Martin Kragh: ”Även Trump talar om att annektera områden”

Martin Kragh är biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska Institutet och aktuell med boken Historiens återkomst. En uppföljare till succén Det fallna imperiet som blev den mest sålda fackboken år 2022. Han talar om kriget i Ukraina. Om ukrainarna ska kunna hålla ut så behöver de hjälp ifråga om vapen och ekonomi från övriga Europa. Inte minst för att höja soldaternas löner.

Ser du något slut på kriget?

– Kriget har inget uppenbart slut i dagsläget. Situationen är strukturellt oförändrad jämfört med hur den såg ut våren 2022. Putin har inte backat från sina militära och politiska mål, och Ukraina har inte gett upp idén om att försvara sitt land. Exakt hur kriget kommer att sluta förblir i dagsläget en öppen fråga.

Martin Kragh går i sin bok igenom historiska exempel, från Tsar Nikolaj I, som invaderade osmanska riket och angreps av både brittiska och franska styrkor i Krimkriget, till Napoleon den tredjes dumdristiga invasion av Mexiko, vidare till Adolf Hitler, Mussolini och Hirohito i Japan, och fram till vår samtid; Saddam Hussein och Vladimir Putin. Mellan raderna går i boken att skönja att medan vi Europa fokuserat på hotet från Putin har vi kanske missat hur USA och Kina kan ställa till det för oss.

– Vi har nu med Ryssland, något som säger att den ordning vi haft med FN-stadgan sedan 1945 ifråga om staters suveränitet inte gäller längre. Mäktiga stater ser sig ha rätt att rita om kartan.

– Situationen i världen är destabiliserad. Klart är att även Trump talar om att annektera områden som ska tillhöra USA. Kina har redan krossat Hong Kongs demokrati utan att omvärlden sa något och försöker sig nu på Taiwan.

– I Mellanöstern ser vi oförsonliga territoriella konflikter som Israel-Palestina och andra makter som ett Iran, som anser sig ha rätt till ett inflytande bortom sina gränser.

Det framstår som att om USA i dag har en fiende så är det då Kina som de redan har inlett ett handelskrig med. Historiernas återkomst tar upp hur auktoritära ledare och stater som Orbans Ungern och Kina i dag plötsligt gör anspråk på gamla territorier. Tror du att USA skulle kunna gå in väpnat om Kina går i konfrontation med Taiwan?

– Det är ju ärliga svaret att följa är att det är ingen som riktigt vet.

Det skulle i sådana fall väl vara förödande för världsekonomin då man i Taiwan är ledande inom AI vilket har jämförts med omvärldens beroende av olja.

– Ja. Det är framför allt tillverkningen av avancerade kretskort de lever på. De har ett stort företag inom det och skulle det företaget eller anläggningar förstöras eller hamna under kinesisk kontroll och så vidare får de kontroll över mobiltelefoner, laptops och så vidare.

– Men exakt hur en konflikt skulle se ut, det är också någonting som folk har spekulerat i och en direkt invasion kan ju inte kunna uteslutas. Men det kan vara så att Kina får för sig att använda andra, mer indirekta, tillvägagångssätt. Just Taiwan är oerhört svårt att invadera för de är väl försvarade. Svaret är att vi inte vet hur USA skulle reagera. Man har ju inte direkt genom sitt nuvarande agerande tillräckligt starkt tilltro till amerikanska försvarsgarantier.

Det var inte den ryska invasionen som gjorde Martin Kragh känd för allmänheten på ett sätt som forskare sällan brukar vara. År 2017 publicerade han tillsammans med en kollega en rapport om ryska påverkansoperationer. Rapporten skapade stor uppmärksamhet eftersom den anklagade bland andra Aftonbladets kulturredaktion för att vara den viktigaste förmedlaren av ”Kremlvänliga vänsternarrativ” och ”Putin-perspektiv” i Sverige.

Den åtföljdes av en lång och infekterad konflikt mellan Martin Kragh och Aftonbladets dåvarande kulturchef Åsa Linderborg. Två år senare anklagade samma kultursidor Martin Kragh för att vara brittisk agent. Artikeln fälldes senare i Pressens opinionsnämnd och avpublicerades.

– Det hela var som en fars i flera akter. Aftonbladet tror jag publicerade 17 artiklar om mig som senare avpublicerades, säger Martin och fortsätter:

– Forskningsrapporten som min kollega och jag skrivit handlade till 90 procent om att försöka kartlägga rysk desinformation och ryska påverkansoperationer men en liten del handlade om svenska medier som kanske oavsiktligt publicerat och gett spridning åt rysk desinformation och där nämndes Aftonbladets kultursida.

– För att förstå varför de reagerade så starkt som med en kampanj var att de kände sig anklagade och inträngda i ett hörn från kille från Utrikespolitiska Institutet. Under ett tag 2017 när drevet gick som värst var jag nog cancellerad och kunde inte riktigt verka med de frågor som jag ville. Det dröjde nästan ett till två år innan jag kände att skutan gick åt rätt håll.

Martin Kragh växte upp i Midsommarkransen i Stockholm och på grund av sina föräldrars ukrainska påbrå besökte han ofta Sovjetunionen. Efter gymnasiet var han skoltrött och ägnade sig åt klubbmusik och hiphop. Med sina vänner skapade han ett skivbolag i Japan som var en underfilial till Universal Records. Musikintresset har han kvar än i dag men det handlar mer om att köpa och samla vinylskivor. I 25-årsåldern började han på Handelshögskolan.

– Min professor i ekonomisk historia Håkan Lindgren ställde frågan rakt ut: Om jag skulle vara intresserad av att forska på minnen från Sovjetunionen för att det fanns ett sånt spår på institution. Han hade noterat att jag hade språket och frågade om jag tyckte det var intressant

– Jag behövde inte tänka på det särskilt länge alls.

Jag skickar kanske in ansökanunder betänketiden, sa jag, men jag tror att det var samma dag som jag bestämde mig för att löpa linan ut. Det är inget jag ångrar.

​​***

Läs även: Patrik Oksanen: ”Det som står på spel är fred och frihet i Östersjöregionen”

Läs även: Gustaf Skarsgård: ”Min nykterhet handlar om överlevnad, inte moralism”