Polen på tvären – lämnar inte ut sabotör

Polen vägrar utlämna ukrainaren Volodymyr Z, som misstänks för delaktighet i sabotaget mot Nord Stream, till Tyskland. Dessutom kräver Polen nu också att Tyskland ska inställa undersökningen eftersom den inte ”gagnar NATO”. Utspelet är högst anmärkningsvärt, för i demokratier är rättssystemet som bekant oberoende av politiken. Att ens föreslå att det borde underordnas utrikespolitiska målsättningar är att närma sig autokraters tänkande.

Sverige och Danmark avslutade sina undersökningar kring Nord Stream-attentatet utan att lagföra eller officielt identifiera några misstänkta, eftersom båda länderna ansåg sig sakna jurisdiktion. Tyskland fortsatte dock, och åklagarna har nu en lista på sex misstänkta de vill ha tag på. Italiensk polis har redan häktat en av dessa misstänkta, och Polen har häktat en annan. Men nu vägrar Polen att utlämna denne Volodymyr Z till Tyskland. Att utlämna honom är ”inte i Polens intresse”, har premiärminister Donald Tusk förkunnat.

Och inte bara det: ”Om Tyskland åtalar en person baserad i Polen som förstörde den ryska krigsmaskinens inkomstkälla ser vi en tydlig motsägelse mellan Polens och Tysklands intressen, särskilt när det gäller hur vi uppfattar verkligheten efter 2022”, sade Sławomir Cenckiewicz, som leder Polens nationella säkerhetsbyrå och är nära rådgivare till President Karol Nawrocki, till Financial Times. Han förklarade dessutom att den tyska undersökningen inte gagnar Polen eller NATO utan bara den tyska rättsskipningen och ”rysk oförrätt”.

Att Polen – och därtill både presidentens falang och premiärministerns falang – motsätter sig det tyska rättsväsendet är extremt anmärkingsvärt. Nord Stream må ha varit ett naivt projekt, och den må ha försett Ryssland med inkomster (fast Tyskland hade slutat importera gas från den när gasledningarna saboterades den 26 september 2022), men ingen har rätt att sabotera infrastruktur. Nationella lagar och havsrättskonventionen UNCLOS förbjuder det till och med.

Utför någon ändå sabotage måste detta naturligtvis undersökas och lagföras, och i demokratiska länder är rättsväsendet oberoende; personer åtalas eller släpps inte beroende på vad som gagnar politiken. I auktoritära stater som Ryssland är rättssystemet underordnat politiken, men inte i EU-länder. Att Polen nu menar att den tyska undersökningen bör inställas av utrikespolitiska skäl är chockerande.

Man kan utgå från att tyska åklagare inte kommer att låta polska politiker bestämma vad de ska undersöka. Och det är faktiskt Polen som genom dessa utspel har hamnat i tvivelaktigt ljus: har dess ledare inte förstått hur demokratiers statsmakter är uppdelade? Och varför propsar Polen så energiskt på att Nord Stream-attentatet inte ska undersökas?