Monstret från Florens – en av Europas värsta seriemördare
Lusten var starkare än rädslan för monstret. Nu har Netflix gjort en miniserie om mördaren som satte skräck i en hel generation unga älskande italienare.
Lusten var starkare än rädslan för monstret. Nu har Netflix gjort en miniserie om mördaren som satte skräck i en hel generation unga älskande italienare.
Åtta unga kärlekspar. Sexton personer. Dödade mellan åren 1968 och 1985 i Florens utkanter och på landsbygden utanför staden.
Alla mördade när de sökt sig ut i skogsdungar, på avtagsvägar och andra undanskymda ställen för att ha sex. Mördaren sköt dem först, alla med samma vapen, en pistol av det italienska märket Beretta. Mannen i paret dödades alltid först, sedan kvinnan. Mördaren skar sedan av en del av kvinnans könsorgan och/eller vänstra bröst, utom i ett fall, då han ska störts av en bil som närmade sig. Alla morden skedde sent på kvällen, i totalt mörker. Ett av paren var två tyska unga män och polisens teori är att mördaren på håll misstog den ene, som var slank och långhårig, för en kvinna.

Snart fick mördaren som gäckade polisen namnet ”Il mostro di Firenze”, ”Monstret från Florens”. På svenska har dock serien som nu finns på Netflix fått titeln Monstret i Florens. Den första säsongen erbjuder fyra avsnitt, men det här är bara början. För trots alla som varit misstänkta, gripna, till och med dömda, så vet man ännu inte säkert vem mördaren var. Att det var flera män som mördades tillsammans har varit en av alla hypoteser genom åren.
Jag var 19 år när jag flyttade till Florens för att lära mig italienska och jobbade som servitris. Året var 1991, det hade gått sex år sen monstret som terroriserat staden slog till senast. Men det hade varit långa uppehåll tidigare mellan morden, genom åren. Efter alla turer och misslyckanden av polis och rättsväsende trodde de flesta att mördaren ännu fanns därute, dold i skuggorna, full av hat mot unga kärlekspar. Ändå fortsatte alla att ses för älskog i sina bilar.

Än i dag är snittåldern då italienarna flyttar hemifrån drygt 30 år och även om landet är mindre religiöst och mycket modernare är det fortfarande inte alls självklart att unga par sover över hos varandra. Bilsex blir då enda alternativet. Ett dåligt alternativ; trångt, obekvämt och synnerligen oromantiskt. Min skönlockige dåvarande pojkvän Mirio försökte förgäves få med mig till ”Lago di amore”, kärlekssjön.
Där stod kvällsstid små Fiat-bilar med immiga rutor parkerade på rad. Lusten var starkare än rädslan för monstret.

Den här verkligheten skildrar skaparna av den nya Netflix-serien skickligt. Stefano Sollima står för regi och Leonardo Fasoli för manus. De är männen bakom succé-serien ”Gomorrah”, maffiadramat i Neapels förorter. Deras nya verk om monstret i Florens är lika mörkt, både bildligt och bokstavligt. Dova färger och ett långsamt tempo utom då pulsen stiger vid morden. Parens vilt klappande hjärtan i baksätet, mördaren som spanar i mörkret innan han tänder sin pannlampa och kliver fram och allt är för sent. De ungas klimax som släcks av mördarens våldsamma raseri.
Stefano Sollima säger i en intervju med Corriere della Sera att han och Leonardo Fasoli strävat efter att lyfta fram kvinnoföraktet i samhället och inte bara mördarens hat. Italien 1968, då det första mordet skedde, var ett land där kvinnor måhända hyllades för sin skönhet men i övrigt var till för att tjäna mannen. I köket, i sängen, bakom hemmets stängda dörrar. Allt sägs i serien utan övertydliga pekpinnar, som så ofta i svensk dramaproduktion däremot. Stefano Sollima respekterar publikens intelligens, ingen spelar över. Verkligheten får lov att vara komplex. Bland huvudpersonerna finns också män som inte passar in och går under. Det är briljant och det gör ont. Monster kommer som bekant i många former, då som nu.
Toppbild. Monstret från Florens handlar om seriemördare som tog unga älskande pars liv i deras bilar. Foto: Netflix
***