Lotta Dinkelspiel

Effektsökeri när Ekot beskriver ”extremvärmen”

Inslagen ger sken av att mer värme ökar dödligheten, men statistik visar på motsatsen. Köldrelaterade dödsfall överstiger de värmerelaterade.

Text:

Bild: Johan Nilsson / TT

Kan människan ens leva söder om polcirkeln? Det är en fråga som inställer sig efter en sommar där Ekot nästan dagligen har rapporterat om de hälsofaror och problem som uppstår i "extremvärmens" spår. Sverige har, fick vi exempelvis veta häromdagen, i år haft tre gånger så många tropiska nätter som förr (över 20 grader på någon ort). För dem som tvingats genomlida dessa har livet, enligt Sveriges radio, varit nästintill outhärdligt. Hur folk i kontinentaleuropa – eller tropikerna för den delen - klarar sig ens ett normalår går inte att begripa.

Vi som befunnit oss i södra Sveriges blåsiga och regniga delar har också lidit. Var och varannan dag har vi nämligen tvingats lyssna på hur de i norr plågas av värmen. Hettan, suckar en "vårdtagare", gör att man inte orkar gå promenader. En "vårdgivare" tvingas dricka mer vatten än vanligt. En gamling har svårt att sova. Vill det sig riktigt illa så dör man, ifall man ska tro de bekymrade reportrarna.

Inslagen ger sken av att det varmare vädret leder till ökad dödlighet, trots att statistik visar på motsatsen. Köldrelaterade dödsfall i världen överstiger vida de värmerelaterade. Enligt en artikel i vetenskapstidskriften The Lancet dör cirka 600 000 människor globalt varje år av värme medan sju gånger så många, 4,5 miljoner, dör av kyla. Vid en temperaturökning på 0,26 grader per decennium ökar visserligen de värmerelaterade dödsfallen, men de köldrelaterade minskar mer än dubbelt så mycket. Från perioden 2000/2003 till 2016/2019 minskade överdödligheten till följda av extremtemperaturer i världen med 0,3 procentenheter. Den totala effekten är att jordklotet år 2021 hade 166 000 färre temperaturrelaterade dödsfall jämfört med år 2000.

Att radion ska rapportera om klimatförändringarna är en självklarhet. Men varför denna effektsökande alarmism om något som inte är särskilt farligt och som de flesta svenskar förmodligen njuter av? Tänk på alla reumatiker, soldyrkare och semesterfirare. Tänk på fjärilar, bin och andra insekter. Och tänk på oss i Skåne som först denna vecka har fått någon sommarvärme att tala om. 

Kan människan ens leva söder om polcirkeln? Det är en fråga som inställer sig efter en sommar där Ekot nästan dagligen har rapporterat om de hälsofaror och problem som uppstår i ”extremvärmens” spår. Sverige har, fick vi exempelvis veta häromdagen, i år haft tre gånger så många tropiska nätter som förr (över 20 grader på någon ort). För dem som tvingats genomlida dessa har livet, enligt Sveriges radio, varit nästintill outhärdligt. Hur folk i kontinentaleuropa – eller tropikerna för den delen – klarar sig ens ett normalår går inte att begripa.

Vi som befunnit oss i södra Sveriges blåsiga och regniga delar har också lidit. Var och varannan dag har vi nämligen tvingats lyssna på hur de i norr plågas av värmen. Hettan, suckar en ”vårdtagare”, gör att man inte orkar gå promenader. En ”vårdgivare” tvingas dricka mer vatten än vanligt. En gamling har svårt att sova. Vill det sig riktigt illa så dör man, ifall man ska tro de bekymrade reportrarna.

Inslagen ger sken av att det varmare vädret leder till ökad dödlighet, trots att statistik visar på motsatsen. Köldrelaterade dödsfall i världen överstiger vida de värmerelaterade. Enligt en artikel i vetenskapstidskriften The Lancet dör cirka 600 000 människor globalt varje år av värme medan sju gånger så många, 4,5 miljoner, dör av kyla. Vid en temperaturökning på 0,26 grader per decennium ökar visserligen de värmerelaterade dödsfallen, men de köldrelaterade minskar mer än dubbelt så mycket. Från perioden 2000/2003 till 2016/2019 minskade överdödligheten till följda av extremtemperaturer i världen med 0,3 procentenheter. Den totala effekten är att jordklotet år 2021 hade 166 000 färre temperaturrelaterade dödsfall jämfört med år 2000.

Att radion ska rapportera om klimatförändringarna är en självklarhet. Men varför denna effektsökande alarmism om något som inte är särskilt farligt och som de flesta svenskar förmodligen njuter av? Tänk på alla reumatiker, soldyrkare och semesterfirare. Tänk på fjärilar, bin och andra insekter. Och tänk på oss i Skåne som först denna vecka har fått någon sommarvärme att tala om.