsammans i alla sfärer av samhället.
– Dagdriveri, tiggeri och allmän sysslolöshet är osvenskt. I Sverige förvärvar man de färdigheter som krävs för ett yrkesliv, man ställer sig till arbetsmarknadens förfogande och förväntas i sitt anletes svett bygga samhället. Här utmanas i dag de gamla svenska normerna av hög arbetslöshet, automatisering och så kallad “social turism”.
– I Sverige ska alla kunna läsa, skriva och räkna. Kunskap och bildning är den dygd som har byggt det demokratiska samhället. Trots att Sverige hör till de länder som lägger mest allmänna medel på skolan presterar våra elever högst medelmåttigt, just de grundläggande kunskaperna i att läsa, skriva och räkna sviktar. Nu finns det plötsligt hundratusentals svenskar som är tekniska analfabeter.
Det blir tydligt att heders- och klanbaserade kulturer, liksom sådana som försöker hålla människor borta från lärdom och arbete, är direkt främmande för det svenska samhällets värderingar som de ser ut i dag. Också en växande del av befolkningen som inte arbetar eller saknar utbildning utmanar de seder som hållit landet samman i århundraden. Givetvis kan de normerna förändras över tid ifall invandrarna behåller seder som med tiden skriver om vår “värdegrund”.
Toppbild. EU-parlamentarikern Alice Bah Kuhnke och integrationsministern Simona Mohamsson slår läge vakt om ”svenska värderingar”. Foto: TT
***
