Första andra … slutfyndat

Text: Per Öqvist

Bild: Rebecca Elfast

Utrop 16 000–18 000 säger auktionsförrättaren.

»Vi har 9 800«, säger kundtjänst.

Salen var knökfull, denna dag på Stockholms auktionsverk för runt 20 år sedan, men ingen höjer sin spade trots många konsthandlare och gallerister i salen. Elaine Sturtevant var ändå redan ett relativt stort namn.

Hennes målning är en variant av Andy Warhols kända »Flowers« från 1960-talet och skapad i hans Factory, som del av hans screenprints på duk. Lite förvånad över att ingen bjuder höjde jag min spade och ropade 10 000. Redan utropspriset var långt under det internationella marknadsvärdet. Märkligt nog var jag enda budgivaren och målningen klubbades. Ett halvår senare lämnade jag in den på Sothebys i London, där den såldes för runt 150 000 kronor.

Definitionen av ett fynd.


Det var då.
För den som varit med ända sedan den tiden på Stockholms auktionsverk, Bukowskis och Nordéns fullsatta auktioner i Grand hôtels vinterträdgård, har senare års konstauktioner känts som att stiga in i en gravkammare. Glest med folk, tyst, dystert  …

Ändå, de gapande tomma salarna till trots, har priserna inte gått ner. Tvärtom. De enkla fyndens tid på svenska konstauktioner är förbi Budgivningen äger nu till stor del rum på nätet och i auktionssalarna i höst har man kunnat se flera personer som inte bjuder med traditionell spade, utan lite försynt och i smyg bjuder via sina mobiler eller surfplattor. Med några få klick har man köpt ett konstverk för hundralappar – eller många miljoner. Bukowskis vd Louise Arén berättar att nära hälften av alla bud på både online- och slagauktioner läggs via mobila enheter.

Utländska konsthandlare har upptäckt hur billig äldre svensk konst är, med tanke på den höga kvaliteten; konstnärer som Anders Zorn, Carl Larsson, Otto G Carlsund, GAN och Max Walter Svanberg, liksom svenskt friluftsmåleri från slutet av 1800-talet. Carl Milles skulptur »Europa och tjuren« står numera utanför Tate modern i London. Flera har också insett att Sverige har mycket internationell konst, eftersom det funnits bra gallerier här sedan 1950-talet, om inte tidigare, och att många förmögna investerare samlat på sig konst.

Grunden i konsthandelns globalisering finns i den ökade transparens som följer av de specialiserade sökmotorer för konst och antikviteter som har växt fram. Barnebys är den största, med två miljoner unika besökare per månad och länkar till en halv miljon föremål på cirka 3 000 auktionshus världen över.

Risken är således överhängande att Sverige dräneras på bra konst, när vi tävlar med kapitalstarka kunder från USA, Kina och oljerika arabländer. Det håller redan på att hända med 1900-talsmöbler. Medan Nationalmuseum har satt exportförbud på relativt vanliga, äldre, svenska möbler så har unika och viktiga 1900-tals möbler helt förbisetts. En stor del har köpts upp av utländska handlare och museer.

– Intresset för skandinavisk 1900-talsdesign är gigantiskt från utlandet, allt från sportstugemöbler av Axel Einar Hjorth till viktiga möbler i swedish grace och funkis, bekräftar Andreas Rydén, chefsspecialist konst och vice vd på Bukowskis.


När det gäller
konsten däremot har hittills många starka, svenska köpare lyckats hålla emot. Miljardärer som Stefan Persson, Gustaf Douglas, Anders Wall, Thord Wilkne, Gunnar Bark, Salvatore Grimaldi, Gerhard De Geer, Benny Andersson och många fler, är stora konstköpare. Många ekonomiskt starka svenska samlare är också aktiva på internationella auktioner och utländska mässor och biennaler, som Art Basel och Venedig.

Att fynda går trots allt fortfarande, men alltmer kunskap och specialisering krävs. Ibland också samarbeten mellan handlare.

– Oftast är det konsortium av internationella experter som köper, för de har ett informations- och kunskaps­övertag. Vanliga kunder och mindre konsthandlare bör i stället försöka förutspå trender och liksom på börsen lära sig att avgöra när det är rätt tid att köpa och sälja, snarare än att kapitalisera på vad ingen annan har upptäckt, säger Pontus Silfverstolpe, en av grundarna till Barnebys.

Surrealism, till exempel, spås av många bli nästa stora dyra konststil globalt. René Magritte och Salvador Dali har nyligen tagit sig in bland världens tolv dyraste konstnärer.

Kvinnliga konstnärer ökar också snabbt i pris och länge underskattade kvinnliga konstnärer har haft stora separatutställningar de senaste åren; som Agnes Martin på Tate modern i London eller Yayoi Kusama och Louise Bourgeois, i utlandet och på Moderna museet i Stockholm. Flera av de dyraste och mest uppmärksammade samtida konstnärerna på auktion i Sverige är kvinnor; bland dem Karin Mamma Andersson, Lena Cronqvist, Nathalie Djurberg, Cecilia Edefalk och för äldre konst Sigrid Hjertén. Hilma af Klint uppmärksammas stort i medier i USA just nu, tack vare en hyllad utställning på Guggenheim i New York. Man skriver om hur hennes stora, vågade, färgstarka och radikala målningar från tidigt 1900-tal kom före Vasily Kandinsky, Kazimir Malevitch och Piet Mondrian.

I Finland är Helene Schjerf­beck landets mest hyllade och högst betalad konstnär. Internationella konstnärer som Georgia O’Keeffe, Louise Bourgeois och Joan Mitchell har sålts för över 100 miljoner kronor vardera.


De auktionsfirmor som
vill öka sina marginaler och locka nya kunder måste erbjuda något mer. Auktionshusen har gått åt två håll – lyx och mys. De måste »öka kundupplevelsen«, som Pontus Silfverstolpe uttrycker det. Han jämför med nätbokhandeln Adlibris som har öppnat butiker i centrala Stockholm på senare år; där man kan fika, provläsa, köpa böcker eller beställa från Adlibris.

– När allt dyrare konst säljs online, kan den inte längre bara visas i lagerlokaler i förorten, säger han.

Utomlands råder samma känsla av ödslighet på dagauktioner, medan de lyxiga kvällsauktionerna alltid har dragit fulla hus. På plats kan man se taxibilar och limousiner släppa av rika kunder och kändisar utanför Sothebys och Christies stora auktionshus. En del är där för att spendera mångmiljonbelopp, andra bara för att synas.

För några år sedan slutade både Bukowskis och Stockholms auktionsverk med kataloger till sina stora auktioner. Uppsala auktionskammare gick totalt motsatt väg. Man gav ut fler, större och lyxigare kataloger.

– Vi har hela tiden förstått hur viktiga tryckta kataloger är, både för köpare och säljare. När våra konkurrenter slutade trycka kataloger för att spara pengar satsade vi ännu mer på exklusiva, tryckta kataloger, säger Magnus Bexhed, vd på Uppsala auktionskammare.

Det tog inte lång tid innan Bukowskis och Stockholms auktionsverk insåg sitt misstag. Auktionsfirmorna försöker nu återskapa lite av forna tiders magiska stämning, med mind­re salar, så att det känns mer fullsatt, och lyxigare kvällsauktioner enligt global modell, där man inte bara erbjuder färre objekt till högre utropspriser utan också vin. Bukowskis har tagit ett allt fastare grepp om marknaden på klubbauktioner och sålde åtta av de tio dyraste konstverken 2017, bland dem »Inferno« av August Strindberg, för 18, 5 miljoner kronor.

Den nya huvudägaren för Fine Art-delen av Stockholms auktionsverk, finansmannen Per Taube, nyanställer nu till både den digitala plattformen och till lokalerna centralt i Stockholm i ett försök att återta de marknadsandelar inom Fine art, alltså dyrare konst och antikviteter som säljs på slagauktion som förlorats till Bukowskis och Uppsala auktionskammare.

– Våra fantastiska lokaler ska snart få nytt liv. Jag vill skapa en mötesplats för konst och kultur som är öppen sju dagar i veckan, säger han och pratar om att hitta synergier med sina andra verksamheter, såsom Steninge slott.

– Där kan vi ha sommarauktioner och bilauktioner som är för skrymmande för Nybrogatan. Planen är att vår nysatsning ska vara på plats inom ett år, säger Per Taube.

Visst är det enkelt och bekvämt att köpa konst på nätet, men har jag möjlighet vill jag inte missa att själv vara på plats för att se verken. Och få en bild av vem jag bjuder emot.

Det börjar helt enkelt bli kul att gå på auktion igen.

Fakta | Tre auktionsstäder

Internationell auktionsmarknad domineras av i dag tre städer: New York, London och Hong Kong. 

Många undrar vad som händer i London efter brexit. 

Och på sikt, hur konstmarknaden ska reagera på Kinas allt starkare grepp om Hong Kong. 

Under 2017 var åtta av de tio högsta klubbslagen i världen i New York.


Fakta | Världen topp-10
Högst pris på auktion 2017 (miljoner kr)

1) »Salvator mundi«, Leonardo da Vinci, (Christies, NY). 450,3

2) »Twelve landscape screens«, Qi Baishi,
(Beijing poly international auctions, Peking). 140

3) »Untitled« av Jean-Michel Basquiat, (Sothebys, NY) 110

4) »Laboureur dans un champ« av Vincent van Gogh,
(Christies, NY) 78,5

5) CTF Pink Star, en 59.60 karat diamant, (Sothebys, Hong Kong) 71,2

6) »Contraste de formes« av Fernand Léger, (Christies, NY) 70

7) »Bauerngarten« av Gustav Klimt, (Sothebys, London) 64

8) »Sixty last suppers« av Andy Warhol,  (Christies, NY) 63,3

9)  »La muse endormie«, skulptur av Constantin Brâncus˛i,
(Christies, NY) 57,4

10) »Leda and the swan« av Cy Twombly, (Christies, NY) 52,9


Fakta | Sverige topp-10
Högst pris på auktion 2017 (miljoner kr)

1) »Inferno«, August Strindberg,  (Bukowskis) 18,6

2) »Concetto spaziale attese«, Lucio Fontana,
(Stockholms auktionsverk) 16,2

3) »Porträtt av prinsessan Yurievskaya«,
Konstantin Makovsky, (Stockholms auktionsverk) 13,4

4) »Packis i stranden«, August Strindberg, (Bukowskis) 11,4

5) »Katarinahissen III«, GAN, (Bukowskis) 8,9

6) »Timret går«, Anders Zorn, (Bukowskis) 7,4

7) »Afton«, Carl Fredrik Hill, (Bukowskis) 6,1

8) »Titt-ut«, Carl Larsson, (Bukowskis) 5,6

9) »As de trèfles et verre«, Georges Braque, (Bukowskis) 5,6

10) »Skeppsbyggare«, Albert Edelfeldt,  (Bukowskis) 4,9


Fakta | Kvinnliga bästsäljare

De tio kvinnliga konstnärer vars verk sålde bäst under åren 2005–2015 (samtliga konstverk, miljoner dollar)

1) Joan Mitchell  286

2) Yayoi Kusama 216

3) Georgia O’Keeffe 129

4) Louise Bourgeois 118

5) Natalja Sergejevna Gontjarova 109

6) Agnes Martin 109

7) Cindy Sherman 107

8) Tamara de Lempicka 98

9) Irma Stern 92

10) Barbara Hepworth 83