Att vråla om folkmord är moraliskt förfall
Nazisterna begick folkmord men inte Röda armén, trots bombningar av hundratusentals tyska civila. Att inte förstå skillnaden är oförstånd - eller illvilja.
Det förtjänar att upprepas att begreppet "folkmord" betecknar något annat än att många dör. Begreppet betecknar dödandet av personer av endast den anledningen att de tillhör någon viss grupp.
Nazisterna begick med andra ord folkmord på judar, på sinti och romer, på homosexuella och många andra grupper som dödades just för att de var vilka de var. Röda armén eller de allierade begick däremot inte folkmord när hundratusentals tyska civila dog i bombningar, svält och brist på medicinsk försörjning.
Det är samma sak med Hamas på den ena sidan och Israel på den andra. Hamas överfall på Israel den 7 oktober 2023 var en övning i folkmord, eftersom civila dödades enkom för att de var judar, eller hölls för sådana. Israels krig i Gaza utgör däremot inte folkmord, även om många fler civila dör i bombningar, svält och brist på medicinsk försörjning.
De arabiska civila står i vägen för ett krig och dödas inte för att de är araber. De slaktade den 7 oktober 2023 uppsöktes som representanter för en folkgrupp som enligt Hamas och liknande grupper ska utraderas från världen. Den som inte ser den skillnaden, måste antingen vara komplett blind eller inte vilja se.
Det finns med detta perspektiv två tänkbara anledningar till varför folk ändå talar om "folkmord" i Gaza:
1. Okunskap om vad begreppet innebär. Så kan det i vissa fall kanske vara, men den ihärdighet med vilken begreppet "folkmord" missbrukas gör det osannolikt.
2. Vilja att kunna sätta araberna i samma position som offren för Förintelsen för att plocka politiska och moraliska poänger. Givet att få, om några, av dem som skriker sig hesa om "folkmord" i Gaza har något över huvud taget att säga om exempelvis Sudan, om jazidierna eller om druserna, är detta tyvärr den mera sannolika tolkningen. Man förringar Förintelsen för att kunna få politiska sympatier.
Jag har för egen del svårt att i denna manöver upptäcka vare sig moralisk känsla eller moralisk ryggrad. Det som jag ser är i stället en oförmåga att förstå skillnaden mellan krig och mord, och allmän slapphet i både tänkande och språkbruk.
Jakob Heidbrink är docent i juridik.
Det förtjänar att upprepas att begreppet ”folkmord” betecknar något annat än att många dör. Begreppet betecknar dödandet av personer av endast den anledningen att de tillhör någon viss grupp.
Nazisterna begick med andra ord folkmord på judar, på sinti och romer, på homosexuella och många andra grupper som dödades just för att de var vilka de var. Röda armén eller de allierade begick däremot inte folkmord när hundratusentals tyska civila dog i bombningar, svält och brist på medicinsk försörjning.
Det är samma sak med Hamas på den ena sidan och Israel på den andra. Hamas överfall på Israel den 7 oktober 2023 var en övning i folkmord, eftersom civila dödades enkom för att de var judar, eller hölls för sådana. Israels krig i Gaza utgör däremot inte folkmord, även om många fler civila dör i bombningar, svält och brist på medicinsk försörjning.
De arabiska civila står i vägen för ett krig och dödas inte för att de är araber. De slaktade den 7 oktober 2023 uppsöktes som representanter för en folkgrupp som enligt Hamas och liknande grupper ska utraderas från världen. Den som inte ser den skillnaden, måste antingen vara komplett blind eller inte vilja se.
Det finns med detta perspektiv två tänkbara anledningar till varför folk ändå talar om ”folkmord” i Gaza:
1. Okunskap om vad begreppet innebär. Så kan det i vissa fall kanske vara, men den ihärdighet med vilken begreppet ”folkmord” missbrukas gör det osannolikt.
2. Vilja att kunna sätta araberna i samma position som offren för Förintelsen för att plocka politiska och moraliska poänger. Givet att få, om några, av dem som skriker sig hesa om ”folkmord” i Gaza har något över huvud taget att säga om exempelvis Sudan, om jazidierna eller om druserna, är detta tyvärr den mera sannolika tolkningen. Man förringar Förintelsen för att kunna få politiska sympatier.
Jag har för egen del svårt att i denna manöver upptäcka vare sig moralisk känsla eller moralisk ryggrad. Det som jag ser är i stället en oförmåga att förstå skillnaden mellan krig och mord, och allmän slapphet i både tänkande och språkbruk.
Jakob Heidbrink är docent i juridik.
