Cancervård före fetmamedicin

I veckan beslutade Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, att läkemedlet Wegovy – som minskar aptiten – inte ska ingå i högkostnadsskyddet. 

Stort tack för det. Skattebetalarnas resurser ska gå till de mest behövande – inte till dem som vill ha piller i stället för att motionera och äta mindre godis.

En besviken kvinna kommenterade i P3: ”Det blir ju indirekt så att behandlingen bara är till för dem med god ekonomi”.

Men politiker måste prioritera dem som har störst behov. Eller menar hon att cancersjuka ska avstå så att hon ska få bantning subventionerad? Ska barn med hjärtproblem betala vården själva så att hon ska slippa ta promenader eller minska på saltet?

Om överviktiga får läkemedel på skattebetalarnas bekostnad tränger det ut annan mer angelägen hälso- och sjukvård, vilket får svåra negativa folkhälsoeffekter.

Över hälften av Sveriges vuxna är överviktiga; totalt 1,6 miljoner människor Andelen ökade från 26 till 36 procent 1980–2020.

Fetmamediciner kan kosta uppåt 40 000 kronor om året per person. TLV skrev i sitt beslut: ”Läkemedelskostnaderna för användning till alla patienter beräknat utifrån ansökt pris skulle överstiga hela den totala läkemedelskostnaden för samtliga läkemedel som ingår i förmånerna”.

Det är orimligt.

Folk måste själva ändra livsstil, och föräldrar måste sluta dra in sina barn i ett livslångt lidande, med ökad risk att få diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, sömnproblem, psykisk ohälsa och cancer.

Överviktsutvecklingen kan enligt Folkhälsomyndigheten höra samman med ökat datoranvändande, sociala medier, smartphones samt ökad försäljning av pommes frites, läsk, halvfabrikat och sötsaker.

Det är ovärdigt att de som har lagt på sig kräver att andra ska står för deras behandling när kilona faktiskt skulle kunna rasa genom att skippa chips och Instagram-scrollande.

Alla har ett eget ansvar.

Carolin Dahlman är skribent och bosatt i Sydney