Brittiska Labour tvärvänder – går ”full dansk” i migrationsfrågan

Hela havet stormar i Storbritannien (igen), nu i samband med att Labours inrikesminister Shabana Mahmood lagt fram en ny migrationsplan med den talande titeln Restoring Order and Control – tydligt modellerad på Danmarks linje.

Kärnan är att göra flyktingstatus uttryckligen temporär. Det nya ”core protection”-skyddet ger 30 månaders uppehållstillstånd i taget. Förnyelse bara om ursprungslandet bedöms som fortsatt osäkert. Vägen till permanent uppehållstillstånd förlängs dramatiskt: från dagens fem år till tjugo år om utanför en arbets- eller studierutt.

Den lagstadgade skyldigheten att försörja asylsökande ska ersättas med ett diskretionärt system. Stöd ska kunna nekas personer som är självförsörjande, arbetar svart eller vägrar lämna landet efter avslag. Som i Danmark öppnas för att beslagta kontanter, bilar, dyrare smycken och andra ”high-value assets” för att finansiera boende och uppehälle.

Vidare ska en ny överklagandeinstans och ”single appeal route” göra det svårare att stanna kvar genom serieöverklaganden. Tolkningen av rätten till familjeliv, enligt Europakonventionens omstridda artikel 8, ska begränsas till den allra närmaste kärnfamiljen.

I åratal har Labour stämplat åtgärder som dessa som inhumana och rasistiska. Varför nytt ljud i skällan nu? Därför att nettoinvandringen fortsatt stiga efter Brexit – från drygt 300 000 per år runt 2015 till drygt 400 000 år 2024 – samtidigt som ett växande antal asylsökande och människosmuggling utvecklats till glödheta konfliktfrågor.

Remainers säger: ”Ni ser, ni fick ändå ingen gränskontroll”. Nigel Farage säger att förvaltningen, i maskopi med intressen som lobbar för billig arbetskraft, har förrått folkviljan, dels genom att smygvägen öppna för omfattande invandring utanför EU och dels genom att vantolka människorättslagstiftningen så att deportationsbeslut sällan kan verkställas. Farage har i dag en stor opinionsledning.

Nu tävlar övriga partier om att triangulera Farages linje. Oppositionsledaren Kemi Badenoch berömde omedelbart Mahmoods lagpaket som ett steg ”i rätt riktning”, men markerade att hon vill gå längre – inte minst genom att lämna Europakonventionen och Europadomstolen (ej att förväxla med EU-domstolen). Att lämna ECHR var länge Nigel Farages signaturkrav; i dag upprepar även Badenoch att domstolen politiserats till oigenkännlighet och att Storbritannien själv kan stifta mer modernt ändamålsenliga och demokratiskt förankrade människorättslagar.

Det är alltså väljartryck som har tvingat även Labour att ta till hårdare tag. Många i de egna leden är upprörda. Åtminstone just nu tycks förväntad ”revolt” ändå bli hanterbar för regeringen. Flertalet Labour MP:s vet att det vore politiskt självmord att gå till val som ännu ett parti, efter Tories, som lovat bemästra gränsfrågan utan att lyckas.

Gårdagens största vinnare? Kanske Shabana Mahmood. Genom att importera ”brutala” danska vikingatakter har hon seglat upp som en av realiafalangens huvudkandidater att efterträda Keir Starmer den dag han faller.

Mark Brolin är geopolitisk strateg, ekonom och författare.