Det ryckta radiotillståndet väcker frågor om statens makt
Staten ryckte ungdomskanalen NRJ:s sändningstillstånd och gav det till Aftonbladet. Hur det stärker demokratin i Sverige är en gåta.
Staten ryckte ungdomskanalen NRJ:s sändningstillstånd och gav det till Aftonbladet. Hur det stärker demokratin i Sverige är en gåta.
I Sverige finns det bara tre nationella tillstånd för kommersiell analog radio. I går tog Mediemyndigheten beslut om att ge tillstånden till Mix Megapol, RIX FM, och nykomlingen Aftonbladet Radio från 1 augusti 2026–31 juli 2034.
NRJ som har sänt radio i 33 år och riktar sig till unga vuxna förlorar därmed sitt tillstånd. NRJ:s kan helt enkelt tvingas sparka sin personal, trots att de – enligt egen utsaga – är den enda kommersiella radiokanalen som under 2025 fick fler lyssnare. Om det stämmer så är det ingen liten bedrift i en tid när all analog radio får kämpa hårt för sin överlevnad. Men nu hade Mix Megapol och RIX FM några procentenheter fler lyssnare – så de unga vuxnas radiokanal fick flytta på sig för Aftonbladet Radio.
Nyheten har fått fart på kritiker ända ut till den yttersta högerkanten som anar en konspiration i valtider. Men Aftonbladet utlovar att deras nyhetsjournalistik i radiokanalen ska vara ungefär som nyhetsredaktionen på tidningen – politiskt neutral. Aftonbladet Radio ska vara ”politiskt oberoende”.
Det återstår att se om Aftonbladet Radio lyckas övertyga sina mer sansade kritiker om det. Aftonbladet är ett varumärke som är starkt förknippat med arbetarrörelsen och socialdemokratin.
Och nyhetsredaktionen på tidningen agerar inte heller alltid neutralt – som när Aftonbladet Nyheter rapporterade om Mediemyndighetens beslut om att ge sändningstillstånd till Aftonbladet Radio. Rubriken löd ”Aftonbladet startar radiokanal: ’Historiskt kliv’”. Jag kom genast att tänka på månlandningen.
Underrubriken löd dessutom ”Sveriges största tidning. Men inte bara det. Snart Sveriges nyaste radiokanal”. Det lät mer som reklam än neutral och oberoende nyhetsrapportering. Och det tröstar knappast dem som arbetar för NRJ och som med sex månaders varsel kan tvingas lämnas sina jobb.
Det finns även en del att fundera på som har att göra med hur Mediemyndigheten motiverade sitt beslut. Expressen hävdar att tidigare såldes licenserna i princip till högstbjudande intressenter. Nu ska i stället ”räckvidd” och ”lyssnartid” vara vägledande, och då går det något bättre för RIX FM och Mix Megapol än för NRJ.
Men att de växer då? Utöver de nämnda kriterierna ska nu Mediemyndigheten även väga in den ”innehållsmässiga bredden” och då anses Aftonbladet Radio ha bättre upplägg än NRJ. Men varför ska NRJ förlora när de är de enda som vänder sig till ungdomar och unga vuxna? Är det helheten av utbudet eller utbudet i varje enskild kanal som ska bedömas?
Den nya bredden i utbytet ska kanske inte heller överskattas. Vi får nu tre kanaler som kommer tilltala en något äldre publik. Samtliga kommer att ha ett utbud som innehåller musik, underhållning och nyheter. RIX FM breddar genom att lägga till sport. Aftonbladet lägger dessutom till ”fördjupande reportage” och ”kultur”.
Självfallet måste NRJ:s ledning undra varför deras ungdomsprofil nedvärderades när syftet med bedömningskriterierna är att kanalerna ska nå ut till fler lyssnare. Varför stängde man inte ner exempelvis Mix Megapol i stället för att kunna behålla den unga publiken, om nu alla ska med?
Så här kan det bli när en myndighet ska tillämpa flera bedömningskriterier samtidigt som marknadsprinciper ska härmas. Det handlar om att olika målsättningar blandas och det leder inte sällan till beslut som ter sig godtyckliga.
Så frågan är om inte en enkel högstbjudandemodell är bättre? Det handlar trots allt om att skapa utrymme för en kommersiell analog radio.
Sten Widmalm är professor i statskunskap