Sluta tramsa med sillen!
Lantbruksministerns ryggradslösa svek har gjort ont värre när det gäller utfiskningen – som inte beror på vår konsumtion. Ät mer sill! Men gör den själv! På grekiskt vis.
Det är klart som korvspad att vi ska äta sill. Inte bara till midsommar, utan hela sommaren.
Världsnaturfonden WWF gick lagom till påsk ut med ny rödlistning och pressen hakade på, det gällde ju vår älskade sill, makrill och strömming. Det här med rödlistning är en djungel för det första och för det andra, när det gäller strömming och sill, orättvist mot oss som äter fisken. Det är inte vår konsumtion som är ett hot mot utfiskning. Vi äter bara en fjutt av all den sill och strömming som fullkomligt sugs upp ur Östersjön av industritrålare. Otroliga mängder transporteras till fabriker i bland annat Danmark som antingen mal ner fångsten till fiskmjöl eller tillverkar fiskolja. Både fiskmjöl och fiskolja förädlas sedan och blir till mat i norska laxodlingar och, vilket man vill tala tyst om, mat till regnbåge och röding i svenska odlingar.
Av fiskmjölet går 69 procent till att mata odlade fiskar, 13 procent går till jordbruket och 18 procent blir djurmat (typ katt och hundfoder). Av den processade fiskoljan går hela 99,8 procent till fiskodlingar, enligt Världsnaturfonden WWF. Hemma på högtidsborden vid jul, påsk och midsommar lägger vi gärna upp laxsidor utan att tänka på att detta egentligen är ett slags monument över utfiskningen av Östersjön. Att inte äta sill eller strömming är som att sila mygg, men svälja kameler!
Det håller Världsnaturfondens fiskeexpert Inger Melander med om och tillägger att den fisk som nu rödlistas är den vårlekande norska sillen som i stor skala används till inläggningar hos en av våra största sillproducenter. Men den sill som storbolaget producerat är fiskad långt innan rödlistningen och därmed okej att ätas till midsommar. Sill tar ju tid att mogna.
Ingen normalt funtad människa kan riktigt förstå det här med rödlistning och fiskeområden. WWF rödlistar nämligen de områden där bestånden är hotade. Fisket är uppdelat i mängder av olika områden, som till exempel det området med den vårlekande sillen utanför Norge.
-Vi skulle behöva ännu fler områden för att bli ännu mer specifika, säger Inger Melander på WWF.
Hur ska man veta om sillen i burken i affären är godkänd eller inte? Man skulle kunna tänka sig att det finns en lagstiftning som säger att ursprungsland, fiskemetod och fiskeplats ska anges för sillen och det finns det men inte på fiskkonserver. Fiskeriföretagens skickliga lobbyister lyckades förhandla fram ett undantag för konserverad fisk. Så där anges inte de uppgifterna.
Lobbyisterna är oerhört starka inom fiskerinäringen för det finns otroligt mycket pengar att hämta här trots att det vi äter bara är en pytteliten del av det som fiskas totalt.
Nu finns det i alla fall ett sätt att avgöra om en sillkonserv är okej. Sill med MSC-märkning är certifierat hållbart fiske och alltså fisk hämtat från godkända områden. MSC står för ”Marine Stewardship Council!
Det var lobbyister som fick landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) att i höstas rösta ja till ökade fiskekvoter i Östersjön. Istället för ett helt fiskestopp blev det en ökning med 21 procent i Bottenhavet och en fördubbling av fiskekvoterna i mellersta Östersjön.
I en interpellationsdebatt i riksdagen fick landsbygdsministern en påminnelse om att EU-kommissionen föreslagit en nollkvot för 2025 för sill och strömmingsfiske i Östersjön. Detta efter vetenskapliga rekommendationer från ICES (International Council for the Exploration of the sea, Internationella havsforskingsrådet). Om strömmingen försvinner genom utfiskning kan vi stå inför den värsta naturkatastrofen någonsin! Därför behövs ett fiskestopp nu för att sill och strömming ska hämta sig.
Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) hävdar att kvoterna hade blivit ännu större om han lagt ner sin röst medan många anser att hans agerande i EU-förhandlingarna varit synnerligen ryggradslöst.
En kockkompis till mig på gamla Hemse Hotel på Gotland, Nisse Sundberg i salig åminnelse, sa alltid att "man ska inte hålla på och tramsa med maten." Jag har levt lite efter den devisen. I förlängningen handlar det om rena råvaror (som sill med MSC-märkning, KRAV-godkänt spannmål och grönsaker, kött från djur som levt goda liv, fåglar som fått vara ute) men också enkla okonstlade tillagningar. När det gäller sill till midsommar kan det inte bli tydligare. Det finns inläggningssill som är färdigurvattnad och godkänd att köpa. Förvandlingen går supersnabbt.
Enklast och godast är en ett-två-tre-lag. Ta en deciliter 12% ättika, två deciliter socker och tre deciliter vatten. Värm blandningen tills sockret löst sig. Dela sillfiléerna i "gaffelbitar", skär en gul lök i tunna fina skivor. Varva sill och lök och häll avsvalnad lag över. Färdig att äta efter en-två timmar och kan varieras i oändlighet genom att tillsätta olika smaker; vitlök, basilika, dill, kryddpeppar, chili, lingon (!), purjolök, lagerblad etcetera.
Inte tramsa? Men låt oss göra det som ett undantag. Riv slanggurka på grova sidan av rivjärnet. Salta lite på gurkrivet och låt ligga en stund. Krama ur gurkan. Pressa rejält med vitlök i några deciliter fet grekisk eller turkisk yogurt (pressar man vitlök får man ur en skarpare vitlökssmak än när man river eller hackar). Det vi nu gjort är en enkel tsatsiki. Skär rejält med färdig inläggningssill i bitar och rör ner i tzatsikin. Friskt, syrligt, härlig smak till midsommar.
Mer behövs inte och allt är godkänt.
***
Läs även: Konsten att göra lakrits
Läs även: Undvik smaklöst extrafett på mackan
Det är klart som korvspad att vi ska äta sill. Inte bara till midsommar, utan hela sommaren.
Världsnaturfonden WWF gick lagom till påsk ut med ny rödlistning och pressen hakade på, det gällde ju vår älskade sill, makrill och strömming. Det här med rödlistning är en djungel för det första och för det andra, när det gäller strömming och sill, orättvist mot oss som äter fisken. Det är inte vår konsumtion som är ett hot mot utfiskning. Vi äter bara en fjutt av all den sill och strömming som fullkomligt sugs upp ur Östersjön av industritrålare. Otroliga mängder transporteras till fabriker i bland annat Danmark som antingen mal ner fångsten till fiskmjöl eller tillverkar fiskolja. Både fiskmjöl och fiskolja förädlas sedan och blir till mat i norska laxodlingar och, vilket man vill tala tyst om, mat till regnbåge och röding i svenska odlingar.
Av fiskmjölet går 69 procent till att mata odlade fiskar, 13 procent går till jordbruket och 18 procent blir djurmat (typ katt och hundfoder). Av den processade fiskoljan går hela 99,8 procent till fiskodlingar, enligt Världsnaturfonden WWF. Hemma på högtidsborden vid jul, påsk och midsommar lägger vi gärna upp laxsidor utan att tänka på att detta egentligen är ett slags monument över utfiskningen av Östersjön. Att inte äta sill eller strömming är som att sila mygg, men svälja kameler!
Det håller Världsnaturfondens fiskeexpert Inger Melander med om och tillägger att den fisk som nu rödlistas är den vårlekande norska sillen som i stor skala används till inläggningar hos en av våra största sillproducenter. Men den sill som storbolaget producerat är fiskad långt innan rödlistningen och därmed okej att ätas till midsommar. Sill tar ju tid att mogna.
Ingen normalt funtad människa kan riktigt förstå det här med rödlistning och fiskeområden. WWF rödlistar nämligen de områden där bestånden är hotade. Fisket är uppdelat i mängder av olika områden, som till exempel det området med den vårlekande sillen utanför Norge.
-Vi skulle behöva ännu fler områden för att bli ännu mer specifika, säger Inger Melander på WWF.
Hur ska man veta om sillen i burken i affären är godkänd eller inte? Man skulle kunna tänka sig att det finns en lagstiftning som säger att ursprungsland, fiskemetod och fiskeplats ska anges för sillen och det finns det men inte på fiskkonserver. Fiskeriföretagens skickliga lobbyister lyckades förhandla fram ett undantag för konserverad fisk. Så där anges inte de uppgifterna.
Lobbyisterna är oerhört starka inom fiskerinäringen för det finns otroligt mycket pengar att hämta här trots att det vi äter bara är en pytteliten del av det som fiskas totalt.
Nu finns det i alla fall ett sätt att avgöra om en sillkonserv är okej. Sill med MSC-märkning är certifierat hållbart fiske och alltså fisk hämtat från godkända områden. MSC står för ”Marine Stewardship Council!
Det var lobbyister som fick landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) att i höstas rösta ja till ökade fiskekvoter i Östersjön. Istället för ett helt fiskestopp blev det en ökning med 21 procent i Bottenhavet och en fördubbling av fiskekvoterna i mellersta Östersjön.
I en interpellationsdebatt i riksdagen fick landsbygdsministern en påminnelse om att EU-kommissionen föreslagit en nollkvot för 2025 för sill och strömmingsfiske i Östersjön. Detta efter vetenskapliga rekommendationer från ICES (International Council for the Exploration of the sea, Internationella havsforskingsrådet). Om strömmingen försvinner genom utfiskning kan vi stå inför den värsta naturkatastrofen någonsin! Därför behövs ett fiskestopp nu för att sill och strömming ska hämta sig.
Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) hävdar att kvoterna hade blivit ännu större om han lagt ner sin röst medan många anser att hans agerande i EU-förhandlingarna varit synnerligen ryggradslöst.
En kockkompis till mig på gamla Hemse Hotel på Gotland, Nisse Sundberg i salig åminnelse, sa alltid att ”man ska inte hålla på och tramsa med maten.” Jag har levt lite efter den devisen. I förlängningen handlar det om rena råvaror (som sill med MSC-märkning, KRAV-godkänt spannmål och grönsaker, kött från djur som levt goda liv, fåglar som fått vara ute) men också enkla okonstlade tillagningar. När det gäller sill till midsommar kan det inte bli tydligare. Det finns inläggningssill som är färdigurvattnad och godkänd att köpa. Förvandlingen går supersnabbt.
Enklast och godast är en ett-två-tre-lag. Ta en deciliter 12% ättika, två deciliter socker och tre deciliter vatten. Värm blandningen tills sockret löst sig. Dela sillfiléerna i ”gaffelbitar”, skär en gul lök i tunna fina skivor. Varva sill och lök och häll avsvalnad lag över. Färdig att äta efter en-två timmar och kan varieras i oändlighet genom att tillsätta olika smaker; vitlök, basilika, dill, kryddpeppar, chili, lingon (!), purjolök, lagerblad etcetera.
Inte tramsa? Men låt oss göra det som ett undantag. Riv slanggurka på grova sidan av rivjärnet. Salta lite på gurkrivet och låt ligga en stund. Krama ur gurkan. Pressa rejält med vitlök i några deciliter fet grekisk eller turkisk yogurt (pressar man vitlök får man ur en skarpare vitlökssmak än när man river eller hackar). Det vi nu gjort är en enkel tsatsiki. Skär rejält med färdig inläggningssill i bitar och rör ner i tzatsikin. Friskt, syrligt, härlig smak till midsommar.
Mer behövs inte och allt är godkänt.
***
Läs även: Konsten att göra lakrits
Läs även: Undvik smaklöst extrafett på mackan
