Så svängde S om språkkraven

Socialdemokraternas ideologiska svängningar i svåra frågor verkar följa en cykel. Protestera. Avvakta. Härma. Överträffa. Man kanske kan kalla det politiskt lärande. Själva säger de att verkligheten har förändrats, och att partiet har hängt med. Deras motståndare pratar däremot om kappvändande.

I tisdags stod Lawen Redar, Socialdemokraternas talesperson för integrationsfrågor, i riksdagen och berättade att Socialdemokraterna nu vill ha språkkrav i hela välfärden, inklusive förskola och hemtjänst. Exakt samtidigt, några hundra meter bort, levererade utbildningsminister Simona Mohamsson (L) en betydligt mer anspråkslös satsning: språkfrukostar i skolan. Socialdemokraterna går längre än Tidö var den bild som skulle förmedlas. I allt.

För att förstå bättre kan vi backa lite. Till exempelvis kriminalpolitiken. När en utredning om visitationszoner lämnades till justitieminister Gunnar Strömmer i december 2023, avfärdade Socialdemokraterna det som en idé från ”SD-regeringen”.Visitationszoner, eller säkerhetszoner, handlar om att Polisen kan agera inom ett avgränsat område med särskilda befogenheter under en viss tid. Det kan exempelvis innebära att man kan visitera personer inne i zonen utan brottsmisstanke.

Läget var för allvarligt för ”förenklade lösningar och billiga poänger” från regeringen, sa S. I stället ville de begränsa visiteringarna till gängmiljöer och röstade därför emot regeringens förslag i kammaren i april 2024. Men bara några månader senare, i januari 2025, gjorde Socialdemokraterna helt om och krävde att hela södra Stockholm skulle bli en visitationszon. En betydligt mer ingripande åtgärd än den som just hade införts.

Men varför skulle polisen visitera arkitekter i Hammarbyhöjden för att hindra skjutningar i Hallunda? S krav kom som en reaktion på den blodiga hösten 2024 med över 30 bombningar i Söderort. Plötsligt tyckte man att lagens upplägg var ”för trubbigt”, enligt partiets nya kriminalpolitiska talesperson Teresa Carvalho.

Här tycks alltså finnas ett mönster. Regeringen ser ett problem, lägger ett förslag och genomför det. S protesterar, tar avstånd, pratar om ”SD-regeringen”. Men när åtgärderna väl är på plats är de snabbt framme och följer upp med egna förslag, helst mer långtgående.

Något liknande har hänt med det tidigare så kontroversiella idén om språkkrav för medborgarskap. Det har en lång historia. Sedan dåvarande Folkpartiet först föreslog det 2002 var debatten intensiv i över ett decennium utan resultat. Alliansregeringen införde aldrig något språkkrav för att få bli svensk medborgare, trots att Liberalerna prenumererade på integrationsministerposten med först Nyamko Sabuni och sedan Erik Ullenhag.

Debatten var knepig och inte bara oppositionen skällde, utan även språkforskare, även om det ofta var svårt att skilja lingvistik från politik i deras utsagor. Strax före flyktingkrisen 2015 nådde S motstånd mot tanken sin topp. Veronica Palm (S) sa att språkkrav för medborgarskap var ”mörkbrun hundvisselpolitik” och kontraproduktivt för integrationen.

Det skulle inte bli aktuellt igen förrän i Januariavtalet 2019, där frågan faktiskt hamnade på S-MP-regeringens att-göra-lista eftersom Liberalerna insisterade. Men Miljöpartiet ogillade idén, det blev förseningar och under det dramatiska slutet av mandatperioden försvann det bort i periferin. Någon proposition kom aldrig.

Inför valet 2022 hade L kämpat för språkkrav i 20 år. Men plötsligt ansåg S – tidigare alltså helt emot – att L:s förslag inte var tillräckligt. De ville införa krav även för permanent uppehållstillstånd, snäppet före medborgarskap, och tillsatte en utredning. Sedan förlorade de makten. I Tidö-avtalet hösten 2022 språkkravet med. Tre och ett halvt år senare, den 29 april, ska det nu klubbas i riksdagen och träda i kraft på nationaldagen den 6 juni. Socialdemokraterna? De accepterar numera upplägget.

Tillbaka till Lawen Redar i riksdagen i tisdags. Språkkrav i välfärden har länge varit en kommunal fråga, eftersom det är kommunerna som står för flertalet välfärdstjänster. Sigtuna kommun var tidigt ute med språktest för personal i äldreomsorgen våren 2022, under ledning av ett kristdemokratiskt kommunalråd. En hjärtefråga som KD hade drivit länge. Och 17 dagar före valet 2022 gick S ut med ett eget vallöfte om språkkrav i äldreomsorgen. KD fick sedan in frågan i Tidöavtalet och en utredning startades. Propositionen om språkkrav i äldreomsorgen presenterades i vintras, klubbades för en vecka sedan och träder i kraft nu i sommar – tre veckor efter lagen om språkkrav för medborgarskap.

Efter valförlusten 2022 inledde Socialdemokraterna en stor offensiv inom integrationsområdet, och Magdalena Andersson skulle senare säga att man närmar sig nästa val ”som ett förändrat parti”. Lawen Redar, tidigare kulturpolitiker, lyftes upp och fram som ledare för en arbetsgrupp för ny integrationspolitik. I dag är Redar ett av partiets största framtidsnamn och hösten 2024 chockade hon med resultaten från sin arbetsgrupp. Hon sa att ”samhället kommer behöva göra insatser vi tidigare inte gjort, i en skala vi aldrig sett” för att lösa integrationsfrågan.

Men sedan fastnade offensiven i sorts bostadspolitiskt Stalingrad. Varje gång S nämnde fysisk integration, hoppade regeringen och SD upp och ropade ”tvångsblandning”. Team Redar tvingades backa och säga att deras enda mål var att förhindra att fattiga hushåll invaderade redan utsatta områden. Många kommuner hade ju länge, utan åthävor, byggt hyresrätter i småhusområden och småhus i områden med flerfamiljshus. Blandningen var kanske inte perfekt, men man gjorde sitt bästa. Vågar Socialdemokraterna återkomma med fler bostadspolitika förslag inför valet för att bryta segregationen? Det får vi se.

Den som intresserar sig för S-cykeln ”protestera-avvakta-härma-överträffa” bör inte missa en händelse som inträffade den 2 oktober 2025. Det var en av de sista dagarna av den allmänna motionstiden i riskdagen då varje riksdagledamot är fri att förslå vad som helst. Det är en viktig symbol för deras individuella uppdrag, men enskilda motioner är samtidigt ett sorts lågstatusdokument. Betydligt mer tyngd har kommittémotioner som skrivs av en grupp riksdagspolitiker, i praktiken oftast från oppositionspartierna.

Denna torsdag presenterade arbetsmarknadsminister Johan Britz en satsning på språkstöd till arbetssökande som vill gå på folkhögskola i sex månader. Det behövde inte utredas, anslaget fanns redan. Det är förstås bara en regering som kan göra dylika utspel. Samma dag lämnade Lawen Redar in en enskild motion om språkkrav i hela välfärden. Sex dagar senare fick hon in en debattartikel i Svenska Dagbladet där kravet sattes i sammanhang. Parallellt skrev andra socialdemokrater motioner med språkkrav på enskilda välfärdsområden. Inget av detta fick dock speciellt mycket uppmärksamhet. Då.

Så spolar vi fram till påskveckan, då regeringen presenterade sin proposition om språkkrav i äldreomsorgen kom. Samtidigt rapporterade Göteborgs-Posten om att det S-ledda styret i staden hade utrett och beslutat att införa språktest för barnskötartjänsterna i stadens förskolor. Av drygt 3000 sökande med godkända barnskötarutbildningar skickades 94 vidare till ett språktest där de uppvisade så dåliga kunskaper att de underkändes. Varenda en. Alla 94.

Det var nu det blev dags för Lawen Redars motion om språkkrav i hela välfärden att ta plats. Mellan oktober och april hade den passerat partiapparaturen och blivit socialdemokratisk politik. När förslaget nu visades upp i full prakt presenterades det som att S gick längre än regeringen som bara hade infört språkkrav i äldreomsorgen. Och Lawen Redar tryckte särskilt på behoven av svenskkunskaper i förskolorna.

– Regeringen har prioriterat många frågor, men inte den här. Liberalerna har inte lagt fram något förslag för språkkrav och språkfrämjande insatser på arbetstid i förskolan, hävdade hon.

Fast redan hösten 2024 tillsatte regeringen en utredning om språkkrav för förskolepersonal. Den skulle ha lagts fram i december 2025, men försenades till juni i år. Om Socialdemokraterna vinner valet kan de snabbt lägga fram en proposition baserat på den utredningen. Men om nu Tidö och socialdemokratin föreslår samma sak – når man inte samma mål?

Nej, svarar både Lawen Redar och den socialdemokratiska ordföranden i förskolenämnden i Göteborg som infört språktest. Tidöregeringen kommer aldrig ge tillräckligt mycket pengar till välfärden, därför blir samma reform inte lika verkningsfull. Hävdar de.

Samtidigt betraktas de en gång så kontroversiella språktesterna som en stor succé idag i Göteborg. De har ”höjt statusen och ökat söktrycket” enligt förskolenämndens ordförande. Det har ännu inte utvärderats men kommentarerna har varit mycket positiva, får Fokus veta.

***

Läs även: PJ Anders Linder: Ett långt halvår väntar Socialdemokraternas fotfolk

Läs även: Var står Magdalena Andersson – Sveriges mest populära politiker?