500 ”journalister” i propagandaploj
Inga livförsäkringar gäller under sådana förhållanden. Att utländska journalister ska kunna arbeta i Gaza är bara naivt önsketänkande.
Femhundra svenska journalister kan väl inte ha fel? Jodå, alla vet ju att det är tryggare att ha fel tillsammans än att ha rätt ensam. För en vecka sedan publicerade Expressen deras upprop gällande mediebevakningen av Gaza. De 500 signatärerna frågar vad Israel har att dölja genom att "blockera och tysta journalistisk bevakning".
De kräver:
1. Att internationella journalister släpps in i Gaza.
2. Att palestinska journalister tillåts göra sitt jobb utan att dödas och svältas ihjäl.
3. Att ledare för mediehus i Sverige, övriga Europa och USA sätter press på Israel – direkt och genom sina nationella politiska företrädare – för att förändringarna i punkt 1 och 2 sker omgående.
4. Att samma medieledare kräver genomgripande förbättrad pressfrihet av Israel.
Detta tarvar en problematisering. För det första, hur skulle säkerheten kunna garanteras för journalister som släpps in i Gaza? Ska de resa dit inbäddade med den israeliska armén? Eller ska de stå under Hamas beskydd? Båda alternativen känns lika omöjliga. Och vilken redaktör ska ta på sitt ansvar att skicka dit en reporter? Inga livförsäkringar gäller under sådana förhållanden. Att utländska journalister ska kunna arbeta i Gaza är bara naivt önsketänkande.
För det andra: Vem kan garantera att inga palestinska journalister dödas? Krig pågår i Gaza och i krig dödas människor. Kravet är återigen uttryck för önsketänkande.
För det tredje: Hur ska internationella mediehus kunna kräva att deras journalister släpps in i Gaza? Antag att Israel svarar "javisst, varsågoda och stig på. Och lycka till!" I Gaza rasar inte bara ett krig, utan flera. Det är Israel mot Hamas, Hamas mot väpnade klaner och dessutom allas sporadiska krig mot Islamiska Jihad som konkurrerar med Hamas om makten. Under sådana förhållanden blir det sannolikt bara gravt självmordsbenägna frilansjournalister som möjligen vågar sig dit. En sådan expedition kommer att kräva väpnad eskort av den ena eller andra eller tredje parten. Hur trovärdig blir den nyhetsrapporteringen?
Den fjärde punkten är medvetet vilseledande eftersom Israel är det enda landet i Mellanöstern som har en robust pressfrihet. Med sina begränsningar, vilket är självklart för ett land i krig. Men inte på någon annan plats i Mellanöstern kan en journalist känna sig så trygg och ha så fria händer som i Israel.
Uppropet är en propagandaploj, avsedd att svartmåla Israel. Om kraven möttes så skulle sannolikt inte en enda av de 500 signatärerna bege sig till Gaza.
Femhundra svenska journalister kan väl inte ha fel? Jodå, alla vet ju att det är tryggare att ha fel tillsammans än att ha rätt ensam. För en vecka sedan publicerade Expressen deras upprop gällande mediebevakningen av Gaza. De 500 signatärerna frågar vad Israel har att dölja genom att ”blockera och tysta journalistisk bevakning”.
De kräver:
1. Att internationella journalister släpps in i Gaza.
2. Att palestinska journalister tillåts göra sitt jobb utan att dödas och svältas ihjäl.
3. Att ledare för mediehus i Sverige, övriga Europa och USA sätter press på Israel – direkt och genom sina nationella politiska företrädare – för att förändringarna i punkt 1 och 2 sker omgående.
4. Att samma medieledare kräver genomgripande förbättrad pressfrihet av Israel.
Detta tarvar en problematisering. För det första, hur skulle säkerheten kunna garanteras för journalister som släpps in i Gaza? Ska de resa dit inbäddade med den israeliska armén? Eller ska de stå under Hamas beskydd? Båda alternativen känns lika omöjliga. Och vilken redaktör ska ta på sitt ansvar att skicka dit en reporter? Inga livförsäkringar gäller under sådana förhållanden. Att utländska journalister ska kunna arbeta i Gaza är bara naivt önsketänkande.
För det andra: Vem kan garantera att inga palestinska journalister dödas? Krig pågår i Gaza och i krig dödas människor. Kravet är återigen uttryck för önsketänkande.
För det tredje: Hur ska internationella mediehus kunna kräva att deras journalister släpps in i Gaza? Antag att Israel svarar ”javisst, varsågoda och stig på. Och lycka till!” I Gaza rasar inte bara ett krig, utan flera. Det är Israel mot Hamas, Hamas mot väpnade klaner och dessutom allas sporadiska krig mot Islamiska Jihad som konkurrerar med Hamas om makten. Under sådana förhållanden blir det sannolikt bara gravt självmordsbenägna frilansjournalister som möjligen vågar sig dit. En sådan expedition kommer att kräva väpnad eskort av den ena eller andra eller tredje parten. Hur trovärdig blir den nyhetsrapporteringen?
Den fjärde punkten är medvetet vilseledande eftersom Israel är det enda landet i Mellanöstern som har en robust pressfrihet. Med sina begränsningar, vilket är självklart för ett land i krig. Men inte på någon annan plats i Mellanöstern kan en journalist känna sig så trygg och ha så fria händer som i Israel.
Uppropet är en propagandaploj, avsedd att svartmåla Israel. Om kraven möttes så skulle sannolikt inte en enda av de 500 signatärerna bege sig till Gaza.
