I samarbete med CUSL

Sex år med Spellagen: En analys av den svenska spelmarknadens utveckling

Text:

Den svenska spelmarknaden har genomgått omfattande förändringar sedan införandet av den nya spellagen (Spellagen) den 1 januari 2019. Denna omreglering syftade till att öka statens kontroll över spelverksamheten och skapa en säkrare spelmarknad för svenska konsumenter. Trots ambitiösa mål har utvecklingen inte blivit exakt som lagstiftarna hade hoppats, med utmaningar kring kanalisering och en växande marknad för olicensierade aktörer.

Många svenska spelare söker sig i dag till bra utländska casino som erbjuder alternativ till de inhemska licensierade plattformarna, ofta lockade av färre restriktioner och mer attraktiva bonusar. Denna trend har blivit alltmer påtaglig under de senaste åren, vilket speglas i den dramatiska ökningen av trafik till olicensierade spelsajter. Statistik visar att trafiken till dessa sajter har ökat tiofaldigt sedan lagens införande 2019, vilket utgör en betydande utmaning för de svenska myndigheternas regleringsarbete.

Kanaliseringsutmaningar och myndigheternas respons

En av de mest omdiskuterade aspekterna av den nya spelregleringen är kanaliseringsgraden, som mäter andelen spelaktivitet som sker på licensierade plattformar. Enligt uppgifter från ATG ligger denna siffra mellan 69% och 82%, vilket är betydligt under regeringens målsättning på 90%. Detta gap representerar en betydande del av marknaden som opererar utanför det svenska regelverket.

Som svar på dessa utmaningar har den svenska regeringen initierat en översyn av Spellagen för att stärka åtgärderna mot illegala operatörer. Denna översyn syftar till att göra lagen mer effektiv i att säkerställa en säkrare spelmarknad och öka kanaliseringsgraden. Spelinspektionen har också intensifierat sitt arbete med att identifiera och vidta åtgärder mot olicensierade aktörer som riktar sig mot svenska spelare, men detta arbete har visat sig vara komplext och utmanande i en digital miljö utan tydliga gränser.

Trots dessa ansträngningar fortsätter många svenska spelare att söka sig till utländska alternativ, vilket tyder på att det finns grundläggande faktorer i den nuvarande regleringen som driver denna utveckling. Branschexperter pekar på att de strikta reglerna kring bonusar och andra marknadsföringsåtgärder kan göra licensierade operatörer mindre attraktiva för vissa spelarsegment.

Marknadens strukturella förändringar och konsumentbeteende

Omregleringen av spelmarknaden ledde till en ökning av antalet kommersiella spelbolag som verkar lagligt i Sverige. Detta har skapat en mer diversifierad marknad med fler valmöjligheter för konsumenterna. Paradoxalt nog har andelen av befolkningen som ägnar sig åt spel fortsatt att minska under denna period, enligt en utvärdering från Statskontoret.

Denna utveckling kan delvis förklaras av de striktare reglerna kring spelansvar och konsumentskydd som infördes med den nya lagen. Licensierade operatörer är skyldiga att implementera omfattande åtgärder för att förebygga spelproblem, inklusive obligatoriska insättningsgränser och möjligheter till självavstängning genom Spelpaus. Dessa åtgärder har bidragit till en säkrare spelmarknad för många konsumenter, men har också skapat incitament för vissa spelare att söka sig till mindre reglerade alternativ.

Konsumentperspektiv och framtida utmaningar

Från ett konsumentperspektiv har spellagen medfört både fördelar och begränsningar. De förbättrade skyddsmekanismerna har varit positiva för många, särskilt för personer med risk för spelproblem. Samtidigt upplever en del spelare att restriktionerna är alltför omfattande, vilket driver dem mot olicensierade alternativ där de kan undgå begränsningar som insättningsgränser och bonusrestriktioner.

En annan viktig aspekt är den tekniska utvecklingen som ständigt utmanar regelverket. Nya betalningslösningar, kryptovalutor och innovativa spelformat gör det allt svårare för myndigheterna att upprätthålla effektiv kontroll över marknaden. Spelinspektionen står inför utmaningen att balansera konsumentskydd med en reglering som inte är så restriktiv att den motverkar sitt eget syfte genom att driva spelare till oreglerade alternativ.

Framtida justeringar av spellagen kommer sannolikt att behöva adressera denna balans mer effektivt. Branschorganisationer förespråkar en mer nyanserad reglering som kan anpassas efter olika spelformer och risknivåer, snarare än en universell approach. Detta skulle potentiellt kunna öka kanaliseringsgraden genom att göra den licensierade marknaden mer attraktiv för spelare, samtidigt som grundläggande skyddsmekanismer bibehålls.

Den pågående översynen av spellagen representerar en möjlighet att adressera dessa utmaningar och skapa en mer hållbar balans mellan reglering, konsumentskydd och marknadens attraktivitet för både operatörer och spelare.