Daterad strategi gav Schweiz höga tullar
Rättskaffens länder får börja använda armbågarna och ge löften de inte kan hålla, för sådana knep förväntar sig den amerikanska sidan.
Rättskaffens länder får börja använda armbågarna och ge löften de inte kan hålla, för sådana knep förväntar sig den amerikanska sidan.
Stackars Schweiz. Det är inte lätt att vara ett litet och snällt land i en värld där stormaktspolitik åter håller på att ta över. Schweiziska förhandlare trodde att de hade förhandlat fram ett bra handelsavtal med USA. Då förkunnade Vita Huset att USA tänker införa tullar på 39 procent på varor från Schweiz – en av USA:s allra högsta tullar. Lärdomen från Schweiz tragedi är att inte vara snäll i förhandlingar med Trump-administrationen, och tyvärr också att ge löften man inte kan hålla.
I många hundra timmar hade schweiziska förhandlare, ledda av självaste presidenten, Karin Keller-Sutter, förhandlat med Trump-administrationen, rapporterar Financial Times. De hade gjort precis så som alla andra diplomater och tjänstemän gör när de för förhandlingar: de hade gått igenom detaljer, gjort kompromisser. Det kändes som om ett avtal liknande Storbritanniens handelsavtal med USA var klappat och klart, med tio procents tullar för Schweiz. Men den 1 augusti, Schweiz nationaldag, kom den för Schweiz helt överraskande nyheten att USA tänker införa 39-procentstullarna. Endast Brasilien har drabbats av högre tullar (förhandlingarna med Kina pågår fortfarande).
EU klarade sig däremot undan med 15 procent; Storbritannien lyckades till och med förhandla sig till tio procent. Keller-Sutter har skyndsamt, för att inte säga desperat, erbjudit amerikanerna fler godbitar, och vad annat kan hon göra? Schweiz är ett litet land som USA inte behöver rädas och som är beroende av exporter. I det långa loppet kommer både Schweiz och andra länder att försöka lägga om sina exporter, för man kan inte leva i ständig skräck för nya tullar. Schweiz bakslag är en sorglig lärdom för de flesta västländer.
Den sorgliga insikten är denna: även om du företräder ett hederligt land som förhandlar i god tro och ger löften som kan infrias passar denna förhandlingsstrategi inte idag. Tvärtom måste rättskaffens länder vänja sig vid att använda armbågarna och ge löften de inte kan hålla, för det är sådana knep den amerikanska sidan förväntar sig. Och de senaste tullarna är inte den sista scenen i detta onödiga drama.
Stackars Schweiz. Det är inte lätt att vara ett litet och snällt land i en värld där stormaktspolitik åter håller på att ta över. Schweiziska förhandlare trodde att de hade förhandlat fram ett bra handelsavtal med USA. Då förkunnade Vita Huset att USA tänker införa tullar på 39 procent på varor från Schweiz – en av USA:s allra högsta tullar. Lärdomen från Schweiz tragedi är att inte vara snäll i förhandlingar med Trump-administrationen, och tyvärr också att ge löften man inte kan hålla.
I många hundra timmar hade schweiziska förhandlare, ledda av självaste presidenten, Karin Keller-Sutter, förhandlat med Trump-administrationen, rapporterar Financial Times. De hade gjort precis så som alla andra diplomater och tjänstemän gör när de för förhandlingar: de hade gått igenom detaljer, gjort kompromisser. Det kändes som om ett avtal liknande Storbritanniens handelsavtal med USA var klappat och klart, med tio procents tullar för Schweiz. Men den 1 augusti, Schweiz nationaldag, kom den för Schweiz helt överraskande nyheten att USA tänker införa 39-procentstullarna. Endast Brasilien har drabbats av högre tullar (förhandlingarna med Kina pågår fortfarande).
EU klarade sig däremot undan med 15 procent; Storbritannien lyckades till och med förhandla sig till tio procent. Keller-Sutter har skyndsamt, för att inte säga desperat, erbjudit amerikanerna fler godbitar, och vad annat kan hon göra? Schweiz är ett litet land som USA inte behöver rädas och som är beroende av exporter. I det långa loppet kommer både Schweiz och andra länder att försöka lägga om sina exporter, för man kan inte leva i ständig skräck för nya tullar. Schweiz bakslag är en sorglig lärdom för de flesta västländer.
Den sorgliga insikten är denna: även om du företräder ett hederligt land som förhandlar i god tro och ger löften som kan infrias passar denna förhandlingsstrategi inte idag. Tvärtom måste rättskaffens länder vänja sig vid att använda armbågarna och ge löften de inte kan hålla, för det är sådana knep den amerikanska sidan förväntar sig. Och de senaste tullarna är inte den sista scenen i detta onödiga drama.