Trist fotnot i humortjänst

Text: Nina van den Brink

Handen på hjärtat så misstänker jag att inte många av oss läser fotnoter, och ännu mindre slutnoter, när vi njuter av välskrivna biografier eller historiska berättelser. Notsystem har en stark prägel av universitet och akademi (1) (2) och den förutfattade meningen om vad som väntar den som bläddrar sig fram till dem har en starkt negativ prägel (3).

Men de kortfattade och torrt kommenterande noterna har i själva verket en möjlig lyskraft som allt oftare utforskas litterärt, inte minst bland poeter. Till exempel blandar poeten Ukon (4) i sin poetiska essä ”Röstautograferna” (5) källhänvisningar med något mer vidlyftiga kommentarer (6).

Finlandssvenska Adrian Perera debuterade som poet för ett par år sedan och följde i år upp med romanen ”Mamma” (7), där fotnoterna ofta används för tvetydiga översättningar till svenska, eller för aldrig uttalade svar (8). Komikern Liv Strömqvist använder sig ofta av fotnoter i sina serieböcker, på ett sätt som både redovisar fakta och förhöjer komiska effekter. I "Den rödaste rosen slår ut" (9) gör hon en version av Theseus och Ariadnemyten, och stoppar in en fotnot: ”Jag vet, det finns olika versioner av denna myt, men vi bortser från det just nu!” (10)

Fotnoter använda på dylika vis för tankarna till digital hypertext, där texten tycks sakna slut utan fortsätter att tala med sig själv på hyperlänkars vis. En som var tidig att använda sig av litterära noter på liknande sätt (11) var den ryske författaren Vladimir Nabokov, som redan 1962 i sin diktsamling/roman ”Blek Låga”, skriven av den fictive författaren John Shade, lät en lika fiktiv redaktör vid namn Charles Kinbote skriva ofta bisarra noter till olika diktrader i slutet.

1) Såsom Stanislava Ruddingforth (red) mfl, “Thesis of The Immensely Tiresome Encyclopedia of Knowledge”, s 145-283, utgåva 3, Liberty Press, Polen.
2) Alternativt Ibid. sid 32.
3) Bevisföring saknas till detta påstående.
4) Ulf Karl Olov Nilsson.
5) Utgiven på Norstedts.
6) Som exempelvis kommentaren till sidan 30: ”Apropå poesi som både den mest sublima och värdelösa av genrer”, där beviset blir en publicering i en norsk tidning våren 2019 som han inte fick betalt för.
7) Utgiven på Förlaget.
8) En ambulansförare frågar Tony ”Är hon din mamma? Har hon varit medvetslös?” Tony svarar med en huvudskakning, men i fotnoten svarar han: ”Jag vet inte. Hon sa att jag sku sova lite och sen kom ambulansen.”
9) Utgiven på Galago.
10) När Theseus går vilse i minotaurens labyrint, efter att ha dödat odjuret, så är det Ariadnes tråd, = kärleken som binder honom till henne, som hjälper honom att hitta ut.
11) Om än på långt mer avancerat vis som gett litteraturvetare stort bryderi och många arbetsuppgifter