Patrik Oksanen: ”Det som står på spel är fred och frihet i Östersjöregionen”

Länge trodde inte svenskarna på Patrik Oksanens varningar för Ryssland. Nu har tiden kommit ifatt honom och det hemliga kriget är ett faktum.

Text:

Toppbild: Emil Fagander

Toppbild: Emil Fagander

Det kanske en överdrift att säga att han kom som ett yrväder en aprilafton, men det är inte långt ifrån sanningen.

För tio år sedan dök journalisten Patrik Oksanen upp som en fullfjädrad säkerhetspolitisk expert som från ingenstans. Visserligen utan höganäskrus runt halsen men ofta klädd i tredelad kostym. 

Han specialiserade sig dessutom ryska påverkanskampanjer, ett svårt, outforskat och försummat ämne som drar till sig personangrepp och nättroll.

Nu har han kommit ut med Rysslands hemliga krig mot Sverige. En bok som kan ge den starkaste av själar mardrömmar.

– Vi kan vänta oss en ökad intensitet på alla områden, både i år och 2026, varnar Patrik Oksanen.

För honom började resan in i säkerhetspolitiken, inte helt oväntat, 2014 med Rysslands annektering av Krim. 

– Jag satt hemma i soffan och var frustrerad över att mina tidigare kollegor på SVT inte förstod att det var krig i Europa. Det var ju så mycket som hände. Ryssland fick vänster- och högerextrema politiker från Europa att vara valobservatörer. Malaysian Airlines 17 sköts ner. Då insåg jag att den tid vi lever i var över, och om mina barnbarn frågade mig vad jag gjorde 2014 så ville jag inte svara ingenting. Så jag beslöt mig för att göra något åt det.

Att inte bli trodd

Sagt och gjort. Patrik Oksanen började kartlägga och studera, vilket ledde till artiklar om allt från fastigheter som köpts med ryska pengar till en falsk journalist. Då, 2014, var den allmänna åsikten att evig fred rådde och att Ryssland absolut inte var något hot mot någon. Likt den av Apollon förbannade Cassandra i Illiaden verkade han vara dömd till att tala sanning men inte bli trodd. 

Likväl stretade han på med att skriva ledartexter, rapporter och hålla föredrag. 

– När jag började var detta något som varken allmänheten eller beslutsfattare ville förstå. Det förändrades med Rysslands anfall på Ukraina 2022. Nu har vi gått från en mycket låg kunskapsnivå till en bättre nivå, säger han diplomatiskt. 

Det var å andra sidan inte heller helt enkelt att begripa hur saker och ting hängde ihop. Särskilt när en rysk trollarmé gjorde sitt bästa för att sudda ut verklighet och fakta. 

I Rysslands hemliga krig berättar Patrik Oksanen hur Rysslands hemliga krigföring går till. Foto: Emil Fagander

I Rysslands hemliga krig i Sverige görs dock saken mycket tydligt. Med utgångspunkt i olika händelser eller personer visar Patrik Oksanen hur Ryssland agerar, vilka metoder de använder och vilka nätverk och/eller personer som stödjer dem eller agerar som nyttiga idioter. Trådarna dras ibland ända bort till Tsartiden för att sedan knytas ihop i en prydlig nutida rosett. 

Beskrivningen av det Kremlstyrda Moskvapatriarkatets bygge av en ortodox kyrka bredvid flygplatsen i Västerås är särskilt läsvärt. Soppan med Säpos ohörda varningar, aningslösa kommunpolitiker och tjänstemän, en skum affärsman i ryska oljebranschen och mycket mer torde göra en utmärkt grund för en politisk thriller.

Saken blir inte mindre aktuell av att en rysk-ortodox kyrka i Tjeckien häromdagen pekades ut som en rysk spioncentral av landets säkerhetstjänst. Kyrkan ska ha använts för att planera operationer i syfte att destabilisera Europa. 

– Numera har de svenska myndigheterna vaknat och Moskvapatriarkatet får exempelvis inte längre statligt stöd. Den stora trenden de senaste två åren är ökat ryskt sabotage i Europa. Många länder har utvisat ryska diplomater, vilket gör det svårare för dem att verka. I stället hyrs gig-agenter in för att utföra sabotage eller något annat.

Ett folkbildningsuppdrag

En annan intressant händelsekedja som beskrivs i boken är kulturchefen Åsa Linderborgs fall. Det som började med en rysk hackerattack på en brittiska tankesmedja och slutade med att Åsa Lindeborg, dåvarande kulturchef på Aftonbladet, påstod att forskaren Martin Kragh var en MI6 agent och krävde att SÄPO skulle utreda honom. Patrik Oksanen beskriver tydligt och konkret händelserna, vilka personer som skrev och gjorde vad. Med andra ord ett gediget och välskrivet arbete som håller internationell klass och borde vara intressant för alla, särskilt journalister. 

Det tyckte dock inte kulturskribenten Björn Werner som i Svenska Dagbladet anklagade Patrik Oksanen för att hysa personligt agg mot Linderborg. Men att hon lämnade sitt jobb strax efter personangreppen mot Kragh och sedan fälldes av pressombudsmannen för att ha åsamkat honom ”oförsvarlig publicitetsskada”, är presshistoriskt intressant, särskilt med tanke på kontexten. Detta är dock inte första, eller sista, gången en kulturskribent läser säkerhetspolitik som fan läser bibeln. eller försvarar sina egna. 

(Med detta sagt är undertecknad och Patrik Oksanen båda ledamöter i Kungliga Krigsvetenskapsakademin, dock inte i samma avdelningar.)

Vad vill du uppnå med boken?

– Jag ser det som ett folkbildningsuppdrag, för det är bara med kunskap som vi kan försvara vårt öppna samhälle. Det är samma drivkraft jag haft de senaste tio åren. Människor, särskilt beslutsfattare, måste förstå Rysslands syfte och metoder så att de inte går deras i fällor. För det som står på spel är fred och frihet i Östersjöregionen. 

Patrik Oksanen är aktuell med den nya boken Rysslands hemliga krig mot Sverige.

Psykologiska operationer är ett billigt och effektivt sätt att smutskasta och misstänkliggöra någon som anses misshaglig. Internet tillhandahåller dessutom en kader nyttiga idioter som gärna sprider vidare och eskalerar. I de östtyska Stasiarkiven finns detaljerade beskrivningar om denna metod att fragmentera, paralysera, desorganisera och isolera människor. Målet är att offret ska göras oförmöget att verka på ett sådant sätt att det skadar angriparens intresse. Från Stasis offer finns exempel på långvariga psykologiska effekter, inklusive självmord. 

När Patrik Oksanen valde att specialisera sig på rysk påverkan blev han per automatik utsatt för angrepp från denna värld fylld av skuggor, rök och speglar. Allt i syfte att få honom att alltid känna sig osäker och förföljd. 

"Jag är inte ensam om att utsättas"

I boken beskrivs de brutala hatangreppen i sociala medier. Hur hans nummer spreds till en rysk kvinnlig aktivistgrupp som ringde gång på gång och bad honom sluta skriva för ”att han skrämde barnen.” Hur han punktmarkerades av en rysk ”fredsgrupp.” Varje gång Oksanen avslöjade ryska aktörer eller pengar som användes mot svenska intressen ökade angreppen. Detta är dock något han ogärna vill tala om i intervjun så det blir mycket ”man” och ”ens” i stället för det mer direkta ”jag”. 

– Jag är inte storyn, och jag är inte ensam om att utsättas. Men det handlar om att misstänkliggöra människor och de har en stor bredd av verktyg till sitt förfogande så det är klart att det påverkar ens liv och är smärtsamt. För den drabbade blir trycket väldigt stort. Det digitala gör att andra inte ser vad man utsatts för vilket betyder att man är omgiven av människor som är helt oförstående. Dessutom lever man kvar med det som hänt medan resten av gått vidare. Stasiarkiven visar hur effektiva metoderna är, för detta är självklart inget nytt. Ändå är ämnet inte särskilt utforskat i Sverige.

Hur har du det nu?

– Det fungerar bra just nu. Jag har ett bra nätverk, svarar han kortfattat.

Finns det inte risk för att du blir paranoid och ser ryska påverkansagenter överallt?

– Absolut. Det måste man självklart vara på sin vakt mot. Det bästa för Ryssland är ju om halva landet skyller allt som händer på ryssarna och vi börjar gräla med varandra och gärna med andra länder. Att underblåsa konflikter och så splittring är en av många metoder.

Förr hade svenskarna svårt att tro honom, nu har tiden hunnit ifall Patrik Oksanen som tidigt varande för Ryssland som ett hot mot fred och säkerhet i Europa. Foto: Emil Fagander

Att Ryssland är ett reellt hot mot fred och säkerhet i Europa är numera en etablerad sanning. Tiden har hunnit i fatt Patrik Oksanen som ofta syns i media som säkerhetspolitisk expert. Den eviga fredens tid har blivit ett sarkastiskt skämt som samlar damm på historiens naivaste hyllor. 

Hur kommer den nya generationen att se på Ryssland och det svenska försvaret?

– Vi får en generation av unga professionella som blir formade av Krim. De kommer se världen som det är och det kommer få en enorm påverkan på statsförvaltning och försvarsdebatten i framtiden, hur vet ingen. Det enda som är säkert är att vi just nu lever i en mycket farlig tid.

Patrik Oksanen

Född: 1973 i Göteborg 

Gör: Delar min tid mellan att vara resident senior fellow Frivärld, kolumnist, föredragshållare, författare och strategisk rådgivare på Centrum för Totalförsvar och Samhällets Säkerhet (CTSS) på Försvarshögskolan. 

Aktuell med: Rysslands hemliga krig mot Sverige (Volante).

Favoritplats: Helsingfors

Säkerhetspolitiska kulturtips: Frihedsmuseet i Köpenhamn (som jag besökte under påskhelgen) porträtterar ockupationstiden genom att följa några olika livsöden. 

Ockupationsmuseet i Tallinn för att få perspektiv på Sovjettiden. 

I Finland högkvartersmuseet och Muisti, minnescenter för krig och Fred där man också får följa olika öden.

S:t Michel – den skola är Mannerheim ledde Finlands försvar under andra världskriget.

I Stockholm Armémuseums utställning Korsvägar om Ukrainas och Sveriges möten under historien.

***

Det kanske en överdrift att säga att han kom som ett yrväder en aprilafton, men det är inte långt ifrån sanningen.

För tio år sedan dök journalisten Patrik Oksanen upp som en fullfjädrad säkerhetspolitisk expert som från ingenstans. Visserligen utan höganäskrus runt halsen men ofta klädd i tredelad kostym.

Han specialiserade sig dessutom ryska påverkanskampanjer, ett svårt, outforskat och försummat ämne som drar till sig personangrepp och nättroll.

Nu har han kommit ut med Rysslands hemliga krig mot Sverige. En bok som kan ge den starkaste av själar mardrömmar.

– Vi kan vänta oss en ökad intensitet på alla områden, både i år och 2026, varnar Patrik Oksanen.

För honom började resan in i säkerhetspolitiken, inte helt oväntat, 2014 med Rysslands annektering av Krim.

– Jag satt hemma i soffan och var frustrerad över att mina tidigare kollegor på SVT inte förstod att det var krig i Europa. Det var ju så mycket som hände. Ryssland fick vänster- och högerextrema politiker från Europa att vara valobservatörer. Malaysian Airlines 17 sköts ner. Då insåg jag att den tid vi lever i var över, och om mina barnbarn frågade mig vad jag gjorde 2014 så ville jag inte svara ingenting. Så jag beslöt mig för att göra något åt det.

Att inte bli trodd

Sagt och gjort. Patrik Oksanen började kartlägga och studera, vilket ledde till artiklar om allt från fastigheter som köpts med ryska pengar till en falsk journalist. Då, 2014, var den allmänna åsikten att evig fred rådde och att Ryssland absolut inte var något hot mot någon. Likt den av Apollon förbannade Cassandra i Illiaden verkade han vara dömd till att tala sanning men inte bli trodd.

Likväl stretade han på med att skriva ledartexter, rapporter och hålla föredrag.

– När jag började var detta något som varken allmänheten eller beslutsfattare ville förstå. Det förändrades med Rysslands anfall på Ukraina 2022. Nu har vi gått från en mycket låg kunskapsnivå till en bättre nivå, säger han diplomatiskt.

Det var å andra sidan inte heller helt enkelt att begripa hur saker och ting hängde ihop. Särskilt när en rysk trollarmé gjorde sitt bästa för att sudda ut verklighet och fakta.

I Rysslands hemliga krig berättar Patrik Oksanen hur Rysslands hemliga krigföring går till. Foto: Emil Fagander

I Rysslands hemliga krig i Sverige görs dock saken mycket tydligt. Med utgångspunkt i olika händelser eller personer visar Patrik Oksanen hur Ryssland agerar, vilka metoder de använder och vilka nätverk och/eller personer som stödjer dem eller agerar som nyttiga idioter. Trådarna dras ibland ända bort till Tsartiden för att sedan knytas ihop i en prydlig nutida rosett.

Beskrivningen av det Kremlstyrda Moskvapatriarkatets bygge av en ortodox kyrka bredvid flygplatsen i Västerås är särskilt läsvärt. Soppan med Säpos ohörda varningar, aningslösa kommunpolitiker och tjänstemän, en skum affärsman i ryska oljebranschen och mycket mer torde göra en utmärkt grund för en politisk thriller.

Saken blir inte mindre aktuell av att en rysk-ortodox kyrka i Tjeckien häromdagen pekades ut som en rysk spioncentral av landets säkerhetstjänst. Kyrkan ska ha använts för att planera operationer i syfte att destabilisera Europa.

– Numera har de svenska myndigheterna vaknat och Moskvapatriarkatet får exempelvis inte längre statligt stöd. Den stora trenden de senaste två åren är ökat ryskt sabotage i Europa. Många länder har utvisat ryska diplomater, vilket gör det svårare för dem att verka. I stället hyrs gig-agenter in för att utföra sabotage eller något annat.

Ett folkbildningsuppdrag

En annan intressant händelsekedja som beskrivs i boken är kulturchefen Åsa Linderborgs fall. Det som började med en rysk hackerattack på en brittiska tankesmedja och slutade med att Åsa Lindeborg, dåvarande kulturchef på Aftonbladet, påstod att forskaren Martin Kragh var en MI6 agent och krävde att SÄPO skulle utreda honom. Patrik Oksanen beskriver tydligt och konkret händelserna, vilka personer som skrev och gjorde vad. Med andra ord ett gediget och välskrivet arbete som håller internationell klass och borde vara intressant för alla, särskilt journalister.

Det tyckte dock inte kulturskribenten Björn Werner som i Svenska Dagbladet anklagade Patrik Oksanen för att hysa personligt agg mot Linderborg. Men att hon lämnade sitt jobb strax efter personangreppen mot Kragh och sedan fälldes av pressombudsmannen för att ha åsamkat honom ”oförsvarlig publicitetsskada”, är presshistoriskt intressant, särskilt med tanke på kontexten. Detta är dock inte första, eller sista, gången en kulturskribent läser säkerhetspolitik som fan läser bibeln. eller försvarar sina egna.

(Med detta sagt är undertecknad och Patrik Oksanen båda ledamöter i Kungliga Krigsvetenskapsakademin, dock inte i samma avdelningar.)

Vad vill du uppnå med boken?

– Jag ser det som ett folkbildningsuppdrag, för det är bara med kunskap som vi kan försvara vårt öppna samhälle. Det är samma drivkraft jag haft de senaste tio åren. Människor, särskilt beslutsfattare, måste förstå Rysslands syfte och metoder så att de inte går deras i fällor. För det som står på spel är fred och frihet i Östersjöregionen.

Patrik Oksanen är aktuell med den nya boken Rysslands hemliga krig mot Sverige.

Psykologiska operationer är ett billigt och effektivt sätt att smutskasta och misstänkliggöra någon som anses misshaglig. Internet tillhandahåller dessutom en kader nyttiga idioter som gärna sprider vidare och eskalerar. I de östtyska Stasiarkiven finns detaljerade beskrivningar om denna metod att fragmentera, paralysera, desorganisera och isolera människor. Målet är att offret ska göras oförmöget att verka på ett sådant sätt att det skadar angriparens intresse. Från Stasis offer finns exempel på långvariga psykologiska effekter, inklusive självmord.

När Patrik Oksanen valde att specialisera sig på rysk påverkan blev han per automatik utsatt för angrepp från denna värld fylld av skuggor, rök och speglar. Allt i syfte att få honom att alltid känna sig osäker och förföljd.

”Jag är inte ensam om att utsättas”

I boken beskrivs de brutala hatangreppen i sociala medier. Hur hans nummer spreds till en rysk kvinnlig aktivistgrupp som ringde gång på gång och bad honom sluta skriva för ”att han skrämde barnen.” Hur han punktmarkerades av en rysk ”fredsgrupp.” Varje gång Oksanen avslöjade ryska aktörer eller pengar som användes mot svenska intressen ökade angreppen. Detta är dock något han ogärna vill tala om i intervjun så det blir mycket ”man” och ”ens” i stället för det mer direkta ”jag”.

– Jag är inte storyn, och jag är inte ensam om att utsättas. Men det handlar om att misstänkliggöra människor och de har en stor bredd av verktyg till sitt förfogande så det är klart att det påverkar ens liv och är smärtsamt. För den drabbade blir trycket väldigt stort. Det digitala gör att andra inte ser vad man utsatts för vilket betyder att man är omgiven av människor som är helt oförstående. Dessutom lever man kvar med det som hänt medan resten av gått vidare. Stasiarkiven visar hur effektiva metoderna är, för detta är självklart inget nytt. Ändå är ämnet inte särskilt utforskat i Sverige.

Hur har du det nu?

– Det fungerar bra just nu. Jag har ett bra nätverk, svarar han kortfattat.

Finns det inte risk för att du blir paranoid och ser ryska påverkansagenter överallt?

– Absolut. Det måste man självklart vara på sin vakt mot. Det bästa för Ryssland är ju om halva landet skyller allt som händer på ryssarna och vi börjar gräla med varandra och gärna med andra länder. Att underblåsa konflikter och så splittring är en av många metoder.

Förr hade svenskarna svårt att tro honom, nu har tiden hunnit ifall Patrik Oksanen som tidigt varande för Ryssland som ett hot mot fred och säkerhet i Europa. Foto: Emil Fagander

Att Ryssland är ett reellt hot mot fred och säkerhet i Europa är numera en etablerad sanning. Tiden har hunnit i fatt Patrik Oksanen som ofta syns i media som säkerhetspolitisk expert. Den eviga fredens tid har blivit ett sarkastiskt skämt som samlar damm på historiens naivaste hyllor.

Hur kommer den nya generationen att se på Ryssland och det svenska försvaret?

– Vi får en generation av unga professionella som blir formade av Krim. De kommer se världen som det är och det kommer få en enorm påverkan på statsförvaltning och försvarsdebatten i framtiden, hur vet ingen. Det enda som är säkert är att vi just nu lever i en mycket farlig tid.

Patrik Oksanen

Född: 1973 i Göteborg

Gör: Delar min tid mellan att vara resident senior fellow Frivärld, kolumnist, föredragshållare, författare och strategisk rådgivare på Centrum för Totalförsvar och Samhällets Säkerhet (CTSS) på Försvarshögskolan.

Aktuell med: Rysslands hemliga krig mot Sverige (Volante).

Favoritplats: Helsingfors

Säkerhetspolitiska kulturtips: Frihedsmuseet i Köpenhamn (som jag besökte under påskhelgen) porträtterar ockupationstiden genom att följa några olika livsöden.

Ockupationsmuseet i Tallinn för att få perspektiv på Sovjettiden.

I Finland högkvartersmuseet och Muisti, minnescenter för krig och Fred där man också får följa olika öden.

S:t Michel – den skola är Mannerheim ledde Finlands försvar under andra världskriget.

I Stockholm Armémuseums utställning Korsvägar om Ukrainas och Sveriges möten under historien.

***

Text:

Toppbild: Emil Fagander