Bidragstak i strid mot barnkonventionen
Rädda Barnen framhåller ingenstans människors eget ansvar att inte skaffa fler barn än de kan försörja. Det egna arvodestaket är dock högt.
Rädda Barnen framhåller ingenstans människors eget ansvar att inte skaffa fler barn än de kan försörja. Det egna arvodestaket är dock högt.
Rädda Barnen uttrycker stark kritik mot den svenska regeringens förslag om ett bidragstak för barnfamiljer.
– Vi anser att det här förslaget strider mot barnkonventionen. Sverige har ett tydligt ansvar för att se till så att alla barn har rätt levnadsstandard, säger Erik Ulnes, rådgivare hos Rädda Barnen, till Aftonbladet.
Bidragstakets effekter på barn är komplicerade. Rädda Barnen förbigår dock det faktum att det i alla fria demokratiska länder är föräldrarna som är förmyndare och därmed också ansvariga för sina barn, inte staten.
Om Rädda Barnen anser att barnkonventionen stödjer deras kritik av bidragstaket för barnfamiljer i Sverige, hur ser de då på alla de länder i världen som inte betalar ut några bidrag till barnfamiljer? Det behövs också en förklaring av vad Rädda Barnen menar med ”rätt levnadsstandard” för alla barn. Det finns inte många länder där man anser att ”fritidsaktiviteter och skolutflykter” är ”grundläggande behov”.
Organisationen varnar för att bidragstaket, som kan minska socialbidraget med flera tusen kronor per månad för familjer med fyra eller fler barn, ”riskerar att driva fler barn in i fattigdom”. Retoriken antyder att barnens föräldrar inte bär något ansvar för att deras barn ”drivs in i fattigdom”.
Rädda Barnen framhåller ingenstans människors eget ansvar när det gäller att inte skaffa fler barn än de kan försörja. Förtroendet och trovärdigheten för ideella organisationer som beter sig politiskt, och indirekt stödjer oansvarighet minskar. Dessutom ter sig Rädda Barnens eget ”arvodestak” ganska högt om man betänker att organisationen är ideell.
Enligt årsrapporten har generalsekreteraren en månadslön på 103 150 kronor, 24 650 kronor mer än arvodet för en riksdagsledamot (78 500 kr/mån). Och vad föranledde Rädda Barnen att i september 2024 höja sin ordförandes arvode med nästan 90 procent till 45 840 kr i månaden, lika högt som en ganska välavlönad anställds månadslön? Och att höja sin vice ordförandes arvode med hela 216 procent till 22 920 kronor i månaden?
Arvodeshöjningarna väcker också frågor om prioriteringar i en organisation där nästan en tredjedel av intäkterna 2024 kom direkt från svenska offentliga, skattefinansierade institutioner (Sida och andra svenska myndigheter) och mindre än en procent utgörs av medlemsavgifter.
Mycket av Rädda Barnens verksamhet är viktig och betydelsefull. För att fortsätta vara det, och för att uppfattas som just ideell, måste den på alla sätt vara realistisk och opolitisk.
Barnfattigdom behöver bekämpas i hela världen. I länder med hög levnadsstandard och utbildningsgrad förväntas människor kunna familjeplanera så att de själva klarar av att försörja sina barn. Om det tidvis av någon anledning inte går, kan staten via riktade bidrag under kortare eller längre tid, träda in.