Ruud Koopmans: ”Muslimer hotar redan den svenska demokratin” 

I boken Halvmånens fall presenterar Ruud Koopmans, professor i sociologi vid Humboldtuniversitetet i Berlin och rådgivare till den tyska migrationsmyndigheten BAMF, sin forskning om varför det är så svårt att integrera muslimer i västerländska samhällen. Som invandrargrupp är muslimer generellt sett oftare arbetslösa och kriminella jämför med andra migranter och dessutom presterar deras barn sämre än andra invandrarbarn i skolan, har han konstaterat i sina studier.  

Ruud Koopmans inledde sin forskarkarriär med att studera sociala och vänsterpolitiska rörelser i Västeuropa på 1980-talet. Sedan vände han intresset mot högerextrema och främlingsfientliga grupper och ställdes då inför frågan om migration. En grupp bland migranterna som stack ut var muslimerna. 

– Jag insåg att det inte var sociala och ekonomiska faktorer som gjorde att muslimer hade svårt att integreras, ingen empiri styrker det. I stället handlar det om kultur och framför allt om religion. När man gör internationella mätningar över vilka värderingar människor har över världen, så hamnar alltid nordeuropeiska länder, som Nederländerna och Sverige, i ena hörnet, säger Ruud Koopmans.

– Samtidigt kommer en stor andel av de muslimska invandrare från samhällen som är i den motsatta änden av skalan. Då blir det problem. Om du har en sådan kvinnosyn att din hustru eller dina döttrar inte fritt får umgås med andra, så kan du omöjligt lära känna och bli vän med människorna i det land dit du kommit.  

Men blir inte kommande generationer av muslimska invandrare mer integrerade och lika oss?

– Nej, tvärtom pekar forskningen mot att de till och med blir mer olika oss och att de muslimska invandrarna har en stark tendens att själva segregera sig från samhällena de kommer till. De väljer att bosätta sig i samma områden och så vidare.

Beror det på att de är vana vid att vara i majoritet i sina hemländer?

– Nej, så enkelt är det inte heller. Även om de kommer från länder där de inte är minoritet uppvisar de samma svårigheter i att integrera sig. Exempelvis är kristna araber från Libanon som grupp mycket mer framgångsrika i de länder de flyttar till än muslimerna från samma land.

Så det har med islam i sig att göra?

– Nej, jag är väldigt tydlig i min bok med att det inte är så. Problemet är ett särskilt trauma som muslimerna i Mellanöstern och Nordafrika upplevde under den förhållandevis korta tid som de var koloniserade av europeiska makter. Ur ett muslimskt perspektiv hade man varit överlägsen européerna ända sedan profeten Muhammed först började sina erövringar på 600-talet. När det osmanska riket föll efter första världskriget hade man plötsligt ingen central politisk och religiös auktoritet och upplevde det som förvirrande och förnedrande. 

– Det ena sättet att hantera det var såsom Atatûrk gjorde i Turkiet eller shahen i Iran med påtvingad sekularisering och försök att härma väst. Det andra sättet var den religiösa fundamentalism som i det långa loppet har segrat i den muslimska världen. Sedan revolutionen i Iran 1979 och afghanernas kamp mot Sovjet på åttiotalet har den muslimska fundamentalismen vuxit sig allt starkare. Man har velat hitta tillbaka till något ursprungligt som fanns före kolonialismen. 

Du skriver i boken om hur länder med muslimsk majoritet, till skillnad från många länder med annan majoritetsbefolkning, antingen inte har lyckats behålla sina demokratier sedan avkolonialiseringen, eller att de aldrig utvecklade demokratier utan har förblivit
auktoritära samhällen. Hur kommer det sig?

– När boken nu ges ut på svenska fick jag uppdatera den och stryka ytterligare två tidigare exempel på muslimska demokratier, Tunisien och Senegal. Det har visat sig att länder som under längre tid var under västerländsk kolonialt inflytande har blivit mer fungerande samhällen än de som bara var kolonier under en kort period. Den europeiska kolonialismen var inget ädelt företag men syftade även till att civilisera samhällen, vilket den också gjorde. 

– Det är därför länder som Senegal och Indonesien varit välskötta så länge, de lärde sig att respektera rättsstatens principer. I sådana länder utbildades eliter i västerländskt statsskick och därför har de sedan kunnat styra sina samhällen på ett sådant vis. Vi skulle inte alls ha samma problem med integrationen i Europa ifall den muslimska invandringen utgjordes av indonesier. 

Kommer de muslimska invandrarna att bli ett hot mot den svenska demokratin?

– Muslimer hotar redan den svenska demokratin. Det ser vi inte minst om vi tittar på deras benägenhet till terrorism. Av alla de terrordåd som begåtts under senare årtionden har tre fjärdedelar utförts av islamister. De är betydligt mer våldsamma än vänster- och högerextremister eller separatister som IRA i Nordirland eller ETA i Baskien. 

– Ibland tonas antalet dödsoffer av den här terrorismen i västvärlden ner i debatten för att visa på att våldet inte är så stort problem, men det är den långtgående politiska effekten av terrorn som är riktigt allvarlig för våra demokratier. Mordet på filmskaparen Theo van Gogh i Nederländerna eller attentatet mot satirtidningen Charlie Hebdo i Frankrike har varit ett sätt att sätta skräck i alla västerlänningar som kritiserar islam.

Ruud Koopmans pekar på att våldet är ett synnerligen muslimskt problem som i synnerhet drabbar de egna. 

– Tragiskt nog är det muslimerna själva som är värst utsatta för våldet. Hundratusentals muslimer har dödats av fundamentalistisk terror sedan förra århundradet. Muslimer är också klart överrepresenterade när det kommer till våld mot kvinnor. Det mesta våldet riktas mot de egna kvinnorna och där är mörkertalet stort, även om just muslimska kvinnor nu utgör majoriteten av dem som söker sig till skyddade boenden i Europa.

– När det kommer till sexuella överfall och övergrepp mot icke-muslimska kvinnor är också muslimska invandrare överrepresenterade. De senaste studierna från Europa visar också att muslimska män står för merparten av våldet mot sexuella minoriteter och, framför allt, mot judar. Givetvis är det bara är en liten del av de muslimska invandrarna som handgripligen utsätter judar för våld, men antisemitismen är vida spridd i gruppen. 

Men många av oss har kollegor, grannar eller vänner som är muslimer. Vi möter dem varje dag och de uppträder precis som oss andra. 

– Ja, min fru är muslim från Turkiet, så jag borde veta. Hon tillhör den muslimska minoriteten aleviter som också utsatts för förtryck av den sunnimuslimska majoriteten. Men vi talar här hela tiden på ett generellt plan om muslimer som grupp, det är på det viset vi måste förstå problemet.

Ruud Koopmans forskning om högerextremister har visat att i de länder där invandringskritiska och rent främlingsfientliga stämningar tidigt kanaliserades i partier som Nationell samling (tidigare Nationella fronten) i Frankrike eller Dansk Folkeparti i Danmark, så förekom mycket mindre av högerextremt våld än i samhällen där man försökte tysta och motarbeta den opinionen. Sverige var i till exempel plågat av högerextremt våld för under nittiotalet. 

– När det finns ett utrymme för de där åsikterna att fritt ventileras och tillgång till lagliga vägar för att påverka samhället så minskar det högerextrema våldet. Exakt samma sak såg vi under 1950- , 60- och 70-talet med extremvänstern i Italien och Västtyskland. När yttervänstern väl blev representerad med accepterade partier i parlamenten så lättade det på trycket. 

– Det innebär inte att det inte finns för demokratin farliga ideologiska inslag inom den nationalistiska högern, men framför allt ska man förstå att de som röstar på de här partierna är vanliga människor som är oroade över invandringens följder för deras samhällen. Problemet är att de etablerade partierna inte ryckt den här frågan ur händerna på de högerpopulistiska partierna, utan i stället låtit dem hållas med den. 

Ruud Koopmans forskning visar också att starka välfärdsstater som den svenska har svårare att integrera muslimer än samhällen med svagare socialt skyddsnät. 

– Mångkultur är inte förenligt med en stark välfärdsstat, det är därför socialdemokraterna i Danmark och nu i Sverige helt har svängt i invandringsfrågan. De inser att hela systemet är hotat av invandringen, de har inte sprungit i väg i den nyliberala riktning som exempelvis Labour i Storbritannien har gjort. Det har varit fascinerande för mig att se. När jag talade med svenskar för bara några år sedan betraktade man Danmark som ett skräckexempel på ett främlingsfientligt samhälle. Idag reser svenska politiker dit för att studera hur danskarna hanterar integrationen.

– Det funkar med mångkultur i USA för att det är ett så svagt socialt skyddsnät att marknaden tvingar människor till att lära sig språket och anpassa sig. I länder som Sverige kan man leva på bidrag och om ingen är tydlig med att det är svenska värderingar och det svenska språket som gäller så kommer de inte heller att anpassa sig till det, säger Koopmans.

– Ett stort problem är i dag också kommunikationen. De svenskar som emigrerade till Nordamerika på 1800-talet blev amerikaner inom en generation därför att de bara kunde skicka brev hem till Sverige. I dag har invandrare i Sverige genom sociala medier, satellit-tv och billiga flygresor konstant kontakt med sina hemländer, vilket gör att de behåller sin kultur och sina värderingar i stället för att anpassa sig. 

Vad är lösningen på de här problemen?

– Framgångsrik integration bygger på rak kommunikation. I länder som Sverige måste man från början vara tydlig med vad som gäller. Här hälsar man på kvinnor genom att ta dem i hand och alla människor har rätt att älska vem de vill. Man har inte rätt att inskränka andras yttrandefrihet för att man blir “kränkt”. Det skulle också vara bra att förbjuda burka och niqab och kräva att alla visar sitt ansikte i offentligheten.

– Ni skulle också behöva investera i statliga universitetsutbildningar för imamer. Det kräver förstås att ni avsätter resurser för islamisk teologi vid era lärosäten. Det här är inte lätt, i Tyskland har man satsat på det, men även de utbildningarna har fått kopplingar till fundamentalister i muslimska länder. Problemet är att många moskéer finansieras av fundamentalistiska länder som också utbildar de imamer som kommer till Europa.

När det kommer till den sociala tilliten, att människor litar på varandra och sina myndigheter, så har Sverige tillsammans med de andra nordiska länderna hört till de samhällen i världen där den är starkast.

– Men på senare år har den börjat dala. Det beror på att ni tagit emot så många invandrare från länder med låg social tillit. För dem är staten alltid en fiende och det gäller att gömma undan så mycket pengar från den som möjligt samtidigt som man ska försöka lura till sig så mycket resurser av den som man kan. Därför får man många invandrare som både är bidragsberoende och som begår brott.

Ruud Koopmans senaste bok handlar om asylinvandringen till Europa som fortsätter att växa trots försök att minska den. De som kommer är ofta outbildade och står värderingsmässigt långt från de europeiska länder de flyr till. 

– EU måste skapa ett gemensamt system för att ta emot och rättvist fördela dem som kommer mellan våra länder. Dessutom behöver vi göra rigorösa säkerhetsprövningar av dem som söker sig hit för att skydda våra demokratier från fundamentalism, terrorism och brottslighet. 

***

Läs även: Vill du rädda demokratin? Gå INTE till moskén!

Läs även: Gustaf Skarsgård: ”Min nykterhet handlar om överlevnad, inte moralism”