En halv miljon svenskar spelar golf. Anledningen till detta brukar skämtsamt beskrivas som äktenskapsproblem, men det kan lika väl bero på att vi har för många ofrivilliga pensionärer. År 1969 myntade den amerikanske läkaren Robert N. Butler begreppet ålderism och det är vad frågan handlar om. Äldre eller årsrika, för att citera liberalen och tidigare riksdagsledamoten Barbro Westerholm (1933–2023), diskrimineras på arbetsmarknaden. Detta är idioti om man vill att Sverige även i fortsättningen ska vara en välståndsskapande nation. Vi behöver fler som arbetar, inte äldre golfare. 

I dag är medelåldern för svenska män 83 år och för kvinnor 85. Men många blir mycket äldre och jämfört med tidigare generationer håller man sig i form. En rapport från Mälardalens universitet har förutspått att livslängden globalt inom ett par årtionden kan öka upp till 120 år. Detta beror bland annat på AI, vilket bidrar till att förutspå sjukdomar och telemedicin där diagnoser kan ställas på distans. Framtidens geriatrik, läran om åldrandets sjukdomar, kommer att vara proaktiv och inte reaktiv. 

Dagens pensionsålder i Sverige är 67 år och har man passerat 60 är möjligheten att skaffa ett nytt jobb, milt uttryckt, begränsad. Höga arbetsgivaravgifter i kombination med ålderismen bidrar till att en stor grupp i vårt samhälle diskrimineras. Detta har jag själv stött på inom näringslivet där vänner trots hög kompetens uppfattas som oanställningsbara när de börjar bli gråhåriga. Värst drabbade är kvinnor. Stelbent lagstiftning tvingar bort högpresterande människor från arbetsmarknaden. 

Ålderismen beror på att vi lever i en ungdomskult. Själv får jag ibland den vänligt ställda frågan ”om det inte är dags att trappa ned”, och om jag är på dåligt humör tar jag den som en förolämpning. Om det är roligt att gå till jobbet ska man fortsätta så länge man presterar. Precis som andra samhällsproblem går diskrimineringen dock att bekämpa om man vill ta bort konkreta hinder. 

Arbetsgivaravgiften i Sverige är 31,42 procent och en ålderspensionsavgift på 10,21 procent gör det olönsamt att anställa någon som formellt är pensionär. Det är därför äldre ofta väljer att bli företagare eller att gå i pension. Även om viljan och kompetensen att fortsätta som anställd finns där, så har arbetsgivaren helt enkelt inte råd. I kombination med att man har sänkt avgiften för dem mellan 18 och 23 blir resultatet diskriminering.

Detta kan jämföras med USA där man rent lagstiftningsmässigt inte får diskriminera äldre på arbetsmarknaden. Det är också därför de har lett den ekonomiska utvecklingen i hart när 150 år medan Europa har valt att prioritera låg pensionsålder och orörlig lagstiftning.

En vinnande kombination på en arbetsplats är ungdomlig entusiasm tillsammans med äldres visdom. Det känner alla arbetsgivare till. När jag var ung och risktagande lärde jag mig otroligt mycket av äldre kollegor som hade varit med länge. Numera har jag stor behållning av alerta yngre medarbetare som hittar vinklar och lösningar jag själv inte har funderat över.

Det är därför ålderismens lösning är enkel: Om regeringen vill ge svenska folket en nyårspresent för att öka tillväxten och förbättra arbetsmarknaden ska man sänka arbetsgivaravgiften rejält för dem som är äldre. Det kommer även att gynna yngre och hjälpa till att hålla i gång Sverige.  

Mats Qviberg är finansman

Få 6 månaders obegränsad läsning – för bara 79kr

Månadens erbjudande

Obegränsad tillgång till allt innehåll på fokus.se och i appen
Nyhetsbrev varje vecka
Avsluta när du vill