Avhandling har friats – vad innebär beslutet?

Efter flera års granskning står det nu klart att min doktorsavhandling inte innehåller någon oredlighet i forskning. Beslutet från Nämnden för prövning av oredlighet i forskning (NPOF) markerar slutet på en lång process – och början på ett nytt samtal om akademisk frihet och kunskapens roll i samhällsdebatten.

Efter flera års granskning – från universitetet, myndigheter och NPOF – står det nu klart: min doktorsavhandling innehåller ingen oredlighet i forskning.

NPOF:s beslut den 1 oktober 2025 sätter punkt för en lång och ibland smärtsam process. Av tretton personliga anmälningar, som tillsammans innehöll hundratals anklagelser, ansåg nämnden endast sju vara avvikelser, varav fem klassades som ”allvarliga”. Ingen av dem bedömdes som uppsåtlig eller grovt oaktsam. Den sakkunnige, professor Ilkka Lindstedt, fann dessutom inga tecken på förfalskning, fabricering eller plagiering.

I NPOF:s beslut står att läsa: ”Givet avhandlingsarbetets omfattning, anser nämnden att de allvarliga avvikelser som förekommer i avhandlingen är relativt få. […] Sameh Egyptson har inte gjort sig skyldig till oredlighet i forskning”.

Min avhandling bygger på tusentals tidigare outnyttjade källor och omfattar över 740 sidor. Den visar att Sveriges största muslimska samfund i själva verket är en gren av Muslimska brödraskapet – detta är ett forskningsresultat som aldrig tidigare har presenterats vetenskapligt.

När Åsa Linderborg i Aftonbladet beskrev avhandlingen skrev hon att den ”kullkastar ett helt forskningsområde”. Jag är medveten om att inga akademiska verk är perfekta. I mitt fall skulle det krävas minst tusen sidor för att redovisa allt källmaterial med full detaljrikedom.

De sju avvikelserna rör huvudsakligen formella detaljer: ett felplacerat citattecken, en källa som saknades i en fotnot men fanns i en annan, en personlig formulering, en källa som tillkom senare, en utebliven rättelse av en titel, en trasig webblänk och en tolkningsfråga kring en persons roll i ett namnbyte.

Sammantaget fann nämnden inga systematiska fel eller försök till vilseledning.

En central del av beslutet rör avhandlingens metod. Islamologen Torsten Janson ifrågasatte den under disputationen och senare i Expressen. NPOF:s slutsats är dock tydlig: metoden är metodologiskt hållbar.

Nämnden konstaterar att avhandlingen utgår från en modell där indikatorer prövas mot empiriska belägg – en legitim vetenskaplig metod som inte kan likställas med förfalskning eller selektivt urval.

Det betyder att den metoddebatt som pågått sedan disputationen nu har fått sitt svar.

Efter processen inom universitetet, rättsväsendet och myndigheterna har jag insett hur djup bristen på kunskap om politisk islam är i Sverige. För att kunna förstå och hantera de skador som uppstått i samhället måste forskningen nå fler än enbart akademin.

Jag arbetar därför med en kort, populärvetenskaplig bok som sammanfattar min avhandling. Syftet är att fler ska få en vetenskapligt grundad förståelse av Muslimska brödraskapets inflytande och infiltration i Sverige. Vetenskapen måste vara tillgänglig – inte misstänkliggjord.

NPOF:s beslut är ett steg framåt – för forskningsfriheten, för samtalet om religion och politik och för ett samhälle som vågar möta svåra frågor med kunskap och inte med fördomar.

Sameh Egyptson är forskare i interreligiösa relationer och författare till doktorsavhandlingen Global politisk islam – Muslimska brödraskapet & Islamiska förbundet i Sverige.