Torsten Angervåg: ”Ingen hade kunnat föreställa sig detta”

Tio år efter polisreformen, med nästan fördubblade anslag och betydligt större personalstyrka, är brottsuppklarning och kostnadseffektivitet i dag på en ännu lägre nivå. Viss förbättring kan ses senaste året, men kritiken är svidande i Riksrevisionens granskningsrapport som kom i slutet av oktober. Chefsåklagare Torsten Angervåg vid Åklagarmyndigheten har övergripande kunskap om hur Polismyndigheten arbetar i dag – och han vill ge en annan bild.

Genom åren har han uttalat sig flitigt i pressen, både gällande brottsutvecklingen i hemstaden Norrköping och om nationella händelser, som när han 2023 meddelade att mordutredningen efter polischefen Mats Löfvings död läggs ned.

Torsten Angervåg har arbetat på Åklagarmyndigheten i 34 år, varav 25 år som chef för Åklagarmyndigheten i Norrköping. Den överbelastade personalen var en av de tuffaste utmaningarna.

Senaste året har fokus legat helt på samverkansfrågor, och kanske är det därför han är så positiv till polisens utveckling. Nu arbetar han direkt under riksåklagaren – det behövdes någon som på heltid ansvarar för samordningen mellan Åklagarmyndigheten och Polismyndigheten. 

– Jag har arbetat väldigt nära polisen som chefsåklagare, och har en god bild hur polisens resa varit de här åren. Jag var chef när reformen infördes och har följt den sedan dag ett. I mitt nuvarande uppdrag ingår att bevaka Åklagarmyndighetens intressen och behov, så detta, vad polisen gör som påverkar oss, är frågor som ligger mig varmt om hjärtat, säger Angervåg.

Generellt sett anser han att granskarna, och även media, har varit för hårda med att döma ut polisreformen.

Märker ni på Åklagarmyndigheten att det har blivit fler poliser?

– Ja, det gör vi faktiskt. Förr åkte bara en polisbil, i dag åker tre-fyra polispatruller. Så man har nu bättre möjligheter än på några år att säkra bevisning, kan placera ut poliser på strategiska platser och på så sätt har polisen fångat upp till exempel skyttar. 

Vidare lyfter Torsten Angervåg att lagföringen har ökat och blivit snabbare senaste åren.

– Man prioriterar nu ärenden som öronmärkts för ”Snabbare lagföring” så att hela rättsprocessen går snabbare. Ofta handlar det om att polis i yttre tjänst stoppar fordon och gör ingripande vid misstanke om brott. När arbetssättet infördes 2021 så lagfördes omkring 11 200 personer första året. Nu snart fem år senare har antalet lagförda personer under ett år nästan femdubblats till drygt 50 000. Jag ser en tydlig förbättring och mer kraft i yttre verksamheten. Nu har vi en stabil hög nivå och huvuddelen står poliser i yttre tjänst för. Det går inte öka särskilt mycket mer.

Sedan förra året lagförs även unga lagöverträdare inom ramen för snabbare lagföring för vissa typer av brott.

– Det är viktigt med en snabb reaktion för unga. Vi är nu nere på tre dagars handläggningstid, från det att ett ärende för snabbare lagföring av ungdomar kommit in till oss och till ett beslut av åklagare. Det är extremt kort tid. 

Kriminell ekonomi är ett viktigt område för hela rättsväsendet. I november 2024 fick polis och åklagare ytterligare ett verktyg som kallas ”självständigt förverkande”, där åklagare inte längre behöver styrka brott. Det räcker att domstolen anser att det är klart mer sannolikt att egendomen kommer från brottslig verksamhet än att den inte gör det.

– Nu har vi 80 miljoner kronor i förverkat värde och mycket av det står poliser i yttre tjänst för, när de stoppar bilar och ser glänsande klockor och smycken. Samtidigt är det ingenting jämfört med de miljarder som brott dränerar välfärdssystemet.

Vad kan förbättras mellan Polisen och Åklagarmyndigheten?

– Framöver tror jag det kommer handla om hur bevisningen presenteras, när allt mer blir digitalt. Nu kan man till exempel åberopa inspelade förhör från förundersökningen. Det är alltid lättare att ta ställning till förhör som du ser själv live, än att en person ska återge ett halvår senare, eller genom skriftliga förhör. Om polisen vill säkra bevis med videoförhör, så måste det göras på sätt så att försvarare inte har invändningar. 

Alla rättsväsendets olika aktörer behöver hänga med bättre i utvecklingen, enligt Angervåg.

– Polisen jobbar i dag allt mer informationsdrivet med underrättelser i realtid. Då måste Åklagarmyndigheten också se hur vi kan möta det i realtid. I dag är vår organisation inte fullt ut anpassad för det, och vi har påbörjat dialog om hur vi kan bygga ut jourverksamheten för att synka med polisen, säger Torsten Angervåg och fortsätter:

– När det gäller uppklarning av de värsta brotten – rena avrättningar och sprängningar som har eskalerat – är det oerhört viktigt att polisen är på så tidigt som möjligt. Även med spaning på nätet, så att de kan fånga upp misstänkta tidigt – helst innan brotten utförs. Då måste Åklagarmyndigheten mäkta med i realtid. Senaste två åren så ser vi en markant förbättring när det gäller lagföring vid dödligt våld – det är polisens nya sätt att arbeta och vårt sätt att samarbeta än mer effektivt.
 
Så Riksrevisionen är helt fel ute i sin granskningsrapport?

– Jag tycker rapporten feltolkas och det är orättvist när media klankar ned på polisen. Omorganisation är över tio år gammal, och då såg världen helt annorlunda ut. Reformen var ett politiskt beslut – det var inte polisen som valde att organisera sig så här. Lokal förankring är en fin och viktig ambition. Men händelseutvecklingen har gått i snabb takt, på ett sätt som ingen hade kunnat förutspå.

Förr gällde morden ofta relationsbrott, eller lokala narkotikauppgörelser, som var lättare att utreda. Nu ser man inte alltid ett personligt motiv. Brott har blivit en kommersiell tjänst och på nätet hittar kriminella och utövare varandra.

– Det är en helt annan värld. Ingen hade kunnat föreställa sig detta 2014. Vi har varit naiva. Det är jättesvårt att anpassa efter detta, inte bara för polisen. Även vi på Åklagarmyndigheten känner helt andra krav. Vi måste tänka på nya sätt, bli duktigare på IT och hur vi säkrar bevisning i den miljön. 

Så Riksrevisionen har rätt?

– När det gäller rekommendationerna har Riksrevisionen rätt i allt – jag delar den uppfattningen. Men de hade kunnat vara mer ödmjuka om förändringsresan och om brottsutvecklingen . Alla som har varit med om en omorganisation vet att den tar mycket kraft, och då är det för mycket begärt att samtidigt kunna blicka framåt. Sverige är inte ensamt, även om vi haft en värre utveckling. Andra länder har inte heller kunnat förutse detta. 

Angervåg medger att polisen inte har kunnat fullfölja allt som reformen sa.

– Men polisen jobbar för att förbättra sin styrning och ledning. Senaste åren har polisen blivit duktiga på att ta in extern expertis för att arbeta mer enligt vetenskapligt beprövade metoder, både för att bekämpa grov brottslighet och för att förutspå vad som ska hända i framtiden. 

Man jobbar med de fyra fokusområdena: det dödliga våldet, internationella brottsaktörer med bas utomlands (t. ex. åldringsbrott), ordning och säkerhet samt kriminell ekonomi. Det sistnämnda göder de andra områdena, så inom det har polisen prioriterat expertkunskap. 

Enligt Angervåg har polisen lyckats med att påverka så att bankerna tar sitt ansvar.

– Efter att Swish-begränsning infördes har Swish-bedrägerier markant gått ner. Nu måste polisen ha beredskap för vad de kriminella styr över till i stället. Det är också dags för telebolagen att ta ansvar, när det handlar om att teckna kontantabonnemang, så att samtal kan spåras och tekniken kan användas i brottsutredningar. Polisen behöver också möjlighet att avbryta pågående samtal som innebär försök till brott.

Brottsförebyggande arbetet har också förbättrats, menar chefsåklagaren. Utländska ligor har varit ”en pest söderut” i landet, där polisen har sett inbrott direkt korrelerade med färjornas ankomsttider.

– Genom samarbete med tullen har polisen sett vilka platser tjuvarna utgår ifrån och håller koll när de kommer tillbaka. Stölderna har gått ner kraftigt för att polisen jobbar strategiskt. 

Enligt Angervåg har polisen tagit in forskare och experter även inom IT och AI, för att lära hur brottslingar utnyttjar ny teknik.

– Det säkerställs investeringar i datorer, programvara och personal som kan hantera detta.

Även inom kriminaltekniska labbet, Nationellt Forensiskt Centrum, NFC, ser han en positiv utveckling – till exempel inom DNA, biometriregister och släktforskningsmetoden.

– Prioriteringarna är bättre nu hos NFC: ett projekt har införts för snabbare våldtäktsutredningar och ett annat startar nu i slutet av året som ska säkra bevisning i andra länder. 

Delar du polisens bedömning om att effektiviteten uteblir för att utredningarna blir allt mer komplexa? 

– Det är jättesvårt att svara på, men det har självfallet betydelse. Det tar lång tid att utreda grova brott, och stora utredningar binder upp stora utredningsresurser under lång tid. Gällande kvalitén i polisens utredningar är det förhållandevis låg andel ärenden där åklagare begär komplettering (15 procent respektive 10 procent vid snabbare lagföring). Detta är en indikator att utredningarna håller tillräcklig kvalitet.

Han uppmanar alla i samhället att hjälpas åt – allmänheten behöver tipsa om brott och vittna. Kommuner kan jobba med brottsförebyggande verksamhet och låta skolor och socialtjänst ta ökat ansvar. Det är just samarbete som ger honom själv energi och övertygelse om att det går vända brottsutvecklingen.

– Jag har ett väldigt roligt och stimulerande jobb. När jag började för över 25 år sedan var det mer revirtänk mellan myndigheterna, men i dag är det inte så. Polisen är mer ödmjuk och vill ha oss med i ett tidigt skede – de förstår att de inte klarar det här själva. Genom att arbeta tillsammans blir vi ännu mer effektiva.

***

Läs även: Jessica Stegrud: ”Problemen är fortsatt enorma”

Läs även: Paul Carlbark: ”Vi behandlar busarna som kungar”