Band till Muslimska brödraskapet kan snart ge tråkiga konskvenser
USA är på gång att klassa Muslimska brödraskapet som terroristorganisation. Sanktionerna kan i slutänden även drabba svenska aktörer.
Det muslimska brödraskapet är den moderna islamismens ursprungsrörelse. Dess grundare, Hassan al-Banna, formulerade programmets kärna: ”Allah är vårt mål … jihad är vår väg”. Ideologin är oförenlig med en liberal och demokratisk samhällsordning.
USA har nu inlett en process för att klassificera delar av organisationen som terroristorganisation. Det kan få direkta konsekvenser för Sverige, där brödraskapsnära aktörer under lång tid har kunnat ta emot offentliga medel och samarbeta med politiska partier.
Socialdemokraterna byggde redan på 1990-talet upp ett formaliserat samarbete med muslimska organisationer genom Broderskapsrörelsen – dagens Socialdemokrater för Tro och Solidaritet. Uppdraget var uttalat: att nå nya väljargrupper. Resultatet blev långvariga relationer med aktörer som i forskning och myndighetsrapporter beskrivits som brödraskapsnära. Partiet har fortfarande inte gjort upp med detta arv.
Även borgerliga partier berörs. Moderaterna representerades i riksdagen av Abdirizak Waberi, tidigare ordförande för Islamiska förbundet i Sverige. Waberi – som senare dömdes till fängelse för grov förskingring – lyftes länge fram som en viktig profil trots påstådda kopplingar till islamistiska nätverk.
Parallellt har staten fortsatt finansiera verksamheter med påstådda extremistkopplingar. Islamic Relief erhåller årligen miljoner kronor från Sida för humanitärt bistånd, trots att organisationens band till Muslimska brödraskapet dokumenterats i rapporter från flera europeiska länder.
Studieförbundet Ibn Rushd kunde under ett decennium ta emot miljontals kronor i offentliga medel, trots återkommande varningar om kopplingar till liknande nätverk.
USA:s beslut kan få långtgående följder: banker kan frysa tillgångar för associerade organisationer, internationella betalningar kan blockeras och indirekta samarbeten kan omfattas av sekundärsanktioner. Svenska organisationer, kommuner och myndigheter riskerar därmed att drabbas ekonomiskt och rättsligt om dessa band inte kartläggs och avvecklas i tid.
Både myndigheter och politiska partier bör skyndsamt genomföra en systematisk genomlysning av dessa kontakter. Det handlar ytterst om att värna demokratin och säkerställa att svenska skattepengar inte stärker rörelser som motverkar de grundläggande värderingar som vårt samhälle bygger på.
Daniel Schatz är doktor i statsvetenskap, författare och fri skribent och tidigare Visiting Scholar vid Georgetown, Harvard, Stanford och Columbia University.
