Äcklig mat inte problemet i ätstörningsvården
Personer med ätstörningar har ett komplicerat förhållande till mat. Mat är ångest, rädsla och motstånd. Att kalla den äcklig är ett uttryck för sjukdomen.
En anonym anställd på ätstörningsenheten säger till Mitt i att maten är "äcklig" och portionerna "för stora". Det väcker förstås rubriker, särskilt vad gäller ätstörningsvården i Region Stockholm, som sedan flera år tillbaka har kritiserats – med all rätt – för långa köer och nedläggningen av två ätstörningskliniker på sju år.
Mitt i:s artikel om maten i ätstörningsvården på Danderyds sjukhus handlar inte om maten som beskrivs, utan om reaktionen på den. Och detta från en mycket avgränsad patientgrupp – ätstörda.
Är det fråga om bristande matkvalitet eller kanske snarare ett uttryck för den svåra verklighet som ätstörningsvården år efter år hanterar?
Sodexo har serverat all patientmat på Danderyds sjukhus sedan april 2023, och fick så sent som i februari 2024 höga betyg för sina måltider. Det är inte rimligt att plötsligt hävda att maten har blivit så pass dålig att den beskrivs som äcklig. Sodexo skrev i ett mejl till Mitt i att "just på den här avdelningen har det kommit in synpunkter, framför allt gällande behovet av mer specialanpassade måltider".
Vad som alltså har förändrats är att slutenvården för Stockholms centrum för ätstörningar (SCÄ) flyttade till sjukhuset i mars i år – och därmed också patientgruppen.
Personer med ätstörningar har ett komplicerat förhållande till mat. Mat är inte bara mat – det är även ångest, rädsla och motstånd. Att kalla maten äcklig är högst troligt ett uttryck för sjukdomen, inte för smaklökarna och heller inte för verkligheten.
Självklart ska all sjukhusmat hålla hög kvalitet, men det är problematiskt att dra långtgående slutsatser från subjektiva omdömen i en vårdmiljö där just maten är särskilt laddad. Att en anställd uttrycker sig på det sättet i Mitt i, utan nyanser, riskerar att ytterligare försvåra vården i stället för att förbättra den.
Att en professionell vårdgivare väljer ordet "äckligt" som beskrivning av maten är både barnsligt och direkt oansvarigt. Varje ord relaterat till mat väger tungt och kan påverka patienters tillfrisknande. Om inte ens vårdpersonalen kan förmedla ett positivt förhållningssätt till mat – vem ska då göra det?
Det är hög tid att förstå att maten är inte grundproblemet, varken i ätstörningsvården eller för den som är drabbad av ätstörning.
En anonym anställd på ätstörningsenheten säger till Mitt i att maten är ”äcklig” och portionerna ”för stora”. Det väcker förstås rubriker, särskilt vad gäller ätstörningsvården i Region Stockholm, som sedan flera år tillbaka har kritiserats – med all rätt – för långa köer och nedläggningen av två ätstörningskliniker på sju år.
Mitt i:s artikel om maten i ätstörningsvården på Danderyds sjukhus handlar inte om maten som beskrivs, utan om reaktionen på den. Och detta från en mycket avgränsad patientgrupp – ätstörda.
Är det fråga om bristande matkvalitet eller kanske snarare ett uttryck för den svåra verklighet som ätstörningsvården år efter år hanterar?
Sodexo har serverat all patientmat på Danderyds sjukhus sedan april 2023, och fick så sent som i februari 2024 höga betyg för sina måltider. Det är inte rimligt att plötsligt hävda att maten har blivit så pass dålig att den beskrivs som äcklig. Sodexo skrev i ett mejl till Mitt i att ”just på den här avdelningen har det kommit in synpunkter, framför allt gällande behovet av mer specialanpassade måltider”.
Vad som alltså har förändrats är att slutenvården för Stockholms centrum för ätstörningar (SCÄ) flyttade till sjukhuset i mars i år – och därmed också patientgruppen.
Personer med ätstörningar har ett komplicerat förhållande till mat. Mat är inte bara mat – det är även ångest, rädsla och motstånd. Att kalla maten äcklig är högst troligt ett uttryck för sjukdomen, inte för smaklökarna och heller inte för verkligheten.
Självklart ska all sjukhusmat hålla hög kvalitet, men det är problematiskt att dra långtgående slutsatser från subjektiva omdömen i en vårdmiljö där just maten är särskilt laddad. Att en anställd uttrycker sig på det sättet i Mitt i, utan nyanser, riskerar att ytterligare försvåra vården i stället för att förbättra den.
Att en professionell vårdgivare väljer ordet ”äckligt” som beskrivning av maten är både barnsligt och direkt oansvarigt. Varje ord relaterat till mat väger tungt och kan påverka patienters tillfrisknande. Om inte ens vårdpersonalen kan förmedla ett positivt förhållningssätt till mat – vem ska då göra det?
Det är hög tid att förstå att maten är inte grundproblemet, varken i ätstörningsvården eller för den som är drabbad av ätstörning.
