Centrum för ­galna idéer

Text: Nils-Johan Tjärnlund

Bild: Scanpix

Den mörkröda tegelbyggnaden i nyromansk stil med stora rosettfönster uppfördes 1886. Det är ett hus rikt på traditioner. Först höll fysikerna till här, sedan antikvetarna och i de stora salarna fanns gipskopior av berömda grekiska och italienska statyer. Men nu är konstverken flyttade, och i stället pågår en renovering som ett led i satsningen på ett framtidsinriktat forskningsinstitut.

Göran Bexell är rektor vid Lunds universitet och ska strax slå tre kraftiga slag med en slägga mot innerväggen så att dammet yr. Men först berättar han om den unika satsningen.

– Vi vill skapa en frizon för fritt och kritiskt tänkande. Lite tillspetsat har jag sagt till finansiärerna att här ska det bedrivas onyttig forskning. Först får de något skräckslaget i blicken, men de andas ut när jag lägger till att den fria forskningen brukar stå för den största nyttan i slutänden.

Just nu pågår intensiva diskussioner om institutets inriktning. Tanken är att satsa på ett eller två övergripande teman varje år.

Brännande framtidsfrågor som jordens klimat, miljöteknik, framtidens energi och mat kan komma att höra till de ämnen som kommer att utforskas i tvärvetenskapliga grupper.

– Vi får chansen att knyta ihop toppforskare från olika områden. Till exempel kan hjärnforskare samarbeta med beteendevetare, etiker, kognitionsvetare och andra forskare kring människans sociala beteende. Vad kan vi få veta om fenomen som empati, altruism och egoism? Styrs vi av gener eller en kulturellt betingad inlärning? Det är mycket spännande och bara diskussionerna i sig driver fram den gränsöverskridande forskningen, framhåller Göran Bexell.

Ett annat tema som diskuteras känns aktuellt i den finansiella snålblåsten och faller säkert både ekonomer och psykologer på läppen. Sven Strömqvist är professor i lingvistik och sitter i institutets styrgrupp.

– Vi diskuterar ett projekt om kommunikation och beslutsfattande i risksituationer. Hur klarar vi att göra oss förstådda och fatta bra beslut när vi är mycket stressade eller när förtroendet brister i en förhandling?

Inspiration till den nya satsningen kommer bland annat från det anrika Princeton-universitetet i USA. Vid dess Institute for Advanced Study verkade bland andra Albert Einstein. Även på andra håll i världen finns liknande institut där vissa framför allt fungerar som en oas på det egna lärosätet, medan andra huvudsakligen bjuder in internationella toppforskare. Lund skapar en mix av de båda modellerna, säger Göran Bexell.

– Här kommer framför allt att finnas yngre forskare från Lund. Här ska de få tid att ägna sig åt forskning utan att störas av andra plikter. Men vi kommer också att bjuda hit gästforskare med lyskraft från andra länder, och kanske även från andra svenska universitet.

Forskning om Nobelpristagares kreativitet brukar peka på betydelsen av den fysiska miljön. En gemensam kopp kaffe kan främja forskningen mer än de mest avancerade mikroskopen. En parallell kan dras till det centraleuropeiska kafélivet i början på 1900-talet där filosofi, litteratur och vetenskap flödade i en ohämmad atmosfär. Motsvarande miljöer växte fram på universiteten i efterkrigstidens USA.

Solen skiner in genom de höga fönstren och väggdammet från släggan lägger sig. Nästa år är renoveringen klar, men då har Göran Bexell redan hunnit lämna sin post som rektor efter sex år.

– Det här är en spännande satsning som kommer att få både nationell och internationell uppmärksamhet. Och det är något visst med att framtidsforskning kommer att bedrivas i ett hus med sådana traditioner från olika delar av universitetet, säger han.