Husägare kan tvingas betala klimatåtgärder
Utredare vill att fastighetsägarna bidrar till kommunens klimatanpassning.
Tidigare i veckan överlämnades en utredning till klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L). Där föreslås bland annat att en kommun ska kunna bygga exempelvis översvämningsskydd för att skydda "angelägenhet av allmänt intresse" – och sedan ta ut en avgift av andra fastighetsägare som gynnas av skyddet. Vad som kan tänkas vara av allmänt intresse är medvetet brett formulerat, enligt utredaren Johan Hjalmarsson. Det kan vara byggnader som kommunhus och skolor, men måste inte vara det. Det behöver finnas en koppling till kommunal verksamhet, men behöver för den skull inte röra sig om en kommunal anläggning. För att kommunen ska kunna ta ut avgiften måste det också finnas en "betydande risk" för skada på den privatägda fastigheten om en viss naturhändelse inträffar och den risken måste upphöra med hjälp av insatsen. För fastighetsägaren får kostnaden inte bli högre än tio procent av fastighetens marknadsvärde.
– På samma sätt som vi har stor respekt och stark vilja att försvara äganderätten i Sverige följer med äganderätten inte bara friheter utan också skyldigheter, säger Romina Pourmokhtari.
– Det här är ett exempel på konsekvenserna av klimatförändringarna som är reella. Inte i framtiden utan i dag, och det måste man ha med sig.
Utredningen föreslår också att staten tar på sig ansvaret att skydda vissa kuststräckor från översvämningar genom att bygga fysiska skydd. I den delen handlar det om att välja vad som ska skyddas – och vilka samhällen som lämnas vind för våg, för att vara bokstavlig.
Johan Hjalmarsson medger att det är en delvis mörk bild av framtiden som målas upp, men tycker inte att det finns anledning till panikåtgärder.
– Det handlar inte om att det här är någonting som förändras över en natt utan det är ju kostnader som kommer kunna spridas ut under en lång rad år.
Områden där behoven är som störst behöver »betas av« och det arbetet brådskar, menar han dock.
– Vi har mött många kommuner som ser behov av att få besked från staten nu. Vi ser behov av att dra i gång den här processen ganska snart.
Krav på maxtemperaturer i lokaler för särskilt utsatta föreslås också. Värmeböljor är redan ett stort problem för äldre i samhället.
– Jag tycker att det är väldigt viktigt att de här frågorna kommer upp i ljuset och att man diskuterar vad vi kan göra, säger Romina Pourmokhtari.
För kommuner och andra vårdanordnare kan det innebära att man måste köpa in luftkonditionering till äldreboenden.
Klimatanpassnings-utredningen
Den nu presenterade utredningen bygger vidare på arbetet från en tidigare klimatanpassningsutredning som kom 2017.
Utredningen föreslår bland annat:
• Kommuner måste hålla sina detaljplaner uppdaterade, och ändra eller upphäva i delar med för stor risk om det finns obyggda tomter.
• Kommuner får rätt att villkora bygglov i förhållande till klimatanpassningsåtgärder.
• Föreskrifter med maximala inomhustemperaturer för boenden för äldre och funktionshindrade införs.
• Möjlighet att få dispens för strandskydd för klimatanpassningsåtgärder.
• Staten får ansvar att bygga kustskydd för havsnivåhöjningar på viktiga platser, och att utse vilka områden som är viktiga.
• Kommuner ska kunna tvinga fastighetsägare att vara med och bekosta klimatåtgärder om fastigheterna drar nytta av dem.
Tidigare i veckan överlämnades en utredning till klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L). Där föreslås bland annat att en kommun ska kunna bygga exempelvis översvämningsskydd för att skydda ”angelägenhet av allmänt intresse” – och sedan ta ut en avgift av andra fastighetsägare som gynnas av skyddet. Vad som kan tänkas vara av allmänt intresse är medvetet brett formulerat, enligt utredaren Johan Hjalmarsson. Det kan vara byggnader som kommunhus och skolor, men måste inte vara det. Det behöver finnas en koppling till kommunal verksamhet, men behöver för den skull inte röra sig om en kommunal anläggning. För att kommunen ska kunna ta ut avgiften måste det också finnas en ”betydande risk” för skada på den privatägda fastigheten om en viss naturhändelse inträffar och den risken måste upphöra med hjälp av insatsen. För fastighetsägaren får kostnaden inte bli högre än tio procent av fastighetens marknadsvärde.
– På samma sätt som vi har stor respekt och stark vilja att försvara äganderätten i Sverige följer med äganderätten inte bara friheter utan också skyldigheter, säger Romina Pourmokhtari.
– Det här är ett exempel på konsekvenserna av klimatförändringarna som är reella. Inte i framtiden utan i dag, och det måste man ha med sig.
Utredningen föreslår också att staten tar på sig ansvaret att skydda vissa kuststräckor från översvämningar genom att bygga fysiska skydd. I den delen handlar det om att välja vad som ska skyddas – och vilka samhällen som lämnas vind för våg, för att vara bokstavlig.
Johan Hjalmarsson medger att det är en delvis mörk bild av framtiden som målas upp, men tycker inte att det finns anledning till panikåtgärder.
– Det handlar inte om att det här är någonting som förändras över en natt utan det är ju kostnader som kommer kunna spridas ut under en lång rad år.
Områden där behoven är som störst behöver »betas av« och det arbetet brådskar, menar han dock.
– Vi har mött många kommuner som ser behov av att få besked från staten nu. Vi ser behov av att dra i gång den här processen ganska snart.
Krav på maxtemperaturer i lokaler för särskilt utsatta föreslås också. Värmeböljor är redan ett stort problem för äldre i samhället.
– Jag tycker att det är väldigt viktigt att de här frågorna kommer upp i ljuset och att man diskuterar vad vi kan göra, säger Romina Pourmokhtari.
För kommuner och andra vårdanordnare kan det innebära att man måste köpa in luftkonditionering till äldreboenden.
Klimatanpassnings-utredningen
Den nu presenterade utredningen bygger vidare på arbetet från en tidigare klimatanpassningsutredning som kom 2017.
Utredningen föreslår bland annat:
• Kommuner måste hålla sina detaljplaner uppdaterade, och ändra eller upphäva i delar med för stor risk om det finns obyggda tomter.
• Kommuner får rätt att villkora bygglov i förhållande till klimatanpassningsåtgärder.
• Föreskrifter med maximala inomhustemperaturer för boenden för äldre och funktionshindrade införs.
• Möjlighet att få dispens för strandskydd för klimatanpassningsåtgärder.
• Staten får ansvar att bygga kustskydd för havsnivåhöjningar på viktiga platser, och att utse vilka områden som är viktiga.
• Kommuner ska kunna tvinga fastighetsägare att vara med och bekosta klimatåtgärder om fastigheterna drar nytta av dem.
