Nick Alinia i SVT är demokrati
Halvkändisar hoppar av en SVT-show för att Nick Alinia har fått vara med. Men att bjuda in honom är så public service som det bara kan bli.
Det är intressant med Sverige. Så fort någon hyser en åsikt man inte delar ska man sätta ordet ”extrem” vid personens namn. Därefter ska det cancelleras och uteslutas ur finsalongerna, sedan följer indragna uppdrag och avbokade lokaler och bekanta som vänder ryggen till. Man ska bli luft helt enkelt. Ungefär som i ett avsnitt av Black Mirror.
Det är vad vissa hoppas ska hända med Nick Alinia. Han ska bort, tydligen.
Flera halvkända profiler har hoppat av ett SVT-program för att Alinia har fått vara med. En nervös SVT-chef har förklarat att hon hade avrått från att bjuda in Alinia om hon hade känt till tilltaget innan.
Men vet ni vad, att bjuda in Nick Alinia är public service. Det är så public service, att det skriker om det.
För om public service ska ha någon mening och existensberättigande över huvud taget så måste det omfatta alla typer av viljeyttringar – så länge dessa rör sig inom lagens ramar.
Jag har följt Nick Alinia länge och kan väl inte säga att jag är något jättestort fan av hans arbetsmetoder alla gånger, men han har aldrig i det jag sett gett uttryck för extremism i ordets rätta bemärkelse. Inte om man jämför med Palestinavänstern och deras antisemitiska dockteater med fejkblod, i alla fall. Nick Alinia tycker inte att Sverige ska ha någon invandring. Får man inte tycka det om man ska få vara med i SVT?
Public service ska vara för alla. Det är själva tanken. Här ska allt från Palestinavänster till Nick Alinia få plats. Annars kan man faktiskt lägga ned alltihop. Programmets producent har stått pall för trycket. Det hedrar honom. Man får vara glad att åtminstone en person på SVT fattar vad public service är till för.
Johan Romin
